I \u00e5rsboken Vintergatan fr\u00e5n 1897 skisserade historikern Harald Hj\u00e4rne ett forskningsprogram kallat \u201dKarl XII. En uppgift f\u00f6r svensk h\u00e4fdaforskning\u201d. Temat var stora nordiska kriget kring sekelskiftet 1700. Samarbete skulle ske med forskare fr\u00e5n andra l\u00e4nder, vilka varit indragna i kriget, och samarbetet skulle d\u00e5 inte bara g\u00e4lla historiker utan \u00e4ven antropologer, etnologer, spr\u00e5kvetare etc. I praktiken var det ett gr\u00e4ns\u00f6verskridande, tv\u00e4rvetenskapligt forskarn\u00e4tverk det var fr\u00e5ga om. Hj\u00e4rnes vision realiserades knappast. Fr\u00e5gan f\u00f6r detta projekt \u00e4r hur man generellt i Sverige och i Norden sett p\u00e5 \u00d6steuropa, som en sf\u00e4r som det \u00e4r angel\u00e4get att dels bedriva forskning om och dels att ha ett kollegialt samarbete med. Perioden \u00e4r 1890-1960 och under tre faser, 1890-1917, 1917-1945 och 1945-1960, v\u00e4xlade s\u00e5v\u00e4l de politiska regimerna i \u00d6steuropa som, inte minst viktigt, s\u00e4ttet att organisera forskning, fr\u00e5n vanliga universitet till vetenskapsakademier. Dessa v\u00e4xlingar kan t\u00e4nkas ha p\u00e5verkat de nordiska forskarnas intresse.<\/p>\n\n\n\n
K\u00e4llmaterialet utg\u00f6rs av uttryck f\u00f6r forskningsintresse s\u00e5som publikationer, forskningsans\u00f6kningar, deltagande i konferenser (multi- och bilateralt) och konkreta samarbeten, liksom \u00e5rsb\u00f6cker f\u00f6r den l\u00e4rda v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n
De principiella tematiker och litteraturer som tas upp ber\u00f6r internationalisering, forskningsorganisation och -n\u00e4tverk liksom synen p\u00e5 Den andre. Kontakter f\u00f6r projektet \u00e4r etablerade med forskare och forskargrupper i Leipzig, Trondheim, Warszawa, Budapest, Moskva och \u00c5bo.<\/p>\n","protected":false},"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"template":"","class_list":["post-496","project","type-project","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n