Placeringspolicy för Östersjöstiftelsen

Fastställd av Östersjöstiftelsens styrelse 2019-06-10.

Riktlinjer för Östersjöstiftelsens kapitalförvaltning

Inledning

Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa (Östersjöstiftelsen), inrättades av regeringen 1994-06-23. Stiftelsen har till uppgift att stödja forskning, forskarutbildning och akademisk infrastruktur inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa vid Södertörns högskola. Stiftelsen leds av en styrelse. Av stadgarna framgår att stiftelsen inte får förbruka stiftelsekapitalet som uppgår till 1270 miljoner kronor. Vidare skall förmögenheten förvaltas på ett betryggande sätt så att riskerna begränsas och möjligheterna till god avkastning tillvaratas.

Styrelsen har utsett en placeringsdelegation och en forskningsdelegation. På styrelsens uppdrag ansvarar placeringsdelegationen för kapitalförvaltningen och rapporterar till styrelsen.

Denna placeringspolicy har fastställts av Östersjöstiftelsens styrelse den 13 december 216 och revideras årligen. Om behov uppstår kan styrelsen löpande besluta om förändringar i placeringspolicyn.

Syfte med placeringspolicyn

Policydokumentet utgör regelverket för hur Östersjöstiftelsens kapitalförvaltning skall bedrivas. Mer specifikt är syftet med policyn att övergripande reglera hur tillgångarna i stiftelsen skall placeras, hur ansvar fördelas och förvaltningsbeslut fattas, hur risker och intern kontroll hanteras samt ange hur etik- och miljöfrågor respektive rapporteringsrutiner hanteras.

Avkastningsmål för kapitalförvaltningen

Styrelsen har fastställt följande mål för kapitalförvaltningen:

  • Stiftelsens kapital skall förvaltas så att dess avkastning – långsiktigt och stabilt – kan finansiera forskning vid Södertörns högskola. Stödet till Södertörns högskola skall dimensioneras så att det instiftade kapitalet från stiftelsens bildande, med god sannolikhet, kan bibehålla sitt reala värde över tiden.
  • Stiftelsens kapital skall placeras så att det i ett 10-årigt perspektiv ger en årlig real avkastning på minst 4,5 %. Med real avkastning avses nominell avkastning, det vill säga räntor och annan direktavkastning plus realiserad och orealiserad värdestegring, minus den årliga inflationen mätt som förändring av konsumentprisindex (KPI).

Normalportfölj

Avgörande för om stiftelsen skall nå avkastningsmålet är fördelningen mellan olika tillgångsslag. Stiftelsens styrelse fastställer därför årligen en normalportfölj, vilken anger fördelningen mellan tillgångsslagen. Vid fastställande av normalportföljen skall stiftelsen ta hänsyn till risknivån i förvaltningen.

För aktuell normalportfölj se avsnitt 4.1.


Ansvar och befogenheter

I kapitalförvaltningsfrågor är det styrelsens ansvar att:

  • förvaltningen sker i överensstämmelse med stiftelsens förordnande.
  • besluta om placeringspolicy, normalportfölj och exponeringsramar för kapitalförvaltningen.
  • löpande utvärdera förvaltningen med avseende på uppställda förvaltningsmål, riskbegränsningar och följsamhet mot placeringspolicy.
  • utse en placeringsdelegation med uppgift att bereda och besluta i kapitalförvaltningsfrågor. I placeringsdelegationen skall minst 2 av styrelsens ledamöter ingå.
  • förvaltningen sker med erforderlig kompetens.

På styrelsens uppdrag är det placeringsdelegationens ansvar att:

  • inom ramen för beslutad normalportfölj och inom tillåtna exponeringsramar förvalta stiftelsens värdepappersportfölj.
  • inom ramen för den fastställda placeringspolicyn besluta om köp och försäljning av stiftelsens värdepapper, ge externa och/eller interna förvaltare de närmare instruktioner, som behövs för att verkställa placeringspolicyn eller som placeringsdelegationen i övrigt bedömer lämpliga.
  • fortlöpande hålla styrelsen underrättad om delegationens beslut, om kapitalförvaltningens resultat samt att vid behov föreslå styrelsen ändringar i den fastställda placeringspolicyn.
  • fatta beslut om val, eller i förekommande fall förändringar, av extern(a) förvaltare.
  • fatta beslut om undantag från placeringspolicy när särskilda omständigheter så kräver. Undantag skall omgående rapporteras till styrelsen.

