Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa

Samtal mellan vuxna och växande


Ämne: Svenska, språkvetenskap
Projektledare: Åsa Brumark
Startår: 2001
Projekttyp: Projekt

Mitt projekt är en avknoppning av ett större multietniskt och multidisciplinärt forskningsprojekt som slutrapporterades under våren 2002. Jag har koncentrerat mig på inomkulturella mikrostudier av bordssamtal under måltid i 20 svenska familjer. Inriktningen har främst varit diskursanalytisk, retorisk och pragmatisk, men perspektivet har vidgats till att gälla även språkutveckling och interkulturell jämförelse. Här nedan ges en kort sammanfattning av studier publicerade 02-05:
Att utveckla berättande i bordssamtal. Familjerna delades in i två grupper efter de deltagande barnens ålder: 7-10 år respektive 10-14 år. I den äldre gruppen handlade berättandet oftare om händelser utanför här och nu, berättandet var mera komplext och elaborerat och barnen bidrog med större autonomi än i den yngre gruppen. 10-åringarna med äldre syskon presterade ”bättre” vad gäller dessa variabler än 10-åringarna med yngre syskon.
Kontextbetingade språkfunktioner i bordssamtal Denna studie visade framför allt tre saker: 1) handlingskontexten är viktig för arten av språkfunktioner i samtal, 2) inom vissa gränser tycks mängden av fatisk, regulativ och (semantiskt) informativ kommunikation vara tämligen konstant, 3) gällande vissa språkfunktioner som regulativ, fatisk och, vissa typer av, informativ kommunikation (samplanerande, samberättande och kommenterande) tycks proportionerna dock förskjutas något beroende på de deltagande barnens ålder.
Hur gör vi för att be om saker och ge uppmaningar på ett artigt sätt? Resultaten visade på att handlingsuppmaningar (regulativer) anpassas efter situationen (t ex samtalskontext och mottagarnas ålder). Proportionellt fler regulativer bestod av direkta uppmaningar när samtalet handlade om själva måltiden medan indirekta uppmaningar hellre användes när samtalet gällde annat. Fäder var mer direkta än mödrar, som dessutom gärna förmildrade sina direkta uppmaningar, och barn var mer direkta än föräldrarna. Barnen svarade oftare på uppmaningar om de var indirekta medan föräldrarna verkade mer benägna att svara om barnen var direkta.
Att kommentera andra vid matbordet. Vid en jämförande undersökning med hänsynstagande till barnens ålder (genom indelning i olika grupper) visar mina resultat på klara åldersskillnader beträffande mängd och art av ”meta-pragmatiska” kommentarer under bordssamtalen i familjerna. 10-åringarna med äldre syskon presterade dessutom i vissa avseenden mer som de äldre barnen. Jag diskuterar även vilken funktion ”meta-pragmatiska” kommentarer kan tänkas ha under bordssamtal.
Varför uttrycker vi oss indirekt och implicit i samtal? Mödrar tycks bryta mot Grice´s maximer genom konventionella indirekta språkhandlingar, som ibland kunde uppfattas som ironi, medan fäder använder ett mer ogenomskinligt, antydande sätt att kommunicera, vilket ofta uppfattades som sarkasm, framför allt av barnen.
Ironi som maktmedel vid matbordet. I samtal mellan vuxna och barn förekommer ofta ironi som maktmedel, framför allt bland fäder. Men medan föräldrar gärna använder ironi i uppfostringssyfte är ironi och skämt ett sätt för barn och ungdomar att vinna sociala poäng.