Syftet med projektet, som är flerdisciplinärt, är att undersöka hur den omfattande tryckta hyllningslitteratur som riktades till de svenska regenterna ca 1620–1720 fungerade som medium för politisk kommunikation inom det svenska Östersjöväldet.
I den tidigmoderna periodens litterära system intog hyllningsskrifter till bröllop, begravningar och andra tillfällen en central plats, och de svenska kungligheterna uppvaktades under stormaktstiden med en stor mängd dikter och orationer i samband med dynastiska och politiska tilldragelser. Dessa producerades över hela riket, och i svenska bibliotek finns hyllningsskrifter till de svenska regenterna bevarade från hela Östersjöregionen. Språkligt präglades genren till en början starkt av latinet, men under periodens lopp blev svenska och tyska de dominerande språken.
I forskningen har dessa skrifter – i den mån de har uppmärksammats – vanligen uppfattats som ett led i statens propagandaverksamhet. Skrifterna låter sig dock inte tolkas enbart som uttryck för de styrandes intressen, och i projektet vill vi studera hyllningsgenren som ett medium för politisk kommunikation mellan överhet och undersåtar: samtidigt som hyllningsskrifterna gjorde kungamakten närvarande på lokalplanet gav de författaren och den sociala grupp han representerade möjlighet att artikulera värden och normer gentemot de styrande. Särskilt vill vi fokusera hyllningarnas ambivalenta ställning mellan propaganda och folklig opinionsyttring och analysera hur de fyllde en förmedlande funktion mellan centrum och periferi i det svenska stormaktsväldet.
Teoretiskt tar projektet avstamp bl.a. i Jürgen Habermas teori om det feodala samhällets representativa offentlighet, i retorikvetenskaplig diskussion om genus demonstrativum samt i historisk forskning om politisk kultur i 1600-talets Sverige. Projektet anknyter även till en internationellt livaktig forskning om maktlegitimering och politisk kommunikation, vars perspektiv vi vill tillämpa för att belysa villkoren för politiskt meningsskapande i Östersjöområdet under 16- och 1700-talen.
I projektet medverkar Elisabeth Wåghäll Nivre, professor i tyska vid Stockholms universitet, Nils Ekedahl, docent i retorik vid Södertörns högskola, Annika Ström, docent i latin vid Södertörns högskola, Nina Johansson, fil.dr. i tyska vid Stockholms universitet samt en doktorand i retorik vid Södertörns högskola. Projektledare är Nils Ekedahl.