På styrelsens uppdrag är det placeringsdirektörens ansvar att:

  • placeringspolicyn efterlevs.
  • förbereda underlag till styrelse respektive placeringsdelegation såsom analyser, kapitalförvaltningsrapporter, uppföljning etc.
  • finansiella avtal och transaktioner sker inom ramen för denna placeringspolicy.
  • företräda Östersjöstiftelsen gentemot extern motpart i löpande ärenden.
  • löpande informera styrelse, placeringsdelegation samt stiftelsens revisorer om verksamheten inom kapitalförvaltningen.

Placeringsdelegationen kan helt eller delvis överlåta sitt mandat till förvaltare.

Placeringsdirektören kan delegera uppgiften att företräda Östersjöstiftelsen gentemot extern motpart i enstaka löpande ärenden, dels till annan ledamot i placeringsdelegationen, dels till annan anställd på stiftelsens kansli.

Utöver vad som sägs ovan om ansvar har Placeringsdirektören mandat att mellan varje placeringsdelegationsmöte:

  • köpa eller sälja aktie/er om netto maximalt 50 miljoner kronor i större noterade bolag på de nordiska börserna. Med större avses bolag med ett marknadsvärde överstigande 5 miljarder kronor.
  • köpa eller sälja obligationer om netto maximalt 15 miljoner kronor. Det skall finnas likviditet i obligationen d v s de skall gå att handlas.
  • fatta beslut om tilläggsinvestering i befintligt onoterat innehav alt mindre noterat börsbolag upp till 5 miljoner kronor inom fastställd risklimit.

Med netto avses summan av köp och försäljningar. I de fall placeringsdirektören väljer att utnyttja ovanstående mandat skall anmälan göras till placeringsdelegationen och protokollföras på nästkommande möte.


Placeringsfilosofi

Östersjöstiftelsen har likt de flesta andra stiftelser ett evigt perspektiv, vilket innebär att kapitalet skall förvaltas så att det evigt minst bibehåller sitt reala värde. Utifrån det eviga perspektivet och dess avkastningskrav skall placeringarna genomsyras av följande fundamenta:

  • Östersjöstiftelsen kan placera kapitalet i tre huvudtyper av värdepapperskategorier:

Grupp 1. Stabila börsaktier och andra värdepapper med aktieliknande avkastning och risk.

Grupp 1.a: Aktier och börsindex. Med aktier avses noterade bolag med ett marknadsvärde över 5 miljarder kronor som över tid uppvisat stabil lönsamhet och som förväntas fortsätta göra detta. Med börsindex avses placeringar som ger en exponering mot ett börsindex utveckling. Det kan exempelvis vara aktieindexobligationer eller terminer som kan öka eller minska portföljens aktieexponering.

Grupp 1.b: Värdepapper med aktieliknande avkastning och risk kan vara fastighetsrelaterade tillgångar, högavkastande obligationer, preferensaktier med en känd avkastning samt offensiva hedge- och räntefonder. Denna delportfölj ska också kunna bedömas ha en sammantagen risk-, och förväntad avkastningsnivå som Grupp 1.a, även om avkastningsprofilen gärna kan avvika från aktiemarknaden.

Grupp 2. Småbolag.

Med småbolag avses onoterade aktier samt noterade innehav där ÖSS har en ägarandel > 3%, och där det sammanlagda bolagsvärdet inte överstiger 5 miljarder kronor. Det som karaktäriserar skillnaden mellan onoterade aktier enligt Grupp 1 och Grupp 2 är att den enskilda initiala investeringen i småbolag har en avsevärt högre risk jämfört med Grupp 1. Vanligtvis handlar det om investeringar i utvecklingsbolag.

