Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa

Vinarve-Lokalen. En kulturgeografisk analys av landskapsförändringar i en gotländsk bygd under 3000 år


Ämne: Kulturgeografi
Projektledare: Bengt Windelhed
Startår: 1999

Projektet avser att slutpublicera kulturgeografiska undersökningar inom den gotländska fältarbetslokalen vid Vinarve i Rone socken. Idag finns i denna levande jordbruksbygd fyra olikåldriga fossila landskap, för vilka tillhörande jordbruk är möjliga att diskutera från bronsålder till 1700-talet. Undersökningarna ingick i ett större forskningsprojekt, med bland annat inrikting på en regional analys av gotländska landskap. Undersökningarna inom Vinarve-lokalen ger möjligheter att detaljerat beskriva och analysera landskapsförändringar i ett unikt långtidsperspektiv. I det ingår landskap vanligen benämnda Celtic fields, kämpgravsbygden, yngre järnålderns landskap och det medeltida landskapet. För dem går det att beskriva de stora dragen i landskapsutnyttjandet, såsom bebyggelselägen, markanvändning och produktion. Dessutom finns data om detaljer i markanvändningen, särskilt odlingsteknik.

Mot denna bakgrund syftar projektet till att:
1. beskriva rumslig organisation för en ovanligt komplett svit av fyra olikåldriga och
överlagrande landskap.
2. tolka jordbrukets organisation avseende ekonomi, teknologi och social organisation.
3. sammanfatta rumsliga förändringar i ett 3000-årigt tidsperspektiv.
4. diskutera orsaker till dessa förändringar på lokal nivå.

Det första syftet är beskrivningen av landskapets olikåldriga form. Det äldsta landskapet är Celtic fields, som nu framträder som ett vidsträckt schackbrädeformat mönster av fossila åkrar ofta om 40 x 50 m. Rutnätsmönstret, med 130 ha fossil åkermark inom Vinarve-lokalen, tolkas som en sammanfattning av 1500 års odling. Från den överlagrande kämpgravsbygden finns smärre boplatsundersökningar och studier av tillhörande markanvändning. Förutom tolkningar av odlingstekniken, finns dateringar av stengärdesgårdar som antyder hur hägnadssamarbetet inom kämpgravsbygden successivt växte fram. Beträffande det rumsligt tämligen okända yngre järnålderns landskap finns både fältdata (bl. a. av boplatser och kulturmarker) och tolkningar av 1700-talets lantmäterikartor som möjliggör rekonstruktion av landskapsutnyttjandet. För det medeltida landskapet går det att diskutera etablering av nya gårdslägen och bebyggelsernas markanvändning.

Det andra syftet kretsar kring jordbrukets organisation. I centrum för Celtic fields står dess sociala organisation. Var den uppbyggd kring kollektiv bebyggelse eller familjegårdar? När det gäller kämpgravsbygden är karakteristiken av denna äldsta fasta bosättningsform viktig. Dessutom hur dess gårdsjordbruk kom att samarbeta inom bygden. Både för jordbruken under yngre järnålder och medeltid gäller det att förstå uppbyggnaden av såväl gårdsdriften som samarbetsformer mellan gårdar.

Det tredje syftet handlar om principer för rumslig förändring. För det första har de långsiktigt skett som en evolution, inte som ofta framhålls i form av större planeringsdrag över äldre landskapsformer. För det andra, och som en följd av detta, har yngre landskap utnyttjat äldre markinvesteringar.

Det fjärde syftet är att diskutera orsaker till de rumsliga förändringarna på lokal nivå. Eftersom de fossila landskapen i Vinarve-lokalen ligger i en levande bygd har de knappast varit orsakade av brister i naturmiljön, utan deras form och förändring måste väsentligen sökas bland samhällsvetenskapliga förhållanden. Främst har Vinarve-lokalen teoretiskt diskuterats med Stig Welinders arbeten. I hans modeller har befolkningsvariabeln för stor betydelse. Däremot har det med detaljkunskaper varit möjligt att diskutera hans modeller utifrån avgörande faktorer som agrar innovation och produktionshöjning. Emellertid kommer den teoretiska tonvikten att mer ligga på agrar ekonomi och rådigheter till resurser. Med fokus på rådigheter riktas intresset mot gårdarnas långsiktiga agerande inom långvarigt nyttjade territorier.