Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa

Vad krävs för en ”topisk” didaktik? En studie av förutsättningarna för ett reflektivt lärande i retorisk form utifrån utbildningsdiskursen i tre demokratier


Ämne: Utbildningsvetenskap, språkvetenskap
Projektledare: Eva Erson
Startår: 2007
Projekttyp: Projekt

En studie av förutsättningarna för ett reflektivt lärande i retorisk form utifrån utbildningsdiskursen i tre demokratier (Sverige, Finland, Ungern) Toposläran är en central del av den klassiska retorikens inventio, den skapande fas som ger idéerna till ett tal. I retorikens didaktik är topos öppna och förhandlingsbara begrepp, som kan fungera som mötesplatser för skilda perspektiv. Därigenom blir de både gemensamma nämnare och viktiga tvistefrågor för tänkande och kommunikation. I den svenska utbildningsdiskursen i början av 2000-talet skulle man kunna säga att ”värdegrund”, ”lärande dialog”, ”lärarens yrkespraktik” och ”kunskapsmål” några sådana topos. Det är begreppsligt fångade värden som å ena sidan visar vad vi finner viktigt i vår kultur just nu och å andra sidan strukturerar vår upplevelse och förståelse av situationer vi möter. I vårt projekt vill vi undersöka potentialen hos ett topiskt angreppssätt för att deliberativt hantera spänningar mellan olika värden och perspektiv i lärosituationer. Framförallt intresserar vi oss för krav som hävdas samtidigt men som kan tolkas som svårförenliga eller motstridiga. För att fånga spänningarna mellan dem i ett topiskt perspektiv studerar vi utbildningsdiskursen i tre länder (Sverige, Finland, Ungern), som vi möter den i främst styrdokument och lärarutbildning. På så vis vill vi både problematisera toposläran som didaktisk idé och undersöka dess konkreta tillämpningsmöjligheter och utvecklingspotential under olika pedagogiska förutsättningar.

Syftet med projektet är trefaldigt: 1) att i tre demokratiers utbildningsdiskurser studera betingelserna för en topisk didaktik som en handlingsrepertoar för reflektivt och diskursivt lärande 2) att karakterisera dessa utbildningsdiskurser som de framträder i ljuset av ett topiskt och deliberativt perspektiv på undervisning 3) att utveckla en topisk didaktik som ett teoretiskt program utifrån våra empiriska erfarenheter från de tre undersökta länderna men också mot bakgrund av den klassiska traditionen och äldre och nyare pedagogisk teoribildning.

Projektets problemområde är spänningar mellan olika perspektiv och spänningar inom och mellan olika kunskapskulturer. Vi tycker oss se sådana på flera olika nivåer där vi vill pröva det topiska tänkandets potential.