Grupp 3. Likviditet och defensiva ränteplaceringar.

Med likviditet och defensiva ränteplaceringar avses det kapital som behöver finnas tillgängligt för löpande betalningar samt ränteplaceringar och hedgefonder som har klart lägre risk och förväntad avkastning än de räntepapper som tillhör Grupp 1.

  • Östersjöstiftelsens tyngdpunkt ska ligga i Grupp 1.

Östersjöstiftelsen strävar efter att över tid placera en dominerande andel av det förvaltade kapitalet placerat i värdepapper tillhörande Grupp 1. Motivet är att denna typ av placeringar i ett långt perspektiv ger en klart högre avkastning än exempelvis obligationer med låg risk. Stiftelsens goda soliditet och eviga perspektiv innebär att stiftelsen, utan att riskera stiftelsens ändamål, kan hantera hög volatilitet i tillgångsportföljen.

  • Övriga principer

Östersjöstiftelsen strävar efter riskspridning inom respektive värdepapperskategori genom väldiversifierade portföljer.

Östersjöstiftelsen strävar efter en låg omsättning i portföljen och låga förvaltningskostnader eftersom detta på lång sikt ger en signifikant påverkan på förvaltningsresultatet.

Östersjöstiftelsen granskar löpande sina kapitalplaceringar ur ett etik- och miljöperspektiv.

Östersjöstiftelsen arbetar självständigt med sin kapitalförvaltning och fattar själv sina placeringsbeslut.


Placeringsföreskrifter

Normalportfölj och exponeringsintervall

I tabellen nedan visas stiftelsens nuvarande normalportfölj samt tillåtna avvikelser:

Tillgångsslag Min exponering Normal portfölj Max exponering
Grupp 1a (Aktier) 20% 40% 55%
Grupp 1b (Aktieliknande avkastning och risk) 20% 40%  50%
Grupp 2 (Småbolag) 5% 10% 20%
Grupp 3 (Defensiva räntebärande placeringar) 5% 10% 40%
Totalt   100%  

Normalportföljen beräknas utifrån exponering och inte allokering av marknadsvärden. Exponeringen till skillnad från allokeringen ger även en bild av eventuella hävstänger eller hedgar.

Riktlinjer och riskbegränsningar för respektive värdepapperskategori

Placeringar får göras i följande instrument:

Grupp 1

Svenska och utländska noterade aktier
Med svenska och utländska börsnoterade aktier avses aktier, depåbevis, teckningsrätter, konvertibla skuldebrev och värdepappersfonder som placerar i aktierelaterade instrument samt instrument för att nå aktieindexexponering. Aktierna skall vara föremål för regelbunden handel på auktoriserad marknadsplats öppen för allmänheten och under tillsyn av finansinspektionen eller motsvarande utländsk myndighet.

Fastigheter
Med fastighetsrelaterade tillgångar avses investeringar i bolag som äger kommersiella fastigheter, bostadsfastigheter och specialfastigheter (exv polishus) Investeringar i fastigheter får göras både i såväl bolag som i fond. Varje investering skall innehålla en tydlig strategi med en väldiversifierad portfölj av fastigheter. Ofta är fastighetsrelaterade investeringar strukturerade i en aktiedel och en lånedel, oavsett vilket klassificeras hela investeringen som en fastighetsinvestering.

80 % av investeringarna inom detta tillgångsslag skall vara i Sverige. Begränsningen avser ägandet i fastighetsbolaget/fastighetsfonden samt i förekommande fall då investeringen är uppdelad i en aktiedel och en lånedel.

