Projektet är en genusteoretisk och historisk undersökning av maskulinitet som kulturell konstruktion. Genom att fokusera på maskulinitet syftar projektet till att kritiskt granska könskodningen av det moderna politiska subjektet, vilket gestaltats i form av nationsmedborgaren som man. Projektet kommer att undersöka hur maskuliniteten förändras över tid, i perspektiv av det långa 1800-talet, och primärmaterialet består främst av skönlitteratur, vilken hämtas från länder i Östersjöregionen som Sverige, Danmark, Tyskland, Finland, Ryssland och Polen. Härvidlag kommer projektet att tillföra ny kunskap i ett Östersjö- och Östeuropaperspektiv och anknyter även till Östersjöstiftelsens tema ”Kultur, etnicitet och nationell identitet”. I övrigt är projektets perspektiv mångvetenskapligt och förutom litteraturvetenskapliga, genusvetenskapliga och historiska redskap kommer även politisk filosofi, estetik och filmvetenskap att beredas plats i analyserna.
FD Kristina Fjelkestams delprojekt ”Det sublimas estetik: kvinnan och konsten i 1800-talsromanen” syftar till att problematisera estetikens könskodning med hjälp av genusteoretisk analys; den betraktades nämligen initialt som logikens ”syster”. Men om estetiken var en kvinna var det sublima en man, åtminstone enligt teoretiker som Edmund Burke och Immanuel Kant. Vilka estetiska och politiska konsekvenser får då beköningen av dessa kategorier? Utifrån en undersökning av 1800-talets konstnärsromaner av och om kvinnor, hämtade från Sverige, Tyskland, Frankrike, Finland, Ryssland och Polen, kommer estetikens komplexa relation till det moderna subjektets uppkomst att analyseras. FD Claudia Lindéns delprojekt ”Kampen om manligheten: mäns konstruktioner av maskulinitet” är tematiskt och syftar till att fokusera hur 1800-talets manliga författare förhöll sig till sin tids maskulinitetsnorm utifrån främst litterära, men även filosofiska och naturvetenskapliga texter. Genom att ta avstamp i litterära texter från Sverige, Finland och Danmark, vill Lindén visa hur ”mannen” förändras och hur ”manligheten” byter innehåll under periodens gång, från romantikens känslosamme man till sekelskiftets karlakarl. I sin förlängning syftar projektet till att också att skissera en genealogi över det manliga jämställdhetsideal som kommit att bli en så påtaglig del av modern identitet i Skandinavien.