Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa

Familjen och den starka staten i ett Östeuropa/Östersjöperspektiv: frigörelse eller tvång?


Ämne: Historia, sociologi
Projektledare: Helene Carlbäck
Startår: 2008
Projekttyp: Projekt

Detta projekt rör sig i spänningsfältet mellan stat, familj och individ. Familjen betraktas här som en social institution med egna regler och befogenheter. Relationerna inom familjen kan präglas av individuell självständighet och jämlikhet eller av underordning och beroende. Staten kan lägga medborgarens trygghet och stabilitet i familjens eget ansvar eller bedriva en mer centralstyrd familjepolitik, dvs. ta över stora delar av familjens traditionella uppgifter och därmed stärka individens position gentemot familjekollektivet.

Med fokus på olika delar av Östersjöområdet och Östeuropa från efterkrigstiden fram till idag vill vi undersöka familjen – som politisk och offentlig eller privat angelägenhet. Avsikten är att studien ska bidra till en fördjupad förståelse för hur staten kan påverka normbildningen kring olika familjemodeller och kring roller inom familjen samt till att särskilja sådant som kan förändras med politik från det som har med mer djupliggande kulturmönster att göra.

Projektet är mångdisciplinärt med representation av nationalekonomi, historia, sociologi och tyskspråkiglitteratur. Denna tvärvetenskaplighet och ömsesidighet i projektet är en viktig del i arbetet för att producera ny kunskap inom ett så brett fält som familjeforskningen. Den multidisciplinära ansatsen och den ömsesidiga läroprocessen möjliggör också för de olika deltagarna i projektet att utöka sina metodologiska verktyg för den egna forskningen.

Medlemmarna i projektet har sin främsta kunskapsbas inriktad mot Ungern, Ryssland, Lettland, Tyskland och Sverige. Den samlade kunskapen om en mångskiftande, men ändå till viss del likartad region, som gruppens deltagare representerar, kan ses som en förutsättning för studier om de regionala skillnaderna i familjepolitiken å ena sidan, och de mer specifika processerna i de olika länderna, å den andra sidan. Genom att analysera attityder och praktiker i historia och nutid i länder som under en stor del av 1900-talet har undersökts enligt demarkationslinjer som demokratiska/totalitära, kommunistiska/kapitalistiska välfärdsstater, vill vi bidra till en ökad kunskap om gemensamma processer rörande europeiska familjer, och även peka på unika och särskiljande drag.