Högavkastande räntebärande värdepapper
Med högavkastande räntebärande värdepapper avser räntebärande tillgångar med lägre eller ingen kreditrating. Med högavkastande räntebärande värdepapper avses räntebärande tillgångar med lägre eller ingen kreditrating. Dessa skall företrädesvis vara föremål för regelbunden handel på någon av de nordiska auktoriserade marknadsplatserna (Exv Oslobörs samt NasdaqOMXs börser). Undantag från denna princip gäller vid fyra situationer:

  • Fastighetstransaktioner. I samband med fastighetstransaktioner där syftet är att förvärva fastighetsrelaterade tillgångar, men där transaktionen ofta sker i en kombinerad aktie- och lånedel.
  • Lån med säkerheter. Vid emissioner av seniora lån till fastigheter där stiftelsen erbjuds goda säkerheter i fastigheterna.
  • Räntefonder. I räntefonder som placerar i räntebärande tillgångar där värdepappren inte nödvändigtvis noterats på auktoriserad marknadsplats.
  • Sidoinvesteringar. Stiftelsen får investera i direktlån parallellt med de räntefonder stiftelsen investerat i. Stiftelsen får maximalt investera 30 mkr i ett enskilt direktlån.

Med högavkastande räntebärande värdepapper kan också avses preferensaktier med en känd avkastning som noterats för regelbunden handel på någon av de nordiska marknadsplatserna samt räntefonder eller motsvarande som placerar i värdepapper som definieras enligt ovan.

Stiftelsen kan placera maximalt 25 % av stiftelsens tillgångar i högavkastande obligationer.

Hedgefonder
Med hedgefonder avses fonder med ett absolutavkastande avkastningsmål. Syftet med hedgefonder är att få en riskexponering som avviker från huvudstrategin. Placeringar i hedgefonder får maximalt utgöra 10 % av stiftelseförmögenheten.

Grupp 2

Småbolag
Med småbolag avses onoterade aktier samt noterade innehav där ÖSS har en ägarandel> 3 %, där det sammanlagda bolagsvärdet inte överstiger 5 miljarder kronor. Fastighetsrelaterade tillgångar betraktas aldrig som småbolag.

Restriktioner:

  • Stiftelsen tillåts investera maximalt 15 % av stiftelseförmögenheten i detta tillgångsslag. Nivån avser den tidpunkt då investeringen genomförs.
  • Stiftelsen skall på längre sikt ha innehav i maximalt 20 småbolag.
  • Ägarandelen i onoterade bolag får ej överstiga 50 %, varken av kapital eller röster. I undantagsfall får stiftelsen tillfälligt, under en period om maximalt 12 månader, äga mer än 50 % av kapital eller röster i ett onoterat bolag.
  • Östersjöstiftelsen skall normalt inte investera mer än 50 miljoner kronor i ett enskilt bolag. Om så skall ske krävs styrelsebeslut. Undantag från detta är då investering görs i bolag alternativt fond som i sin tur investerar i portfölj av onoterade bolag.  Östersjöstiftelsen får maximalt investera 5 % av stiftelseförmögenheten i sådant innehav.
  • Stiftelsen kan undantagsvis vara ensam stor ägare i något av småbolagen.

Grupp 3

Likviditet och defensiva ränteplaceringar
Med räntebärande placeringar avses investeringar i enskilda värdepapper eller fonder som ger en känd avkastning. De räntebärande tillgångarna kan definieras som:

  • Likvida medel
  • Värdepapper emitterade eller garanterade av svenska staten.
  • Värdepapper emitterade av svenska kommuner.
  • Värdepapper emitterade av svenskt kreditinstitut.
  • Värdepapper emitterade av svenska bostadsinstitut.
  • Värdepapper emitterade av utländska banker.
  • Värdepapper emitterade av svenskt publikt bolag med ett kreditbetyg som uppgår till BBB (även kallat investment grade) eller bättre.

Med defensiva ränteplaceringar avses också hedgefonder med en risk- och avkastningsstruktur som påminner om defensiva ränteplaceringar ovan.

Övriga riskbegränsningar
Motparter. Godkända motparter vid transaktioner med portföljens noterade tillgångar är:

  • värdepappersinstitut som har finansinspektionens tillstånd för handel med finansiella instrument på kunders uppdrag i enlighet med lagen om värdepappersmarknaden (2007:528).
  • annan svensk juridisk person som har tillstånd att bedriva handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn alternativt utländska insitutioner som har motsvarande tillstånd.

