Kroppens politik och kvinnors medborgarskap. Reproduktionsteknologier i jämförande perspektiv.. Genusvetenskap 2007.
Projektledare: Teresa Kulawik


Den övergripande frågeställning som projektet söker besvara är: Hur förändras kvinnors medborgarskap med utvecklingen av reproduktionsteknologier? Projektet har en komparativ och tvärvetenskaplig uppläggning. Det anknyter till ett internationellt sett snabbt växande forskningsfält om kvinnors medborgarskap, samtidigt som det bidrar till att innovativt vidga detta perspektiv genom att fokusera på relationen mellan reproduktionsteknologier och medborgarskap. Särskild uppmärksamhet ägnas jämförelser mellan Öst- och Västeuropa. Projektet inkluderar undersökningar i Polen, Rumänien, Sverige och Tyskland.

Det nya med reproduktionsteknologier är att de radikalt förändrar vår uppfattning och erfarenhet av barnalstring och barnafödande, från att har varit ett öde till att bli föremål för målinriktat mänskligt ingripande. Reproduktionsteknologier omfattar en rad olika medicinska praktiker av assisterad befruktning och fosterdiagnostik. Dessa praktiker är både alstrande och förhindrande: de hjälper ofrivilligt barnlösa att få barn och de bidrar till att vissa barn inte föds. Under loppet av två decennier har reproduktionsmedicinen, genom fosterdiagnostik, blivit en standard inom mödravården – åtminstone i västerländska samhällen – och härmed en självklar del i gravida kvinnors liv. Samtidigt har förskjutningar skett i vad som uppfattas som hälsa och sjukdom: numera definieras ofrivillig barnlöshet som en sjukdom och gentester skapar potentiella patienter redan i fosterlivet.

Att koppla reproduktionsteknologier till medborgarskapsbegreppet är ingen självklarhet. Vi ser det som ett innovativt angreppssätt för att komma bortom de polariserade positionerna om biomedicinen. Syftet med vårt projekt är att studera den växel- och samverkan som sker mellan politiska processer och regler, biomedicinsk kunskap och praktik, och individernas självuppfattning och (för)handlingskompetens i olika politiska och kulturella kontexter. Vi vill besvara följande övergripande frågor: Hur hanteras reproduktionsteknologier som politiskt problem i de utvalda länderna? Politiseras reproduktionsmedicinen utifrån ett genusperspektiv? På vilket sätt kvalificerar sig det biologiska medborgarskapet som aktivt? Hur relaterar individerna i den reproduktionsmedicinska praktiken till sig själva och andra? Hur förhåller de sig till regelverk och kulturella normer? Finns det tydliga skillnader mellan de ”gamla” och de ”nya” demokratierna eller inom dessa kategorier?

Medel och projekt

Samtliga projekt har varit förlagda till Södertörns högskola. Projekten förtecknas i kronologisk ordning efter det år projektets beviljades medel första gången. Forskningsprojekt finansierade av Östersjöstiftelsen pågår, som regel, i tre år. För ytterligare information om projekten hänvisas till www.sh.se/forskning, till respektive projektledare eller till Östersjöstiftelsens kansli.

Stiftelsen stödjer forskning om Östersjö- och Östeuropaområdet vid Södertörns högskola.