Migration, etnicitet och kulturell identitet i det svenska östersjöväldet under tidigmodern tid


Field: Historia
Project leader: Robert Sandberg
Starting year: 2007
Project type: Project

Projektets syfte är att i ett jämförande perspektiv studera urban migration inom det svenska Östersjöväldet under perioden 1621-1720. Min avsikt är att undersöka migrationsmönstret, migranters geografiska bakgrund och etniska, religiösa och kulturella identiteter samt deras betydelse som förmedlare av kulturella innovationer. Jag vill belysa relationerna mellan det etablerade samhället och nykomlingarna, de förhållningssätt och strategier olika immigrantgrupper tillämpade och de attityder inflyttare mötte under etableringen på de nya orterna. Jag vill också se i vilken utsträckning det är möjligt att belysa kvinnornas roll inom migrantgrupperna som kulturförmedlare.

Undersökningen genomförs i två steg. Det första steget består av en genomgång av den stadshistoriska litteraturen och framför allt stadsmonografier över städer inom det svenska Östersjöväldet, och jag kommer även att använda material från andra Östersjöstäder i komparativt syfte. Jag räknar med att få en översiktlig bild av invandring till respektive stad, städernas sociala, religiösa och etniska skiktningar och mer ingående uppgifter om det högre borgerskapet och ämbetsmännen. Nästa steg är att göra en djupare undersökning av de fyra städerna Stralsund i Vorpommern, Riga i Livland, Reval (Tallinn) i Estland samt Åbo i Finland, med Stockholm som referensram och hypotesgivare. Jag ämnar koncentrera mig på de övre sociala och ekonomiska skikten i städerna, såväl inom som utom borgerskapet. I Stockholm var en mycket stor del av det borgerliga elitskiktet under 1600-talet och i det närmaste samtliga inom ämbetsmannaeliten första eller andra generationens migranter, och jag kommer att jämföra situationen i Stockholm med de andra städerna i undersökningen. Ingen av dessa städer har en lika stor statlig ämbetsmannakår eller bosatt aristokrati som Stockholm, men det finns alltid en icke-borgerlig elit inom kyrka och statlig förvaltning, och dessutom inom konstnärliga och litterära kretsar. Min hypotes är att det högre borgerskapet, alltså nästan uteslutande utrikeshandelsdrivande köpmän, däremot inte skilde sig från Stockholm i samma utsträckning.