Förvaring. Portföljens tillgångar skall förvaras hos värdepappersinstitut, som har finansinspektionens tillstånd att ta emot värdepapper för förvaring och/eller utländska institutioner som har motsvarande tillstånd i enlighet med lagen om värdepappersmarknaden (2007:528).

Emittentrisk. Finansiella tillgångar – aktier, obligationer etc – hänförliga till en enskild emittent, eller emittenter inom samma koncern, får utgöra maximalt 5 % av stiftelseförmögenheten vid investeringstillfället. Svenska staten samt med staten jämställda emittenter som AB Svensk Exportkredit och Kommuninvest i Sverige AB är helt undantagna denna begränsning, medan maximalt 7 % av stiftelsen tillgångar får investeras i var och en av bankerna Nordea, Svenska Handelsbanken, SE-banken eller Swedbank.

Derivatinstrument. Derivatinstrument får användas i syfte att uppnå en viss önskad exponering, effektivisera stiftelsens placeringsverksamhet eller skydda stiftelsens tillgångar mot kurs- och valutarisker. Placeringar i derivatinstrument kan göras med underliggande tillgång i fondpapper, penningmarknadsinstrument, finansiella index, certifikat eller utländsk valuta. Derivatinstrument får inte användas för att konstruera en hävstång som innebär att värdepappret från nominellt belopp faller mer än underliggande tillgång . Ex. Om stiftelsen förvärvat ett aktiekorgscertifikat till nominellt belopp 100 som skall replikera svenskt börsindex får inte tillgången falla mer än svenskt börsindex. Om certifikatet däremot gått upp från nominellt belopp 100 p g a en hävstång får det däremot falla med samma hävstång ned till nivån 100.

Valutor. Stiftelsen skall ta hänsyn till valutakomponenten i kapitalförvaltningen. Om placeringar görs i utländska värdepapper skall valutarisken beaktas och hanteras genom en valutasäkringsstrategi. Syftet med valutasäkringsstrategin är att minska den möjliga negativa påverkan som valutakomponenten kan ha vid investeringar i utländska tillgångar. Stiftelsen behöver inte valutasäkra varje enskild tillgång utan skall vid varje tillfälle beakta den totala valutaexponeringen i portföljen. Valutaexponeringen får netto inte överstiga 500 miljoner kronor eller mer än 40 % av stiftelsens valutaexponering i portföljen.

Stiftelsen får inte ta valutapositioner i andra valutor än svenska kronor utan att det motiveras av investeringar i värdepapper i just den valutan. Stiftelsen valutasäkrar endast valutorna dollar, euro och brittiska pund. Stiftelsen får bara använda sig av valutaterminer som säkringsinstrument. Stiftelsen skall av kostnadsskäl sträva efter så lång bindningstid som möjligt men får säkra valutor i löptider från 1 månad upp till 12 månader.

Aktieulåning är tillåtet om det sker på för branschen sedvanliga villkor och säkerhetskrav och förväntas bidra till ökad avkastning.

Likviditetsrisk. Likviditetsrisk innebär att risken för att ett finansiellt instrument inte kan avyttras utan större prisreduktion. Stiftelsen behöver kunna omsätta en viss andel av tillgångarna på kort varsel för att klara av att betala ut anslag och kostnader. Mot bakgrund av detta skall minst 20 % av förmögenheten vara placerade i tillgångar som skall kunna avyttras inom 5 dagar till relevant marknadspris.

 Utvärdering av placeringsstrategi

Den huvudsakliga, långsiktiga (8-10 år) utvärderingen görs mot det absoluta, reala avkastningsmålet som är fastställt i detta dokument. Vidare utvärderas förvaltningen löpande utifrån den årliga prognos som stiftelsen gör om förmögenhetens utveckling. Denna utgår ifrån den av stiftelsen framtagna prognosmodellen.

