Östersjöstiftelsen i nya lokaler

Östersjöstiftelsen fokuserar som bekant på Östersjön och Östeuropa, och nog är det därför symbolmässigt passande att vi nu huserar på Skeppsholmen.

Från 1600-talet och tre sekler framöver var Skeppsholmen nämligen i flottans ägo, den flotta med vars hjälp Sverige ville residera över just Östersjön. Det var under drottning Kristinas tid som flottan flyttade hit från Blasieholmen, och instruktionen lär ha varit att varven skulle placeras på Skeppsholmens östra sida för att inte störa slottets utsikt. Flottan stannade kvar på Skeppsholmen till 1969.

Vår gata heter, lite med en tungvrickning, Slupskjulsvägen – en slup är ju ett mindre fartyg och det var i slupskjul som sluparna garagerades. Här har funnits olika slupskjul, det största var det som ritades av Fredrik Blom och uppfördes 1841. Det användes också till en del annat än garagering, och revs slutligen 1970.

Här skall alltså Östersjöstiftelsen fortsättningsvis ha sitt kansli. Som bekant fick Stiftelsen sitt grundkapital från de fondmedel som genererades under 1980-talet i syfte att överföra övervinster i företag till löntagarstyrda fonder men också för att säkra kapitalbildning för modernisering och omstrukturering av industrin – de s.k. löntagarfonderna. Fonderna väckte mycket politisk debatt. År 1991 beslöt riksdagen att de skulle läggas ner. De hade vid det laget genererat hela 8 miljarder. Hur skulle pengarna nu användas var frågan, socialdemokraterna och den borgerliga regeringen diskuterade saken. Ingvar Carlsson har berättat att Carl Bildt en natt under dessa förhandlingar föreslog att medlen skulle satsas på forskning, och Ingvar Carlsson var genast helt med på noterna. Frågan gick vidare till partierna och förankrades. En av dessa satsningar blev Östersjöstiftelsen, andra blev t.ex. Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning (MISTRA), Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) samt Kulturvetenskapliga donationen vid Riksbankens Jubileumsfond.

Enligt Östersjöstiftelsens stadgar är ändamålet att stödja forskning och utbildning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa vid en ny struktur för högre utbildning i södra Stockholmsregionen utan begränsningar till vissa discipliner, det som blivit Södertörns högskola.

Från början var LO-ekonomen Per-Olof Edin starkt engagerad både i Stiftelsen och i högskolan. Edin bars av en stark vision om akademisk verksamhet på Södertörn, och när han gick bort 2021 vittnade de båda förra rektorerna Per Thullberg och Ingela Josefson om Edins starka vision om att ungdomar på Södertörn skulle ges en faktisk möjlighet att fortsätta med högre studier vid högskolan för att säkra sin framtid. P-O Edin återkom ofta till sina erfarenheter från norrbottniska Älvsbyn, där skolan betytt så mycket för honom och hans generationskamrater.

En annan som betydde mycket för Stiftelsen och Södertörns högskola i ett tidigt skede var förre rektorn vid Stockholms universitet, den lärde litteraturvetaren Inge Jonsson. Hans deltagande i 1994 år Stockholmsutredning var avgörande för etableringen av Södertörns högskola, och han gav också med sin person auktoritet och legitimitet åt Östersjöstiftelsen. Inge Jonsson var en stark och klok akademiker, ja, en akademisk statsman av format, och att ha honom bakom sig var tryggt både för Stiftelsen och högskolan.

Östersjöstiftelsen erhöll till en början 1,3 miljarder, detta har växt till uppemot 8,8 miljarder idag och vi har genom åren utdelat ca 5 miljarder inklusive kanslikostnader till stöd för forskning och utbildning rörande Östersjöregionen och Östeuropa.

En del andra siffror beskriver mer konkret betydelsen av vårt forskningsstöd. Under 2024 pågår ca 100 forskningsprojekt som Stiftelsen finansierar där ca 400 forskare återfinns. Vid Södertörns högskola finansieras ca 75 doktorander helt eller delvis av oss, därutöver över 200 anställda. Ett tjugotal professorer återfinner man inom ett särskilt professorsprogram. En väl sammansatt forskningsdelegation med tiotalet forskare bereder forskningsansökningar, och i beredningsarbetet deltar över 100 forskare som rekryteras internationellt. Detta sker för att säkra kvaliteten.

Östersjöstiftelsen söker hitta strategier för att utveckla forskningen mot excellens och internationell lyskraft. Inriktningen mot Östersjön och Östeuropa gör Stiftelsen särskilt relevant idag. Vi har mycket framför oss att uträtta!

Lars-Erik Edlund

Ordförande

(Texten bygger på ett invigningstal, hållet den 22 augusti 2024.)