Vilken betydelse har de sedvanliga medierna – press, radio och TV – för människors kulturella identitet? Vilken roll spelar dessa medier för individernas upplevelser av demokrati och av att få komma till tals? På vilka sätt inverkar tillgången till Internet, alternativa medier och det allt mer globaliserade, kommersiella medieutbudet på uppfattningar om identitetstillhörighet och demokrati? Och hur samspelar dessa uppfattningar med personers livsstilar och sociala bakgrund? Detta är centrala frågor som projektet avser att belysa.
I Sverige brukar morgontidningarna och public service-radio/TV betraktas som nödvändiga villkor för information till medborgarna och som en viktig plattform för samhällets demokratiska process. Men gäller detta även unga människor som i stor utsträckning använder sig av de nya kommersiella TV-kanalerna och Internet? Och är situationen densamma i länder med andra politiska, ekonomiska, kulturella och sociala villkor?
Vid sidan av en övergripande analys av mediernas struktur och innehåll, kommer en komparativ undersökning att genomföras på två orter – S:t Petersburgs- och Stockholmsområdena – dels med ungdomar ca 17-18 år som i Ryssland till större delen växt upp efter kommunismens fall, dels med personer i 50-årsåldern för vilka samhällssystemet inneburit stora omvälvningar i Ryssland men varit relativt stabilt i Sverige. Undersökningen utförs dels via en omfattande enkät och multivariata statistiska sambandsanalyser, dels med uppföljande kvalitativa djupintervjuer. Projektets mål är att ge fördjupade kunskaper om mediernas roll och, genom den jämförande ansatsen över tid/ålder respektive rum, ge ett tillskott till hittillsvarande teorier som i stor utsträckning utarbetats i och endast avser förhållanden i västvärlden.