\u00d6stersj\u00f6regionen k\u00e4nnetecknas av att den f\u00f6renar delar av det som under 1900-talet blev \u00d6steuropa och V\u00e4steuropa. Syftet med projektet \u00e4r att f\u00f6rs\u00f6ka unders\u00f6ka och f\u00f6rklara hur regionen formerades med avseende p\u00e5 demokrati och medborgarskap utifr\u00e5n de agrara organisationerna, fr\u00e4mst kooperationen. Synen p\u00e5 individens respektive organisationernas roll i samh\u00e4llet kom att pr\u00e4gla demokratins struktur bland annat genom att inkludera eller exkludera individer.<\/p>\n\n\n\n
Agrarianism \u00e4r en ideologisk inriktning som fanns \u00f6verallt i regionen men var s\u00e4rskilt stark i de samh\u00e4llen som inte var industrialiserade n\u00e4r allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt inf\u00f6rdes. Den har varit sv\u00e5r att placera p\u00e5 en h\u00f6ger-v\u00e4nsterskala, och det har ocks\u00e5 h\u00e4vdats att den saknade en \u00f6vergripande ideologi. Det \u00e4r, menar vi, ett misstag. Kooperationen tillf\u00f6rde en utopi om j\u00e4mlikhet, privat \u00e4gande och decentraliserad organisering som genomsyrade det agrara t\u00e4nkandet. I tre steg genomf\u00f6rs komparation mellan kooperativa r\u00f6relser i Estland, Finland, Ukraina, Polen och Sverige. Dessa omr\u00e5den var i utg\u00e5ngspunkten starkt agrart pr\u00e4glade.<\/p>\n\n\n\n
I ett f\u00f6rsta steg analyseras de kooperativa organisationernas bildande och viktiga senare formativa moment, s\u00e5som f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget och agrarkrisen under 1930-talet. Avsikten \u00e4r att ge en bild av hur den agrara ideologin f\u00f6r\u00e4ndrades i dessa brytpunkter.
I det andra steget studerar vi hur medborgarskapstanken formades inom den kooperativa r\u00f6relsen. Bonden s\u00e5gs \u00f6verallt som samh\u00e4llets grundpelare. Genom organisationerna skapades \u00e4nd\u00e5 skiljelinjer som p\u00e5verkade medborgarskapets formering efter etniska, spr\u00e5kliga och religi\u00f6sa linjer och inte minst efter genus. B\u00e5de organisationernas sj\u00e4lvbilder och de kooperativa organisationernas roll inom nationsbygget ger betydelsefulla insikter om denna process. I det tredje steget unders\u00f6ks v\u00e4gen fr\u00e5n 1930-talets ekonomiska och demokratiska kris till den korporativa staten i regionen. Jordbrukets st\u00e4llning och reglering var en central fr\u00e5ga. De kooperativa r\u00f6relsernas f\u00f6rh\u00e5llande till staten utvecklades olika, fr\u00e5n relativt autonoma f\u00f6rhandlingsparter till underordnade organisationer. Vi unders\u00f6ker om olikheterna berodde p\u00e5 olika bilder av f\u00f6rh\u00e5llandet mellan individ och samh\u00e4lle, av demokratins funktionss\u00e4tt och samh\u00e4llets organisering.<\/p>\n","protected":false},"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"template":"","class_list":["post-486","project","type-project","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n