Förvaltningen jämförs också löpande mot normalportföljens jämförelseindex. Normalportföljens jämförelseindex sätts samman genom att de olika delportföljernas jämförelseindex vägs ihop och viktas utifrån de av styrelsen fastlagda riktvärdena. Delportföljerna och jämförelseindex är följande:

Grupp 1a (Aktier) OMX SGI 40 %
Grupp 1b (Aktieliknande avkastning och risk) KPI + 4,5 % 40 %
Grupp 2 (Småbolagsportföljen) KPI + 4,5 % 10 %
Grupp 3 (Defensiva räntebärande värdepapper) OMRX T-bill Index 10 %

Etik- och miljöhänsyn

Styrelsen och placeringsdelegationen skall löpande bevaka stiftelsens innehav av enskilda aktieinvesteringar ur etisk synpunkt. Med aktieinvesteringar avses börsnoterade bolag med ett marknadsvärde överstigande 5 miljarder kronor. Det grundläggande förhållningssättet härvidlag är att stiftelsen så långt möjligt skall undvika att äga aktier, andelar och fordringar i företag, institutioner och organisationer som uppsåtligen bryter mot svensk lag eller mot internationella avtal och konventioner som Sverige undertecknat. Denna etik- och miljöscreening utgår bl.a. från FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen, de centrala ILO-konventionerna, miljökonventioner och konventioner mot mutor och korruption. Domstolsutslag, officiella gransningar eller direkta erkännanden ligger till grund för beslut att utesluta ett företag från placeringar. Om etikscreeningen ger etikvarning för något av bolagen i stiftelsens portfölj tar placeringsdelegationen beslut om försäljning. Om stiftelsen ska ha kvar innehavet trots etikvarning måste styrelsen fatta sådant beslut.

Uppföljning, rapportering och intern kontroll

Stiftelsen skall löpande följa upp kapitalförvaltningen med avseende på finansiell ställning, portföljens allokering, avkastningsmål samt att förvaltningen sker i enlighet med placeringspolicyn.

Månatlig rapportering och uppföljning

Rapportering skall ske enligt följande rapportplan:

Interna rapporter
Rapport Frekvens Mottagare Ansvarig
Månadsrapport – Avkastning och allokering för alla tillgångsslag och enskilda tillgångar samt transaktioner senaste månaden. Månadsvis Styrelse och Placeringsdelegation PDir
PD-rapport – Övergripande uppföljning: avkastningsanalys, exponering, uppföljning av prognos. Inför möten (normalt var 4:e-6:e vecka) Placeringsdelegation PDir
Styrelserapport – Makroläge samt uppföljning av prognos, uppföljning av normalportfölj samt uppföljning i enlighet med trafikljusmodellen. Inför styrelse- sammanträden (normalt 4-5 ggr/år) Styrelsen PDir
Rapport internkontroll – Granskning av placeringspolicyns efterlevnad, placeringsbeslut kontra risklimiter. Årsvis Styrelse och placeringsdelegation PDir
Riskrapport – Årlig uppföljning av kapitalförvaltningen gentemot ALM-studie, värderingar, risker etc. Årsvis Styrelsen Placerings- delegationen   
Externa rapporter
Årsredovisning Årsvis Regeringen Styrelsen

Utöver ovanstående fasta rapporter skall placeringsdirektören löpande följa upp kapitalförvaltningen för Östersjöstiftelsen.

Intern kontroll 

En gång per år skall granskning av Östersjöstiftelsens kapitalförvaltning utföras av extern part. Granskningen syftar till att säkerställa att kapitalförvaltningen följer placeringspolicyn med avseende på bl.a. risklimiter, beslutsprocesser och rapporteringsrutiner.

Stiftelsens prognosmodell

Stiftelsen gör årligen en prognos över den tänkta förmögenhetsutvecklingen (med tre olika scenarios) som sträcker sig 5 år fram i tiden. Denna följs löpande upp mot faktiskt utveckling och ligger till grund för stiftelsens övergripande placeringsbeslut. På årsbasis ska denna uppdateras med avseende på förändringar i stiftelsens olika tillgångar, total förmögenhet samt antaganden om förändrade framtidsutsikter.

