Syftet med projektet, som \u00e4r flerdisciplin\u00e4rt, \u00e4r att unders\u00f6ka hur den omfattande tryckta hyllningslitteratur som riktades till de svenska regenterna ca 1620\u20131720 fungerade som medium f\u00f6r politisk kommunikation inom det svenska \u00d6stersj\u00f6v\u00e4ldet.<\/p>\n\n\n\n
I den tidigmoderna periodens litter\u00e4ra system intog hyllningsskrifter till br\u00f6llop, begravningar och andra tillf\u00e4llen en central plats, och de svenska kungligheterna uppvaktades under stormaktstiden med en stor m\u00e4ngd dikter och orationer i samband med dynastiska och politiska tilldragelser. Dessa producerades \u00f6ver hela riket, och i svenska bibliotek finns hyllningsskrifter till de svenska regenterna bevarade fr\u00e5n hela \u00d6stersj\u00f6regionen. Spr\u00e5kligt pr\u00e4glades genren till en b\u00f6rjan starkt av latinet, men under periodens lopp blev svenska och tyska de dominerande spr\u00e5ken.<\/p>\n\n\n\n
I forskningen har dessa skrifter \u2013 i den m\u00e5n de har uppm\u00e4rksammats \u2013 vanligen uppfattats som ett led i statens propagandaverksamhet. Skrifterna l\u00e5ter sig dock inte tolkas enbart som uttryck f\u00f6r de styrandes intressen, och i projektet vill vi studera hyllningsgenren som ett medium f\u00f6r politisk kommunikation mellan \u00f6verhet och unders\u00e5tar: samtidigt som hyllningsskrifterna gjorde kungamakten n\u00e4rvarande p\u00e5 lokalplanet gav de f\u00f6rfattaren och den sociala grupp han representerade m\u00f6jlighet att artikulera v\u00e4rden och normer gentemot de styrande. S\u00e4rskilt vill vi fokusera hyllningarnas ambivalenta st\u00e4llning mellan propaganda och folklig opinionsyttring och analysera hur de fyllde en f\u00f6rmedlande funktion mellan centrum och periferi i det svenska stormaktsv\u00e4ldet.<\/p>\n\n\n\n
Teoretiskt tar projektet avstamp bl.a. i J\u00fcrgen Habermas teori om det feodala samh\u00e4llets representativa offentlighet, i retorikvetenskaplig diskussion om genus demonstrativum samt i historisk forskning om politisk kultur i 1600-talets Sverige. Projektet anknyter \u00e4ven till en internationellt livaktig forskning om maktlegitimering och politisk kommunikation, vars perspektiv vi vill till\u00e4mpa f\u00f6r att belysa villkoren f\u00f6r politiskt meningsskapande i \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det under 16- och 1700-talen. <\/p>\n\n\n\n
I projektet medverkar Elisabeth W\u00e5gh\u00e4ll Nivre, professor i tyska vid Stockholms universitet, Nils Ekedahl, docent i retorik vid S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola, Annika Str\u00f6m, docent i latin vid S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola, Nina Johansson, fil.dr. i tyska vid Stockholms universitet samt en doktorand i retorik vid S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola. Projektledare \u00e4r Nils Ekedahl.<\/p>\n","protected":false},"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"template":"","class_list":["post-534","project","type-project","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n