Naturliga populationers överlevnad är en viktig målsättning i miljölagstiftningen och i arbetet hos miljöadministrationen och miljöorganisationer. Sårbarhetsanalyser för naturliga populationer (PVA, Population Viability Analysis) är ett samlingsbegrepp för ett antal metoder som kan användas för att göra prognoser om populationers överlevnad och framtida utveckling. Sårbarhetsanalyser kan användas för att uppskatta risker för populationsminskningar och utdöenden, vilket är viktigt för att kunna identifiera missgynnade arter och populationer. Sårbarhetsanalyser kan även användas för att värdera möjligheterna för återhämtning samt utvärdera olika praktiska naturvårdsalternativ. Man kan använda sårbarhetsanalyser bl.a. för rödlistning av hotade arter, i naturvård och i miljökonsekvensbeskrivning.
I sina nuvarande utformningar är sårbarhetsanalyser dock relativt komplicerade och datakrävande. Det behövs demografiska data samlade under ett flertal år. Vår grupp undersöker nu möjligheterna att anpassa sårbarhetsanalyser så att de enklare kan tillämpas i förvaltningssammanhang. En framgångsrik skötsel av missgynnade populationer kräver ekologisk kunskap. Men det kräver också kunskap om förvaltningsprocesser så att den ekologiska kunskapen kan tillämpas på ett effektivt sätt. Metoderna för att mäta sårbarhet och de resultat som metoderna producerar måste vara relevanta för det praktiska bevarandearbete som sker i verkliga system. Från vår sida finns här en brist på kunskap om förvaltningsaspekten, vilket kan ses i nuvarande tillämpningsområden av sårbarhetsanalyser. Även om sårbarhetsanalyser har många möjliga praktiska tillämpningar, har de hittills mest använts i akademisk forskning och bara i mindre grad i bevarandeförvaltning.
Vår målsättning är att göra en analys av användningen av bevarandebiologiska metoder, särskilt sårbarhetsmodeller, i miljöförvaltningen inom Östersjöområdet. Vi kommer att göra intervjuer av miljöförvaltningen på nationell, regional och kommunal nivå i Sverige, Finland, Estland och Danmark. Vi vill beskriva vilka möjligheter och svårigheter som finns när det gäller att använda vetenskaplig kunskap i beslutsfattandet. Vi vill också tillämpa intervjuresultat direkt för utveckling av bevarandebiologisk metodik.