Ecological effects of hydrophobic organic contaminants on coastal Baltic Sea ecosystems . Miljövetenskap 2007.
Projektledare: Clare Bradshaw


Detta projekt inom temat Samhälle och Ekosystem syftar till att 1) utöka vår förståelse för potentiella ekologiska risker med kemikalieexponering av Östersjöns kustnära ekosystem. Det bromerade flamskyddsmedlet HBCDD används som modellsubstans i detta projekt, ett ämne som numera återfinns högt upp i Östersjöns näringsvävar (t ex. gråsäl, sillgrissla). Detta projekt kommer således också att 2) bidra med värdefull kunskap om de ekologiska riskerna med HBCDD.

Östersjön är ett innanhav som är hårt drabbat av olika miljöproblem, inklusive en kontinuerlig exponering av en komplex blandning av kemikalier. Det är inte realistiskt att kräva att vi ska kunna skaffa oss utförlig kunskap om alla risker för människor och miljö för alla dessa olika ämnen. Däremot bör man eftersträva att i så stor utsträckning som möjligt förstå viktiga ekologiska faktorer och processer som har betydelse för effekten av kemiska föroreningar på Östersjöns kustnära ekosystem, och därigenom också för människan.

I tidigare projekt har vi med olika angreppssätt undersökt 1) vilka faktorer som påverkar hur i första hand hydrofoba organiska miljögifter fördelar sig i Östersjöns kustnära mjukbottensamhällen, samt 2) hur modellekosystem, s.k. mikrokosmer, kan användas för att ge utökad förståelse om effekterna av föroreningar i Östersjön. Vi avser nu utveckla detta kunskapsområde ytterligare genom att belysa följande frågeställningar i en serie experimentella studier i modellekosystem:

1. Vilken betydelse har sammansättningen (struktur, biodiversitet) för effekten av organiska miljöföroreningar i Östersjöns kustnära ekosystem? 2. Hur påverkar tillgången på organiskt kol från pelagialen (algblomningar) mjukbottensamhällenas stressrespons vid exponering av miljöföroreningar? 3. Vilken betydelse har tidigare föroreningshistorik för effekterna av pågående förorening? 4. Hur påverkas ekosystemen vid exponering för en komplex blandning av föroreningar? 5. Har sammansättning, tillgång på organiskt kol resp. föroreningsstatus (se 1-3 ovan) betydelse för hur hydrofoba miljöföroreningar fördelar sig i ekosystemen?

Projektgruppen är sammansatt av forskare med en bred kompetens inom bl. a. marin ekologi, ekotoxikologi och riskbedömning. Etablerade samarbeten finns med experter inom exempelvis riskfilosofi, mikrobiologi, kulturgeografi, samt gentoxikologi genom exv. Dr Katarzyna Smolarz från Polen. Gdanskbukten ingår som ett identifierat studieområde i projektet.

Medel och projekt

Samtliga projekt har varit förlagda till Södertörns högskola. Projekten förtecknas i kronologisk ordning efter det år projektets beviljades medel första gången. Forskningsprojekt finansierade av Östersjöstiftelsen pågår, som regel, i tre år. För ytterligare information om projekten hänvisas till www.sh.se/forskning, till respektive projektledare eller till Östersjöstiftelsens kansli.

Stiftelsen stödjer forskning om Östersjö- och Östeuropaområdet vid Södertörns högskola.