Projektet \u00e4r en genusteoretisk och historisk unders\u00f6kning av maskulinitet som kulturell konstruktion. Genom att fokusera p\u00e5 maskulinitet syftar projektet till att kritiskt granska k\u00f6nskodningen av det moderna politiska subjektet, vilket gestaltats i form av nationsmedborgaren som man. Projektet kommer att unders\u00f6ka hur maskuliniteten f\u00f6r\u00e4ndras \u00f6ver tid, i perspektiv av det l\u00e5nga 1800-talet, och prim\u00e4rmaterialet best\u00e5r fr\u00e4mst av sk\u00f6nlitteratur, vilken h\u00e4mtas fr\u00e5n l\u00e4nder i \u00d6stersj\u00f6regionen som Sverige, Danmark, Tyskland, Finland, Ryssland och Polen. H\u00e4rvidlag kommer projektet att tillf\u00f6ra ny kunskap i ett \u00d6stersj\u00f6- och \u00d6steuropaperspektiv och anknyter \u00e4ven till \u00d6stersj\u00f6stiftelsens tema \u201dKultur, etnicitet och nationell identitet\u201d. I \u00f6vrigt \u00e4r projektets perspektiv m\u00e5ngvetenskapligt och f\u00f6rutom litteraturvetenskapliga, genusvetenskapliga och historiska redskap kommer \u00e4ven politisk filosofi, estetik och filmvetenskap att beredas plats i analyserna.<\/p>\n\n\n\n
FD Kristina Fjelkestams delprojekt \u201dDet sublimas estetik: kvinnan och konsten i 1800-talsromanen\u201d syftar till att problematisera estetikens k\u00f6nskodning med hj\u00e4lp av genusteoretisk analys; den betraktades n\u00e4mligen initialt som logikens \u201dsyster\u201d. Men om estetiken var en kvinna var det sublima en man, \u00e5tminstone enligt teoretiker som Edmund Burke och Immanuel Kant. Vilka estetiska och politiska konsekvenser f\u00e5r d\u00e5 bek\u00f6ningen av dessa kategorier? Utifr\u00e5n en unders\u00f6kning av 1800-talets konstn\u00e4rsromaner av och om kvinnor, h\u00e4mtade fr\u00e5n Sverige, Tyskland, Frankrike, Finland, Ryssland och Polen, kommer estetikens komplexa relation till det moderna subjektets uppkomst att analyseras. FD Claudia Lind\u00e9ns delprojekt \u201dKampen om manligheten: m\u00e4ns konstruktioner av maskulinitet\u201d \u00e4r tematiskt och syftar till att fokusera hur 1800-talets manliga f\u00f6rfattare f\u00f6rh\u00f6ll sig till sin tids maskulinitetsnorm utifr\u00e5n fr\u00e4mst litter\u00e4ra, men \u00e4ven filosofiska och naturvetenskapliga texter. Genom att ta avstamp i litter\u00e4ra texter fr\u00e5n Sverige, Finland och Danmark, vill Lind\u00e9n visa hur \u201dmannen\u201d f\u00f6r\u00e4ndras och hur \u201dmanligheten\u201d byter inneh\u00e5ll under periodens g\u00e5ng, fr\u00e5n romantikens k\u00e4nslosamme man till sekelskiftets karlakarl. I sin f\u00f6rl\u00e4ngning syftar projektet till att ocks\u00e5 att skissera en genealogi \u00f6ver det manliga j\u00e4mst\u00e4lldhetsideal som kommit att bli en s\u00e5 p\u00e5taglig del av modern identitet i Skandinavien.<\/p>\n","protected":false},"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"template":"","class_list":["post-511","project","type-project","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n