Kustnära ekosystem, som t.ex. Östersjöns kustzon, är bland de mest produktiva miljöerna på jorden men de utsätts samtidigt för betydande mänsklig störning genom t.ex. förorening och övergödning. För att kunna bedöma förorenande ämnens ekologiska risker i dessa havsmiljöer krävs en god kunskap om hur ekologiska och geokemiska processer påverkar transporten av organiskt kol och partikelbundna föroreningar. Därför studerar vi i detta projekt biologisk transport och biotillgänglighet av olika partikulära kolkällor, t.ex. detritus från makroalger, växt- och djurplankton, samt föroreningar associerade till dessa partiklar i Östersjöns kustekosystem. Våra studier är fokuserade på vanligt förekommande och ekologiskt betydelsefulla bottenlevande evertebrater (blåmussla, östersjömussla samt vitmärla) samt på viktiga föroreningar som bromerade flamskyddsmedel, PCBer, PAHer och tungmetaller.
Genom att kombinera mekanistiska laboratorieförsök med fältstudier, ekologisk modellering och ekologisk riskbedömning kommer vi att kunna: (1) Bättre beskriva hur och i vilken omfattning viktiga bottenlevande organismer utsätts för föroreningar i Östersjön. (2) Bättre beskriva betydelsen av biologiska processer som t.ex. blåmusslors vattenfiltrering för transport av föroreningar i Östersjöns kustzon. (3) Utvärdera hur förändringar i förekomsten av olika organiska partiklar (t.ex. till följd av övergödning) påverkar transport och förekomst av föroreningar i Östersjöns kustzon. (4) Utvärdera i vilken utsträckning föroreningar bundna i sediment kan frigöras och tas upp i kustzonens födoväv. Våra resultat kommer härmed att möjliggöra en mer tillförlitlig ekologisk riskbedömning av föroreningar i Östersjöns kustzon.
Under projektets första år har en rad experimentella studier genomförts som visar på betydande skillnader i giftupptag mellan olika bottenlevande djur samt beroende på olika födokällor (punkt 1 och 3 ovan). Vidare så har vi experimentellt visat att djurs rörelser i bottensedimenten (sk. bioturbation) kan ha stark påverkan på gifters fördelning och tillgänglighet (punkt 2).
Sammantaget innebär detta att biologiska processer tycks ha stor betydelse för hur föroreningar tas upp och sprids i Östersjöns näringsväv. Under projektets fortsättning avser vi studera hur dessa biologiska/ekotoxikologiska faktorer påverkar ekologiska risker av föroreningar i speciellt förorenade områden, samt i samband med förändringar i Östersjöns närsaltsbelastning (övergödning) och invasioner av nya arter.