Bakgrunden till projektet är det stora pedagogiska och skolpolitiska intresse som finns idag för skolans uppgift att förbereda eleverna för medborgarrollen. Det innebär att skolan har en viktig demokratisk funktion som innefattar mer än att undervisa om det demokratiska samhällsskicket. Skolan som arbetsplats måste själv också praktisera demokratiska principer för samråd och beslutsfattande. Det betyder att eleverna i olika former får möjlighet att påverka sin arbetssituation.
I Sverige är skolans demokratiska uppdrag inskrivet i skollagens portalparagraf. Men också i andra länder finns en politisk medvetenhet om skolans centrala roll för att grundlägga en demokratisk hållning. Det gäller också i de nya demokratierna i Östeuropa. Bakgrunden är ett arv från den totalitära tiden av en auktoritär och hierarkiska skolmiljö. Det har väckt vårt intresse att jämföra hur skolan kan genomföra sina demokratiska ambitioner under högst olika historiska och kulturella förutsättningar. Konkret har vi valt att studera institutionaliserade former för elevinflytande i klassråd och elevråd i tre länder som (mer eller mindre) tillämpar det systemet för ”deliberativa samtal”: förutom Sverige också Ungern och Rumänien.
Vi arbetar med analysmetoder som är hämtade från den pragmatiska samtalsanalysen och från retorisk teori men även från dramapedagogiken med dess intresse för den fysiska realiseringen av sociala relationer. Syftet med vårt projekt är att finna inslag i diskussionens uppläggning liksom i den omgivande kontexten (skolans organisation, läroplaner, lärarnas syn på sina arbetsuppgifter etc.) som gynnar eller missgynnar en demokratisk skolmiljö. Men vi är också intresserade av att se hur demokratiska idéer kan förverkligas på olika sätt inom ramen för olika institutioner och traditioner. Projektet är upplagt så att vi besöker utvalda skolor, gör videoinspelningar av skolsamtal och intervjuar elever och lärare. Det finns idag en livaktig forskning kring skoldemokratiska frågor. Men fortfarande är dokumentationen av vad som faktiskt händer i klassrummet ganska bristfällig. Och just klassråd och elevråd har undersökts mycket lite, särskilt i ett komparativt perspektiv.