\u00d6stersj\u00f6ns organismv\u00e4rld best\u00e5r av arter som antingen har sitt ursprung i s\u00f6tvatten eller i marin milj\u00f6. Det finns inga arter som ar optimalt anpassade till just det br\u00e4ckta vatten som \u00e4r typiskt f\u00f6r detta innanhav. De arter som klarar denna livsmilj\u00f6 betalar ett pris, f\u00f6r m\u00e5nga \u00e4r de normala livsbetingelserna s\u00e5 h\u00e5rda att de redan utnyttjar mycket av sina inbyggda skyddsmekanismer f\u00f6r att \u00f6verleva.<\/p>\n\n\n\n
Ett bra exempel p\u00e5 detta \u00e4r bl\u00e5musslor i \u00d6stersj\u00f6n. Bl\u00e5musslan lever normalt i, och \u00e4r s\u00e5ledes anpassad till, en salthalt som finns i ex Nordsj\u00f6n. Vattnet i \u00d6stersj\u00f6n \u00e4r j\u00e4mf\u00f6relsevis uts\u00f6tat och bl\u00e5musslan har det tuffare d\u00e4r. Trots detta \u00e4r bl\u00e5musslan mycket vanlig i \u00d6stersj\u00f6n men det har visat sig att de \u00e4r betydligt mindre och v\u00e4xer l\u00e5ngsammare i \u00d6stersj\u00f6n \u00e4n i Nordsj\u00f6n. Det kan bero p\u00e5 att mycket energi g\u00e5r \u00e5t f\u00f6r att skydda sig mot den l\u00e5ga skadliga salthaltens inverkan p\u00e5 djurets celler. Bl\u00e5musslan \u00e4r stressad redan “normalt” i \u00d6stersj\u00f6n och har d\u00e5 troligen mindre tolerans mot ytterligare st\u00f6rningar. Detta g\u00e4ller m\u00e5nga organismer i \u00d6stersj\u00f6n och \u00e4r en anledning till varf\u00f6r detta hav \u00e4r s\u00e5 k\u00e4nsligt f\u00f6r milj\u00f6st\u00f6rningar.<\/p>\n\n\n\n
Om vi kan m\u00e4ta hur stressade bl\u00e5musslor och andra organismer \u00e4r kan det anv\u00e4ndas som ett s\u00e4tt att tidigt uppt\u00e4ck nya st\u00f6rningar i \u00d6stersj\u00f6n. Det finns flera s\u00e4tt at g\u00f6ra detta och vi f\u00f6rs\u00f6ker utveckla en metod som \u00e4r snabb och enkel att anv\u00e4nda.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r en organism blir utsatt f\u00f6r n\u00e5got som den upplever som st\u00f6rande kommer en m\u00e4ngd processer att starta i dess celler. Vissa proteiner beh\u00f6vs det mer andra mindre av. F\u00f6r\u00e4ndringar i balansen mellan cellens proteiner kan d\u00e5 anv\u00e4ndas som mark\u00f6r f\u00f6r hur stressad organismen \u00e4r.
Vi studerar f\u00f6r\u00e4ndringar i k\u00e4nda proteiners syntesv\u00e4g vid st\u00f6rningar vi uts\u00e4tter bl\u00e5musslor f\u00f6r. Vi letar ocks\u00e5 nya mark\u00f6rer f\u00f6r samma st\u00f6rningar f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00f6ka sannolikheten att hitta anv\u00e4ndbara mark\u00f6rer. Det inneb\u00e4r att vi arbetar med b\u00e5de proteiner och deras budb\u00e4rarRNA. Vi har visat att t.ex. polyaromatiska kolv\u00e4ten (PAH) g\u00f6r att inducerar ett batteri av proteiner som i annan forskning visats vara inblandad i reparationsprocesser vid DNA-skada. Vi har ett stort insamlat material som l\u00f6pande bearbetas och nya data kommer att presenteras.
Projektet drivs i samarbete med en grupp p\u00e5 institutionen f\u00f6r systemekologi vid Stockholms universitet.<\/p>\n","protected":false},"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"template":"","class_list":["post-424","project","type-project","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n