Trafikljusmodellen, valuta – och aktieexponeringar

Stiftelsen mäter exponeringen mot olika finansiella risker i portföljen med hjälp av finansinspektionens trafikljusmodell. I den månatliga rapporteringen som tillställs styrelsen redovisas därför:

  • buffertkapitalet d v s de marknadsvärderade tillgångarna minus stiftelsekapitalet i relation till stiftelsekapitalet.
  • total aktieexponering vid varje redovisningstidpunkt. Hänsyn tas till eventuell hävstång som finns i de olika finansiella instrument stiftelsen äger.
  • total valutaexponering vid varje redovisningstidpunkt i relation till underliggande tillgångar i den exponerade valutan.

Åtgärder vid plötsligt bortfall av kompetens i kapitalförvaltningen

Östersjöstiftelsen har en liten operativ kapitalförvaltningsorganisation och därmed finns en operativ risk att hantera. Nuvarande arbetsordning är följande:

  • Placeringsdelegationen (PD) fattar alla beslut om köp, försäljningar och andra beslut som påverkar stiftelsens innehav av aktier och aktierelaterade instrument. Därutöver också alla placeringsbeslut som påverkar storleken på den räntebärande portföljen. Undantag från detta framgår av detta dokument Kapitel 4 ”ansvar och befogenheter”.
  • PD meddelar sina beslut till Kammarkollegiet (KK) som verkställer alla beslut, betalningar och likvider, och sköter därvid, på eget ansvar, alla praktiska detaljer och alla kontakter med mäklare, fondkommissionärer och banker.
  • KK sköter all bokföring och upprättar också förslag till siffermässigt årsbokslut..
  • KK upprättar varje månadsslut en utförlig rapport över förmögenhetens ställning och utveckling.
  • Stiftelsen har en placeringsdirektör (PDir) som sköter kontakterna mellan PD och KK, förbereder PD:s möten, rapporterar till styrelsen och upprättar förslag till textmässigt årsbokslut för kapitalförvaltningen. Stiftelsen har även två biträdande placeringsdirektörer (BitrPDir) med huvudsakligt ansvarsområde onoterade bolag men med kompetensprofil att genomföra PDirs arbetsuppgifter.
  • PDir följer mer eller mindre dagligen utvecklingen av stiftelsens aktieportföljer via Bloombergs databaser och analysinstrument. PDir gör de mer omfattande och djupgående analyserna som ligger till grund för PD:s beslut om investering i nya aktieportföljer och större omstruktureringar i existerande portföljer. PDir sköter också analys av och förhandlingar kring de mer komplicerade investeringsinstrumenten, exv de aktierelaterade certifikaten.Allt material hanteras via säker back up-hantering på Södertörns högskola.

I händelse av hastigt kompetensbortfall sker följande:

  • Om en av Pdir alternativt någon av Biträdande PDir slutar har kvarvarande person kompetens att kortsiktigt hantera hela kapitalförvaltningsuppdraget. Vid plötsligt bortfall av både Pdir och någon BitrPdir akutaliseras följande beslut:
  • KK ges av styrelsens ordförande i uppdrag att, efter egen bedömning, fatta de löpande beslut som är nödvändiga, exv deltagande i nyemissioner, splitar o.d.
  • Till dess styrelsen har samlats bör inga otvungna beslut om köp och försäljningar fattas. Placeringsstrategin är inte av den karaktären att snabba beslut erfordras för totalportföljen.
  • Styrelsen bör snarast fatta ett tillsvidare beslut om kapitalförvaltningen. Därvidlag finns i första hand tre alternativ. 1) Komplettera PD med en person och utse ny PDir/Biträdande PDir och sedan fortsätta som vanligt till dess eventuell ny ordning införs. 2) Uppdra åt KK att tills vidare sköta förvaltningen med samma riktlinjer som PDir/Biträdande PDir haft. 3) Inte göra några otvungna köp och försäljningar till dess ny ordning införts.
  • Den tillträdande placeringsdirektören, eller annan lämplig person som styrelsen utser, leder ett arbete med att ta fram underlag för beslut om hur kapitalförvaltningen långsiktigt ska organiseras.

