The Foundation for Baltic and East European Studies

Argumentativa och retoriska strategier i parlamentariska debatter i Sverige och Polen


Field: Retorik
Project leader: Lennart Hellspong
Starting year: 1998

Politiska parlament är i sin ideala roll forum för ett rationellt beslutsfattande. Det innebär att argument framförs och prövas i en fri diskussion kring viktiga samhällsfrågor. Men i praktiken fyller parlamentariska förhandlingar förstås många andra uppgifter vid sidan av att ge underlag för goda beslut. De är t.ex. viktiga i den kraftmätning som sker mellan olika politiska partier, personer och intressen, de ger enskilda parlamentariker en möjlighet att profilera sig mot varandra och inför väljarna och de är en arena för partiernas inre mobilisering och utåtriktade propaganda. Av den anledningen kan parlamentsdebatter inte bara förstås i ett perspektiv som gör själva argumentationen rättvisa. Det krävs också en vidare syn på de olika inläggens retoriska funktion i sitt konkreta sammanhang.

I vårt projekt har vi jämfört ”argumentativa och retoriska strategier” i parlamentsdebatter i två länder: Sverige och Polen. En sådan jämförelse kan vara intressant av flera skäl. För det första beror valet av bärande argument inte bara av det enskilda partiets politiska ideologi utan innebär också en anpassning till mer grundläggande värderingar och föreställningssätt i den kulturella miljön. Att undersöka argumentationens förutsättningar på den högsta politiska beslutsnivån ger därför ett bidrag till karaktäristiken av den nationella självbilden, både som den officiellt uppfattas och som den kan verka på mer dolda nivåer. Så är det tydligt att kyrkans och familjevärdenas långt starkare ställning i Polen än i Sverige sätter tydliga spår i den politiska argumentationen i en lång rad frågor. För det andra utvecklar det sig olika retoriska traditioner i olika länder. I Polen visar det sig t.ex. i en parlamentarisk debattkultur som i jämförelse med Sverige är både mer formell och mer personligt närgången.

Projektet syfte har varit att undersöka hur de två ländernas politiska, kulturella och historiska tradition speglar sig i parlamentsdebatternas form och innehåll. Som material har vi huvudsakligen använt tryckta protokoll av parlamentsförhandlingar som finns utlagda på nätet. De har fördelen att man lätt kan avsöka stora yttrandemängder och leta efter återkommande teman, fraser eller nyckelord. Som bas för våra analyser har vi använt argumentationsteori och retorisk teori. Den språkvetenskapliga forskningen kring parlamentsdebatter är i dag mycket livaktig. Men komparativa studier är fortfarande ganska sällsynta.