Projektets huvudsyfte var att studera demokratiseringsprocesser i det f.d. Sovjetblocket. Fokus vilade d\u00e5 p\u00e5 samspelet mellan socialt kapital och institutioner. I ett f\u00f6rsta steg modellerades institutionell utveckling teoretiskt. D\u00e4refter analyserades socialt kapital p\u00e5 lokal och regional niv\u00e5. Dessa m\u00f6nster relaterades sedan till problematikens nationella och \u00f6vernationella dimensioner, inklusive en diskussion om \u00f6st-v\u00e4stliga skillnader i politiskt-kulturellt avseende. I fokus stod utvecklingen i Polen och Ukraina \u2013 tv\u00e5 l\u00e4nder vilka historiskt sett haft n\u00e4ra relationer \u2013 och n\u00e4rmare best\u00e4mt tv\u00e5 stadsregioner: Wroclaw respektive L’viv. Unders\u00f6kningen ger visst fog f\u00f6r resonemanget om historiska bakgrundsfaktorers betydelse f\u00f6r demokratisering, men vi r\u00f6r oss p\u00e5 denna punkt med faktorer p\u00e5 nationell och \u00f6vernationell snarare \u00e4n lokal och regional niv\u00e5. Socialt kapital \u00e4r f\u00f6rvisso en central faktor \u00e4ven p\u00e5 lokal och regional niv\u00e5. Men n\u00e5gon entydig effekt av historiska s.k. stigberoenden i den dimensionen kunde inte urskiljas. Resultaten avviker s\u00e5ledes tydligt fr\u00e5n vad som tidigare konstaterats ifr\u00e5ga om det regionala arvets betydelse i forskningen om socialt kapital.<\/p>\n\n\n\n
Inom projektet behandlade man ocks\u00e5 ett annat huvudsp\u00e5r som resulterade i andra huvudstudie om demokrativetande i Polen och Ukraina under den postkommunistiska perioden. Dess fr\u00e5gest\u00e4llning var i betydande utstr\u00e4ckning anpassad till projektets \u00f6vergripande forskningsperspektiv men dess b\u00e4rande tanke var att spr\u00e5ket utg\u00f6r en bra utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r analyser av politiska f\u00f6r\u00e4ndringar som sker inom ett samh\u00e4lle. Man var intresserad av vilka spr\u00e5khandlingar och hur de dyker upp i ett givet (polskt och ukrainskt) samh\u00e4lles kommunikationsrymd f\u00f6r att bilda och uppr\u00e4tth\u00e5lla gemensamma uppfattningar p\u00e5 politiska \u201dfakta\u201d, samt \u201dvetande\u201d om att man \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att skapa\/leva i ett nytt (demokratiskt) system. Man ville unders\u00f6ka p\u00e5 vilket s\u00e4tt den kollektiva politiska \u201dverkligheten\u201d (vilket \u201ddemokrati\u201d \u00e4r en del av) utformas med hj\u00e4lp av sina egna spr\u00e5k och nya institutioner (fria val, nya partier etc.). Den diskursanalytiska delen av projektet utgick fr\u00e5n det lokala planet men behandlade \u00e4ven det politiska spr\u00e5kets f\u00f6r\u00e4ndringar i den postkommunistiska Polen och Ukraina p\u00e5 de nationella niv\u00e5. Ett annat syftet med andra huvudsp\u00e5ret var att pr\u00f6va om diskursinspirerade analyser skulle kunna komplettera mer traditionella metoder, i det h\u00e4r fallet historiskpr\u00e4glade statsvetenskapliga unders\u00f6kningar av demokratiseringsprocesser i de postkommunistiska transitionsl\u00e4nderna.<\/p>\n","protected":false},"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"template":"","class_list":["post-393","project","type-project","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n