Revidering av placeringspolicyn

Detta är dokument skall årligen revideras och därefter godkännas av styrelsen. Styrelsen äger dock rätt att när som helst besluta om avsteg från bestämmelserna i  placeringspolicyn.

ORDLISTA

Aktiekorgscertifikat
En finansiell produkt som baseras på en underliggande korg av aktier. Värdet på certifikatet är beroende på utvecklingen av aktiekorgen.

ALM-studie
ALM står för Asset Liability Management och är en studie med syfte utröna att förvaltningen av kapital kan säkerställa både kort- och långsiktiga betalningsåtaganden, samtidigt som avkastningen på kapitalet skall var den högsta möjliga.

Derivatinstrument
Derivat är ett värdepapper vars värde beror på värdet av en underliggande tillgång som till exempel aktier, obligationer, räntor, index och valutor. De vanligaste derivaten är terminer och optioner.

Duration
Kan beskrivas som den räntebärande portföljens vägda genomsnittliga återstående löptid. Durationen bestäms av obligationernas och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Ju högre värde desto mer känslig är portföljen för förändringar i marknadsräntan. Durationen för en s k nollkupongsobligation är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid.

Diversifiering
Ett grundläggande begrepp i modern portföljteori. Bygger på att den samlade risken när två tillgångar läggs ihop är mindre än summan av riskerna i de enskilda tillgångarna var för sig. Genom att placera kapitalet i fler olika tillgångar och hos förvaltare med olika förvaltningsstil erhålls diversifiering, d v s riskspridning.

Emittent
Den som ger ut nya aktier eller andra värdepapper.

Exponering
Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras p g a förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper.

Hedgefond
Ett samlingsbegrepp för många olika typer av förvaltningsinriktningar, med vissa gemensamma drag: absoluta avkastningsmål, låg korrelation till traditionella tillgångar (aktier, räntebärande värdepapper) och mycket vida, okonventionella placeringsregler (belåning, derivat, korta positioner). Bidrar till diversifiering i en portfölj.

Index, jämförelseindex
Mått på en marknads eller delmarknads värde, t ex SIX Portfolio Return Index (svenska aktier) och OMRX Total (svenska nominella räntor).

Konvertibla skuldebrev
Av aktiebolag utgivet skuldebrev som ger innehavaren rätt att helt  byta ut sin fordran mot aktier i bolaget.

Likvida medel
Likvida medel definieras som kassamedel, medel på depåkonto, bankräkning, dagsinlåning, specialinlåning samt sådana kortfristiga räntepapper som förvärvats i syfte att utgöra en likvid placering.  

Likviditet
Mått på omfattningen av handel, eller omsättningen, i ett instrument eller på en marknad. Även benämning för kassamedel.

Obligation
Skuldebrev med löptid (ursprungligen) över ett år.

Rating, ratingkategorier
En rating är en relativ bedömning av en emittents förmåga att i tid infria sina betalningsförpliktelser. En rating avser i regel ett givet låneprogram eller annan given skuldförpliktelse och är en uppskattning av kredittagarens förmåga till en tidsmässigt korrekt återbetalning av emitterat papper i programmet. En rating kan dock även avse en viss emittents förmåga att fullgöra alla sina betalningsförpliktelser. Internationellt förekommer rating bland annat från instituten Moody’s och Standard & Poor’s.

Strategisk allokering
Långsiktig fördelning mellan tillgångsslag. Specificeras av investerare. Ändras sällan.

Termin
Ömsesidigt förpliktande avtal mellan två parter om köp och försäljning av en viss mängd av en viss vara med likvid vid en bestämd framtida tidpunkt. Exempel på sådan termin är aktie-, ränte- och indextermin.

Tillgångsslag
Räntebärande värdepapper och aktier är två exempel på tillgångsslag.

Taktisk allokering
Kortsiktig fördelning mellan tillgångsslag. Utnyttjas inom givna limiter i förhållande till den strategiska allokeringen. Ändras ofta.

Valutarisk 
Risken att tillgångar noterade i utländsk valuta faller i värde mätt i egna valutan stiger/utländska valutan faller.