Östersjöregionen kännetecknas av att den förenar delar av det som under 1900-talet blev Östeuropa och Västeuropa. Syftet med projektet är att försöka undersöka och förklara hur regionen formerades med avseende på demokrati och medborgarskap utifrån de agrara organisationerna, främst kooperationen. Synen på individens respektive organisationernas roll i samhället kom att prägla demokratins struktur bland annat genom att inkludera eller exkludera individer.
Agrarianism är en ideologisk inriktning som fanns överallt i regionen men var särskilt stark i de samhällen som inte var industrialiserade när allmän rösträtt infördes. Den har varit svår att placera på en höger-vänsterskala, och det har också hävdats att den saknade en övergripande ideologi. Det är, menar vi, ett misstag. Kooperationen tillförde en utopi om jämlikhet, privat ägande och decentraliserad organisering som genomsyrade det agrara tänkandet. I tre steg genomförs komparation mellan kooperativa rörelser i Estland, Finland, Ukraina, Polen och Sverige. Dessa områden var i utgångspunkten starkt agrart präglade.
I ett första steg analyseras de kooperativa organisationernas bildande och viktiga senare formativa moment, såsom första världskriget och agrarkrisen under 1930-talet. Avsikten är att ge en bild av hur den agrara ideologin förändrades i dessa brytpunkter.
I det andra steget studerar vi hur medborgarskapstanken formades inom den kooperativa rörelsen. Bonden sågs överallt som samhällets grundpelare. Genom organisationerna skapades ändå skiljelinjer som påverkade medborgarskapets formering efter etniska, språkliga och religiösa linjer och inte minst efter genus. Både organisationernas självbilder och de kooperativa organisationernas roll inom nationsbygget ger betydelsefulla insikter om denna process. I det tredje steget undersöks vägen från 1930-talets ekonomiska och demokratiska kris till den korporativa staten i regionen. Jordbrukets ställning och reglering var en central fråga. De kooperativa rörelsernas förhållande till staten utvecklades olika, från relativt autonoma förhandlingsparter till underordnade organisationer. Vi undersöker om olikheterna berodde på olika bilder av förhållandet mellan individ och samhälle, av demokratins funktionssätt och samhällets organisering.