Syftet med projektet \u00e4r att p\u00e5 flervetenskaplig grund unders\u00f6ka en medicinsk teknologi stadd i snabbf\u00f6r\u00e4ndring: organtransplantation. Utifr\u00e5n etnologiska, id\u00e9historiska och filosofiska perspektiv studeras enskilda m\u00e4nniskors och samh\u00e4llets syn p\u00e5 kroppen i fallet organtransplantation \u2013 hur normer och v\u00e4rderingar om kroppen alstras och f\u00e5r konsekvenser f\u00f6r hur transplantationsverksamhet organiseras.<\/p>\n\n\n\n
Ambitionen \u00e4r att genom fyra delstudier finna s\u00e5v\u00e4l kulturvetenskapliga f\u00f6rklaringar som filosofisktnormativa argument. Projektet tar avstamp i tre metaforer \u2013 kroppen som g\u00e5va, resurs och vara \u2013 i vilka relationen mellan person och kropp st\u00e5r p\u00e5 spel och konstitueras. Dessa metaforiska teman unders\u00f6ks med utg\u00e5ngspunkt i dels de samarbetsprogram f\u00f6r utbyte av organ som finns mellan Skandinavien och Baltikum, och dels den illegala handel med organ som v\u00e4xer sig stark i \u00d6steuropa.<\/p>\n\n\n\n
\u00c4ven om g\u00e5van \u00e4r den sanktionerade metaforen f\u00f6r att donera organ, verkar det underliggandeperspektivet fr\u00e5n stat och myndigheters sida ofta vara att kroppen skall uppfattas som en resurs. Den skriande bristen p\u00e5 organ, som skapar en desperat efterfr\u00e5gan i relation till ett i lika stor utstr\u00e4ckning desperat utbud, leder l\u00e4tt till att g\u00e5van i realiteten blir till en vara. \u00c4r g\u00e5vometaforen lyckad och relevant f\u00f6r att beskriva relationen mellan en person och hennes kropp \u00e5 enda sidan, och andra personer som beh\u00f6ver (\u00f6nskar) delar av denna kropp \u00e5 andra sidan? Hur tolkas g\u00e5vometaforen \u2013 och de andra m\u00f6jliga metaforerna \u2013 i fallet organtransplantation av de som administrerar utbytet och av de som underg\u00e5r det?<\/p>\n\n\n\n
Projektet avser att studera och besvara ovanst\u00e5ende fr\u00e5gor empiriskt, id\u00e9m\u00e4ssigt och normativt genom fyra olika delprojekt. S\u00e4rskilt fokuseras en empirisk j\u00e4mf\u00f6relse mellan Skandinavien (prim\u00e4rt Sverige) och \u00d6steuropa (speciellt Lettland) som l\u00f6per genom hela projektet. Forskargruppen best\u00e5r av en filosof (delstudie ett: Fredrik Svenaeus) och en id\u00e9historiker (delstudie tv\u00e5: Ulla Ekstr\u00f6m von Essen) fr\u00e5n Institutionen f\u00f6r kultur och kommunikation, S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola; och tv\u00e5 etnologer fr\u00e5n Institutionen f\u00f6r etnologi, Lunds universitet (delstudie tre: Markus Idvall, delstudie fyra: Susanne Lundin); samt en doktorand. De teoretiska perspektiv som pr\u00e4glar och sammanbinder de olika disciplin\u00e4ra inriktningarna i respektive delprojekt best\u00e5r huvudsakligen av fenomenologiska, komparativa, och kulturanalytiska metoder.<\/p>\n","protected":false},"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"template":"","class_list":["post-523","project","type-project","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n