“Östersjön ska bli ett fredens hav!” Med denna proklamation öppnade Walter Ulbricht Östersjöveckan i Rostock 1958. Den här Östersjöparollen återfinns inte bara i politiska dokument utan spelar överhuvud taget en viktig roll i kontakterna mellan Sverige och DDR, framför allt från östtysk sida för att skapa en politisk/regional samhörighet och identitet. Projektet undersöker de interkulturella och politiska processerna Sverige – DDR, hur språk och politik manifesteras inom olika områden samt analyserar vilken funktion denna Östersjö-Norden-diskurs fick. För att belysa ömsesidig påverkan och relationer undersöks tre dimensioner: 1. konkret språkbruk 2. kommunikation av idéer, visioner och uppfattningar 3. interaktion.
Ett rikhaltigt källmaterial finns bl.a. i Bundesarchiv och i Auswärtiges Amt i Berlin. Tidiga kontakter mellan Sverige och Östtyskland särskilt inom kultur- och utbildningsområdet utvecklades på 1960-talet till ett samarbete på olika plan. Korrespondens mellan östtyska tjänstemän och svenska företrädare för olika intresseorganisationer och myndigheter finns bevarad och diskursanalytiska studier på denna mikronivå belyser interaktionen Sverige–DDR. Vårt upplägg med fokus på retorik och politik med våra tre respektive forskningsinriktningar – ur litteraturvetenskapligt /lingvistiskt/ historiskt forskningsperspektiv – har hittills varit fruktbart. Antje Wischmann är litteraturvetare och skandinavist från Humboldt-Universität, Berlin, Charlotta Brylla är lingvist och lexikolog medan Birgitta Almgren främst är språk- och kulturvetare med historisk inriktning som publicerat vetenskaps- och kulturhistoriska arbeten och undersökt inflytande av tysknationellt tänkande i Sverige.
Genom att vidga de lingvistiska perspektiven och undersöka texter i den historiska, politiska och sociala kontexten ger språkvetenskapen och retoriken viktiga inblickar i den potential som ligger i användningen av olika argumentationsstrategier och nyckelord. För att undersöka samband mellan språk och politik, dvs. de diskursiva sammanhangen, olika diskursers makt och inflytande samt språket som bärare av ideologier, används här en diskurshistorisk lingvistisk metod och analysmodell. Av det rikhaltiga källmaterialet framgår att Sverige för DDR blev en viktig brygga mellan öst och väst. Synen i Sverige på den nya tyska staten varierar allt från bilden av DDR som en attraktiv modellstat till en skrämmande socialistisk diktatur.