Projektets syfte \u00e4r att i ett j\u00e4mf\u00f6rande perspektiv studera urban migration inom det svenska \u00d6stersj\u00f6v\u00e4ldet under perioden 1621-1720. Min avsikt \u00e4r att unders\u00f6ka migrationsm\u00f6nstret, migranters geografiska bakgrund och etniska, religi\u00f6sa och kulturella identiteter samt deras betydelse som f\u00f6rmedlare av kulturella innovationer. Jag vill belysa relationerna mellan det etablerade samh\u00e4llet och nykomlingarna, de f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt och strategier olika immigrantgrupper till\u00e4mpade och de attityder inflyttare m\u00f6tte under etableringen p\u00e5 de nya orterna. Jag vill ocks\u00e5 se i vilken utstr\u00e4ckning det \u00e4r m\u00f6jligt att belysa kvinnornas roll inom migrantgrupperna som kulturf\u00f6rmedlare.<\/p>\n\n\n\n
Unders\u00f6kningen genomf\u00f6rs i tv\u00e5 steg. Det f\u00f6rsta steget best\u00e5r av en genomg\u00e5ng av den stadshistoriska litteraturen och framf\u00f6r allt stadsmonografier \u00f6ver st\u00e4der inom det svenska \u00d6stersj\u00f6v\u00e4ldet, och jag kommer \u00e4ven att anv\u00e4nda material fr\u00e5n andra \u00d6stersj\u00f6st\u00e4der i komparativt syfte. Jag r\u00e4knar med att f\u00e5 en \u00f6versiktlig bild av invandring till respektive stad, st\u00e4dernas sociala, religi\u00f6sa och etniska skiktningar och mer ing\u00e5ende uppgifter om det h\u00f6gre borgerskapet och \u00e4mbetsm\u00e4nnen. N\u00e4sta steg \u00e4r att g\u00f6ra en djupare unders\u00f6kning av de fyra st\u00e4derna Stralsund i Vorpommern, Riga i Livland, Reval (Tallinn) i Estland samt \u00c5bo i Finland, med Stockholm som referensram och hypotesgivare. Jag \u00e4mnar koncentrera mig p\u00e5 de \u00f6vre sociala och ekonomiska skikten i st\u00e4derna, s\u00e5v\u00e4l inom som utom borgerskapet. I Stockholm var en mycket stor del av det borgerliga elitskiktet under 1600-talet och i det n\u00e4rmaste samtliga inom \u00e4mbetsmannaeliten f\u00f6rsta eller andra generationens migranter, och jag kommer att j\u00e4mf\u00f6ra situationen i Stockholm med de andra st\u00e4derna i unders\u00f6kningen. Ingen av dessa st\u00e4der har en lika stor statlig \u00e4mbetsmannak\u00e5r eller bosatt aristokrati som Stockholm, men det finns alltid en icke-borgerlig elit inom kyrka och statlig f\u00f6rvaltning, och dessutom inom konstn\u00e4rliga och litter\u00e4ra kretsar. Min hypotes \u00e4r att det h\u00f6gre borgerskapet, allts\u00e5 n\u00e4stan uteslutande utrikeshandelsdrivande k\u00f6pm\u00e4n, d\u00e4remot inte skilde sig fr\u00e5n Stockholm i samma utstr\u00e4ckning.<\/p>\n","protected":false},"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"template":"","class_list":["post-517","project","type-project","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n