Syftet med forskningsprojektet \u00e4r att bidra till f\u00f6rst\u00e5elsen av hur och under vilka betingelser som reformer av s\u00e4kerhetsstaten genomf\u00f6rs. Begreppet s\u00e4kerhetsstaten (the national security state) \u00e4r ett samlingsnamn f\u00f6r funktioner som syftar till att uppr\u00e4tth\u00e5lla statens suver\u00e4nitet s\u00e5v\u00e4l internt som externt. Den senaste v\u00e5gen av stora internationella terroristattentat har utl\u00f6st ett akut behov i m\u00e5nga l\u00e4nder att reformera s\u00e4kerhetsstaten och d\u00e5 inte minst att se \u00f6ver samordningen mellan polisi\u00e4ra och milit\u00e4ra myndigheter. H\u00e4r visar dock reformarbetet i USA liksom forskningen om institutionell f\u00f6r\u00e4ndring att det finns en tr\u00f6ghetsmekanism inblandad och som verkar mot st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n\n\n\n
Empiriskt fokuserar projektet p\u00e5 sex sm\u00e5stater i \u00d6stersj\u00f6regionen och deras arbete sedan 2001 p\u00e5 att f\u00f6rnya s\u00e4kerhetsstaten med avseende p\u00e5 terrorismbek\u00e4mpning. De sex l\u00e4nder som ing\u00e5r i studien \u00e4r dels de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen, dels de tre nordiska staterna Finland, Danmark och Sverige. Arbetshypotesen \u00e4r att det ska finnas en variation som inneb\u00e4r att den institutionella f\u00f6r\u00e4ndringen har g\u00e5tt j\u00e4mf\u00f6relsevis l\u00e4ttare i de nya sm\u00e5staterna \u00e4n i de gamla. I de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen (\u00e5ter) uppr\u00e4ttades s\u00e4kerhetsstatens institutioner 1991-1992. I de tre nordiska staterna Finland, Danmark och Sverige fick s\u00e4kerhetsstaten sin form l\u00e5ngt tidigare, s\u00e4rskilt i Danmark och Sverige d\u00e4r r\u00f6tterna g\u00e5r tillbaka \u00e4nda till nationalstaternas framv\u00e4xt p\u00e5 1600-talet.<\/p>\n\n\n\n
Den teoretiska ramen \u00e4r h\u00e4mtad fr\u00e5n forskningen om hur institutioner \u2013 som h\u00e4r definieras som stabila, varaktiga beteendem\u00f6nster \u2013 uppst\u00e5r och f\u00f6r\u00e4ndras. I synnerhet knyter projektet an till Pauline Jones Luongs och Erika Weinthals forskning som i korthet utg\u00e5r ifr\u00e5n att institutionella f\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r avh\u00e4ngiga fyra faktorer: framf\u00f6rhandlade uppg\u00f6relser, exogena chocker, gemensamma perceptioner samt stegvisa reformer. Det empiriska arbetet bygger p\u00e5 intervjuer och dokumentstudier som tillsammans ska ge svar p\u00e5 fem huvudfr\u00e5gor: (1) Vilka reformer har genomf\u00f6rts f\u00f6r att st\u00e4rka statens f\u00f6rm\u00e5ga att m\u00f6ta terroristhotet? (2) Bygger reformerna p\u00e5 framf\u00f6rhandlade uppg\u00f6relser? (3) Har reformprocessen utl\u00f6sts eller drivits p\u00e5 av exogena chocker? (4) I vilken m\u00e5n ligger gemensamma perceptioner till grund f\u00f6r reformerna? (5) Har reformerna genomf\u00f6rts stegvist? Projektet varar tre \u00e5r (2007-09).<\/p>\n","protected":false},"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"template":"","class_list":["post-515","project","type-project","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n