Projektets huvudsyfte var att studera demokratiseringsprocesser i det f.d. Sovjetblocket. Fokus vilade då på samspelet mellan socialt kapital och institutioner. I ett första steg modellerades institutionell utveckling teoretiskt. Därefter analyserades socialt kapital på lokal och regional nivå. Dessa mönster relaterades sedan till problematikens nationella och övernationella dimensioner, inklusive en diskussion om öst-västliga skillnader i politiskt-kulturellt avseende. I fokus stod utvecklingen i Polen och Ukraina – två länder vilka historiskt sett haft nära relationer – och närmare bestämt två stadsregioner: Wroclaw respektive L’viv. Undersökningen ger visst fog för resonemanget om historiska bakgrundsfaktorers betydelse för demokratisering, men vi rör oss på denna punkt med faktorer på nationell och övernationell snarare än lokal och regional nivå. Socialt kapital är förvisso en central faktor även på lokal och regional nivå. Men någon entydig effekt av historiska s.k. stigberoenden i den dimensionen kunde inte urskiljas. Resultaten avviker således tydligt från vad som tidigare konstaterats ifråga om det regionala arvets betydelse i forskningen om socialt kapital.
Inom projektet behandlade man också ett annat huvudspår som resulterade i andra huvudstudie om demokrativetande i Polen och Ukraina under den postkommunistiska perioden. Dess frågeställning var i betydande utsträckning anpassad till projektets övergripande forskningsperspektiv men dess bärande tanke var att språket utgör en bra utgångspunkt för analyser av politiska förändringar som sker inom ett samhälle. Man var intresserad av vilka språkhandlingar och hur de dyker upp i ett givet (polskt och ukrainskt) samhälles kommunikationsrymd för att bilda och upprätthålla gemensamma uppfattningar på politiska ”fakta”, samt ”vetande” om att man är på väg att skapa/leva i ett nytt (demokratiskt) system. Man ville undersöka på vilket sätt den kollektiva politiska ”verkligheten” (vilket ”demokrati” är en del av) utformas med hjälp av sina egna språk och nya institutioner (fria val, nya partier etc.). Den diskursanalytiska delen av projektet utgick från det lokala planet men behandlade även det politiska språkets förändringar i den postkommunistiska Polen och Ukraina på de nationella nivå. Ett annat syftet med andra huvudspåret var att pröva om diskursinspirerade analyser skulle kunna komplettera mer traditionella metoder, i det här fallet historiskpräglade statsvetenskapliga undersökningar av demokratiseringsprocesser i de postkommunistiska transitionsländerna.