Den \u00f6vergripande fr\u00e5gest\u00e4llning som projektet s\u00f6ker besvara \u00e4r: Hur f\u00f6r\u00e4ndras kvinnors medborgarskap med utvecklingen av reproduktionsteknologier? Projektet har en komparativ och tv\u00e4rvetenskaplig uppl\u00e4ggning. Det anknyter till ett internationellt sett snabbt v\u00e4xande forskningsf\u00e4lt om kvinnors medborgarskap, samtidigt som det bidrar till att innovativt vidga detta perspektiv genom att fokusera p\u00e5 relationen mellan reproduktionsteknologier och medborgarskap. S\u00e4rskild uppm\u00e4rksamhet \u00e4gnas j\u00e4mf\u00f6relser mellan \u00d6st- och V\u00e4steuropa. Projektet inkluderar unders\u00f6kningar i Polen, Rum\u00e4nien, Sverige och Tyskland.<\/p>\n\n\n\n
Det nya med reproduktionsteknologier \u00e4r att de radikalt f\u00f6r\u00e4ndrar v\u00e5r uppfattning och erfarenhet av barnalstring och barnaf\u00f6dande, fr\u00e5n att har varit ett \u00f6de till att bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r m\u00e5linriktat m\u00e4nskligt ingripande. Reproduktionsteknologier omfattar en rad olika medicinska praktiker av assisterad befruktning och fosterdiagnostik. Dessa praktiker \u00e4r b\u00e5de alstrande och f\u00f6rhindrande: de hj\u00e4lper ofrivilligt barnl\u00f6sa att f\u00e5 barn och de bidrar till att vissa barn inte f\u00f6ds. Under loppet av tv\u00e5 decennier har reproduktionsmedicinen, genom fosterdiagnostik, blivit en standard inom m\u00f6drav\u00e5rden \u2013 \u00e5tminstone i v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4llen \u2013 och h\u00e4rmed en sj\u00e4lvklar del i gravida kvinnors liv. Samtidigt har f\u00f6rskjutningar skett i vad som uppfattas som h\u00e4lsa och sjukdom: numera definieras ofrivillig barnl\u00f6shet som en sjukdom och gentester skapar potentiella patienter redan i fosterlivet.<\/p>\n\n\n\n
Att koppla reproduktionsteknologier till medborgarskapsbegreppet \u00e4r ingen sj\u00e4lvklarhet. Vi ser det som ett innovativt angreppss\u00e4tt f\u00f6r att komma bortom de polariserade positionerna om biomedicinen. Syftet med v\u00e5rt projekt \u00e4r att studera den v\u00e4xel- och samverkan som sker mellan politiska processer och regler, biomedicinsk kunskap och praktik, och individernas sj\u00e4lvuppfattning och (f\u00f6r)handlingskompetens i olika politiska och kulturella kontexter. Vi vill besvara f\u00f6ljande \u00f6vergripande fr\u00e5gor: Hur hanteras reproduktionsteknologier som politiskt problem i de utvalda l\u00e4nderna? Politiseras reproduktionsmedicinen utifr\u00e5n ett genusperspektiv? P\u00e5 vilket s\u00e4tt kvalificerar sig det biologiska medborgarskapet som aktivt? Hur relaterar individerna i den reproduktionsmedicinska praktiken till sig sj\u00e4lva och andra? Hur f\u00f6rh\u00e5ller de sig till regelverk och kulturella normer? Finns det tydliga skillnader mellan de \u201dgamla\u201d och de \u201dnya\u201d demokratierna eller inom dessa kategorier?<\/p>\n","protected":false},"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"template":"","class_list":["post-501","project","type-project","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n