Transnationell migration och globalisering är en av vår tids viktigaste samhällsomdanande faktor. Den påverkar samhället på alla nivåer och därmed även medierna. Journalistikens sätt att beskriva och förhålla sig till en ökad mångkultur får betydelse för relationer och positioner för olika grupper i samhället. Trots en globaliserad och mångkulturell värld verkar föreställningar om en homogen nationell gemenskap ändå leva vidare inom journalistiken. I en rad studier beskrivs rapporteringen av etniska minoriteter som negativ, stereotyp och ibland rasistisk. En övergripande bild är att invandrare ses som problem eller hot och ofta förbinds med kriminalitet eller våld. Etniska grupper har uttryckt sitt missnöje med vad de uppfattar vara ensidig, irrelevant, negativ och diskriminerande rapportering. För den demokratiska processen är denna under- och missrepresentation ett avsevärt problem. Vi menar att de stereotypa och stigmatiserande bilder som sprids i medierna hänger samman med redaktionella villkor och journalistkårens sammansättning vilken kännetecknas av en underrepresentation av utlandsfödda. Ett antagande är att en större kulturell mångfald bland journalistkåren kan bidra till en förändrad medierapportering.
Ur ett mångdisciplinärt perspektiv inriktar sig projektet mot produktionsprocesser i fakta- och nyhetsredaktioner i två huvudstäder Stockholm och Berlin. Båda städer kännetecknas av en tydlig mångkulturell prägel, en hård mediekonkurrens och är viktiga mediala knytpunkter inom Östersjöregionen. Vi avser att studera aspekter av interna redaktionsförhållanden med fokus på hur journalister med utländsk bakgrund uppfattar dessa arbetsvillkor samt redaktionernas organisationskultur och möjligheten att implementera förändringar: Hur upplever journalister som har en utländsk bakgrund sina arbetsvillkor, karriärmöjligheter och möjligheter att påverka medierapporteringen? Hur kan en större etnisk och kulturell mångfald bland journalistkåren bidra till en förändrad medierapportering? Projektets huvudmetod kommer att baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med redaktionella medarbetare, frilansande journalister, redaktionschefer samt av en diskursanalytisk utvärdering av andra relevanta data i form av rapporter, utredningar och policydokument. Avsikten är att identifiera mekanismer och funktioner som kan medverka till en diskussion kring och implementering av mångkulturella relationer och perspektiv på redaktionsnivå.