Statsbildningen i Europa under tidigmodern tid har i den moderna forskningen beskrivits som en integreringsprocess på två nivåer. Den ena nivån gällde den expanderande internationella ekonomin. Länder och regioner bands samman och blev alltmer beroende av handel och annan ekonomisk verksamhet som skar rakt genom nationsgränserna. På den andra nivån förutsatte statsformeringen att en viktig del av befolkningen stödde det interna politiska systemet. Vi menar att statsbildningens integrationsprocess bör studeras med hänsyn till tre interaktiva nivåer, nämligen: Den internationella ekonomins expansion och staters säkerhetspolitiska interaktion
Samordning och likriktning av samhällsorganisation och näringslivets organisation, samt exploatering av ekonomiska och sociala resurser
Social integration
Projektets syfte
Syftet med detta projekt är att studera denna statsbildningsprocess, enligt den modell som skissats ovan, i de områden som ingick i det svenska Östersjöväldet. Undersökningsperioden omfattar perioden 1500 – ca 1850. Processens uttryck och förlopp, dess mål och medel samt givetvis också dess följder kommer att belysas i projektet. Detta kommer att göras genom sex delundersökningar, vilka fokuseras på olika aspekter av denna process. Dessa är ekonomiska, sociala, demografiska, politiska, ideologiska, mentalitetsmässiga, rättsliga, kulturella och kyrkliga. Det betyder att trots att samtliga projektdeltagare är historiker är kompetensområdet brett varvid mycket skiftande aspekter av det tidigmoderna samhället behandlas.
Projektet har bestått av flera delprojekt: Statsbildning och resurtstillväxt i Östersjöområdet ca 1500 – 1800; Städer och statsbildning i det svenska Östersjöområdet under 1500- och 1600-talen; Kronan och den splittrade staten ca 1600 – 1800; Kvinnors roll i borgarklassens formering i Östersjöområdet ca 1700 – 1850, samt Staten, kyrkan och konstruktionen av genus i 1600-talets svenska Östersjövälde.