Mitt projekt \u00e4r en avknoppning av ett st\u00f6rre multietniskt och multidisciplin\u00e4rt forskningsprojekt som slutrapporterades under v\u00e5ren 2002. Jag har koncentrerat mig p\u00e5 inomkulturella mikrostudier av bordssamtal under m\u00e5ltid i 20 svenska familjer. Inriktningen har fr\u00e4mst varit diskursanalytisk, retorisk och pragmatisk, men perspektivet har vidgats till att g\u00e4lla \u00e4ven spr\u00e5kutveckling och interkulturell j\u00e4mf\u00f6relse. H\u00e4r nedan ges en kort sammanfattning av studier publicerade 02-05:
Att utveckla ber\u00e4ttande i bordssamtal. Familjerna delades in i tv\u00e5 grupper efter de deltagande barnens \u00e5lder: 7-10 \u00e5r respektive 10-14 \u00e5r. I den \u00e4ldre gruppen handlade ber\u00e4ttandet oftare om h\u00e4ndelser utanf\u00f6r h\u00e4r och nu, ber\u00e4ttandet var mera komplext och elaborerat och barnen bidrog med st\u00f6rre autonomi \u00e4n i den yngre gruppen. 10-\u00e5ringarna med \u00e4ldre syskon presterade \u201db\u00e4ttre\u201d vad g\u00e4ller dessa variabler \u00e4n 10-\u00e5ringarna med yngre syskon.
Kontextbetingade spr\u00e5kfunktioner i bordssamtal Denna studie visade framf\u00f6r allt tre saker: 1) handlingskontexten \u00e4r viktig f\u00f6r arten av spr\u00e5kfunktioner i samtal, 2) inom vissa gr\u00e4nser tycks m\u00e4ngden av fatisk, regulativ och (semantiskt) informativ kommunikation vara t\u00e4mligen konstant, 3) g\u00e4llande vissa spr\u00e5kfunktioner som regulativ, fatisk och, vissa typer av, informativ kommunikation (samplanerande, samber\u00e4ttande och kommenterande) tycks proportionerna dock f\u00f6rskjutas n\u00e5got beroende p\u00e5 de deltagande barnens \u00e5lder.
Hur g\u00f6r vi f\u00f6r att be om saker och ge uppmaningar p\u00e5 ett artigt s\u00e4tt? Resultaten visade p\u00e5 att handlingsuppmaningar (regulativer) anpassas efter situationen (t ex samtalskontext och mottagarnas \u00e5lder). Proportionellt fler regulativer bestod av direkta uppmaningar n\u00e4r samtalet handlade om sj\u00e4lva m\u00e5ltiden medan indirekta uppmaningar hellre anv\u00e4ndes n\u00e4r samtalet g\u00e4llde annat. F\u00e4der var mer direkta \u00e4n m\u00f6drar, som dessutom g\u00e4rna f\u00f6rmildrade sina direkta uppmaningar, och barn var mer direkta \u00e4n f\u00f6r\u00e4ldrarna. Barnen svarade oftare p\u00e5 uppmaningar om de var indirekta medan f\u00f6r\u00e4ldrarna verkade mer ben\u00e4gna att svara om barnen var direkta.
Att kommentera andra vid matbordet. Vid en j\u00e4mf\u00f6rande unders\u00f6kning med h\u00e4nsynstagande till barnens \u00e5lder (genom indelning i olika grupper) visar mina resultat p\u00e5 klara \u00e5ldersskillnader betr\u00e4ffande m\u00e4ngd och art av \u201dmeta-pragmatiska\u201d kommentarer under bordssamtalen i familjerna. 10-\u00e5ringarna med \u00e4ldre syskon presterade dessutom i vissa avseenden mer som de \u00e4ldre barnen. Jag diskuterar \u00e4ven vilken funktion \u201dmeta-pragmatiska\u201d kommentarer kan t\u00e4nkas ha under bordssamtal.
Varf\u00f6r uttrycker vi oss indirekt och implicit i samtal? M\u00f6drar tycks bryta mot Grice\u00b4s maximer genom konventionella indirekta spr\u00e5khandlingar, som ibland kunde uppfattas som ironi, medan f\u00e4der anv\u00e4nder ett mer ogenomskinligt, antydande s\u00e4tt att kommunicera, vilket ofta uppfattades som sarkasm, framf\u00f6r allt av barnen.
Ironi som maktmedel vid matbordet. I samtal mellan vuxna och barn f\u00f6rekommer ofta ironi som maktmedel, framf\u00f6r allt bland f\u00e4der. Men medan f\u00f6r\u00e4ldrar g\u00e4rna anv\u00e4nder ironi i uppfostringssyfte \u00e4r ironi och sk\u00e4mt ett s\u00e4tt f\u00f6r barn och ungdomar att vinna sociala po\u00e4ng.<\/p>\n","protected":false},"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"template":"","class_list":["post-422","project","type-project","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n