Projektets syfte är att undersöka Hannah Arendts och Friedrich Nietzsches nytänkande av den politiske individen genom estetiska begrepp. De sista två seklernas historiska utveckling har ofta, inte minst i länderna i Östersjöområdet, iscensatt en problematisk och laddad relation mellan det politiska och det estetiska. Vi kan tydligt urskilja ett antal strömningar där den politiska konstruktionen lutar sig mot estetiska ideal, liksom hur, omvänt, det estetiska tänkandet och skapandet har utvecklat sitt existensrum inom ramen för politiska rörelser. Inte sällan har kopplingen mellan det estetiska och det politiska tjänat totalitära och exkluderande syften; ett förhållande som problematiserats inom den samtida estetiska teorin och filosofin.
Föreliggande projekt vill emellertid utforska ett antal produktiva kopplingar mellan estetikens och politikens teori, i syfte att visa på vilket sätt det estetiska fältet kan bidra till att utveckla ett komplext individbegrepp som också kan inspirera den politiska filosofin. En sådan koppling finns i en tanketradition som utvecklar en sensibilisering av den politiske individen genom den estetiska sfärens begreppsapparat. Det handlar här om en förskjutning av frågeställningen, som från att handla om statens organisation övergår i en problematik om individens blivande i en gemenskap under ständig omvandling.
Friedrich Nietzsche och Hannah Arendt handskas var och en med frågeställningar som är centrala för denna problematik. Nietzsche låter frågan om nödvändigheten av en omvandling av individen ta sin utgångspunkt i konflikten mellan det kulturella och det politiska, och menar att konflikten endast kan överkommas på estetisk väg. För Arendt måste begrepp som traditionellt förknippas med det estetiska fältet – fantasi, berättelse och omdöme – överföras till tänkandet av det politiska. Här utformas en förståelse av individen som bärare av en mångfaldens potentialitet. Projektets syfte är därmed dubbelt. Dels vill vi belysa Nietzsches och Arendts verk utifrån ett komplext perspektiv som sällan uppmärksammats av den tidigare forskningen, dels påvisa hur just dessa författare ger möjlighet att utveckla en vidare förståelse för såväl det estetiska som det politiska tänkandet i vår samtid.