Alla inlägg av ulrikamansson

Styrelseledamoten Anders Ljunggren har avlidit

Styrelseledamoten i Östersjöstiftelsen Anders Ljunggren avled den 3 november 2024 efter en längre tids sjukdom i en ålder av 73 år.

Anders föddes i småländska Höreda och var sedan 1970-talet engagerad i centerrörelsen, först som ordförande i ungdomsförbundet och senare, under kortare perioder, som riksdagsledamot. Han innehade posten som statssekreterare vid miljödepartementet i Bildt-regeringen åren 1991–94, detta under Olof Johansson. Under den period då centern under Johanssons ledning nära samarbetade med socialdemokraterna om den ekonomisk politiken (1995–98) var Anders den som höll i trådarna i diskussionerna med finansdepartementet, där först Göran Persson och sedan Erik Åsbrink residerade. Detta krävde diplomatisk fingertoppskänsla, och den egenskapen besatt Anders i hög grad.

Efter denna period drogs Anders så småningom som diplomat in i utlandstjänstgöringar på olika håll. Först var han åren 2006–09 andreman vid svenska ambassaden i Helsingfors, blev sedan svensk ambassadör i Reykjavík 2009 och till sist, åren 2013–18, ambassadör i Tallinn.

Anders var mångsidigt engagerad i nordiskt samarbete på flera plan och i flera roller. Bland annat var han generalsekreterare för Föreningen Norden, ordförande i föreningens Stockholmsavdelning, ordförande i Nordens Folkhögskola Biskops Arnö och ordförande i Svensk-isländska samarbetsfonden. Pyry Niemi, nuvarande ordförande för Föreningen Norden i Sverige, har i minnesord sagt att Anders ”var en glad, debattfrisk och klarsynt Nordenvisionär”, och nuvarande ordförande i Biskops Arnö, Anna Ekström, understryker att han med sin ”övertygelse om folkbildningens betydelse såg […] till att all vår verksamhet präglades av demokrati och bildning. Med sitt sociala patos såg han till att vi byggde upp nya verksamheter inom SFI och för ungdomar som inte kommit in i samhällsgemenskapen”.

Anders Ljunggren engagerades i stiftelsestyrelsen år 2019. Av dokument från tiden 2019–22 som jag tagit del av framgår hur djupt engagerad i diskussionerna Anders från första början var, inte minst i betydelsefulla strategiska frågor. Under den tid jag själv suttit i Östersjöstiftelsen, alltså sedan hösten 2002 – under de senaste månaderna dessutom som ordförande – har också Anders’ engagemang för Stiftelsen samt för Östersjöområdet och Östeuropa framstått som mycket dedikerat.

Vid mitt sista telefonsamtal med Anders alldeles i slutet av oktober, då han var djupt märkt av sin svåra sjukdom, avslutade han med orden ”jag kommer till strategimötet i november”. Nu blev det inte så, men vi kommer att minnas vår djupt engagerade och målmedvetet arbetande ledamot Anders Ljunggren.

Frid över hans minne!

Vi sänder deltagande tankar till makan Barbro och övriga familjen.

För styrelsen

Lars-Erik Edlund

Ordförande

Östersjöstiftelsen i nya lokaler

Östersjöstiftelsen fokuserar som bekant på Östersjön och Östeuropa, och nog är det därför symbolmässigt passande att vi nu huserar på Skeppsholmen.

Från 1600-talet och tre sekler framöver var Skeppsholmen nämligen i flottans ägo, den flotta med vars hjälp Sverige ville residera över just Östersjön. Det var under drottning Kristinas tid som flottan flyttade hit från Blasieholmen, och instruktionen lär ha varit att varven skulle placeras på Skeppsholmens östra sida för att inte störa slottets utsikt. Flottan stannade kvar på Skeppsholmen till 1969.

Vår gata heter, lite med en tungvrickning, Slupskjulsvägen – en slup är ju ett mindre fartyg och det var i slupskjul som sluparna garagerades. Här har funnits olika slupskjul, det största var det som ritades av Fredrik Blom och uppfördes 1841. Det användes också till en del annat än garagering, och revs slutligen 1970.

Här skall alltså Östersjöstiftelsen fortsättningsvis ha sitt kansli. Som bekant fick Stiftelsen sitt grundkapital från de fondmedel som genererades under 1980-talet i syfte att överföra övervinster i företag till löntagarstyrda fonder men också för att säkra kapitalbildning för modernisering och omstrukturering av industrin – de s.k. löntagarfonderna. Fonderna väckte mycket politisk debatt. År 1991 beslöt riksdagen att de skulle läggas ner. De hade vid det laget genererat hela 8 miljarder. Hur skulle pengarna nu användas var frågan, socialdemokraterna och den borgerliga regeringen diskuterade saken. Ingvar Carlsson har berättat att Carl Bildt en natt under dessa förhandlingar föreslog att medlen skulle satsas på forskning, och Ingvar Carlsson var genast helt med på noterna. Frågan gick vidare till partierna och förankrades. En av dessa satsningar blev Östersjöstiftelsen, andra blev t.ex. Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning (MISTRA), Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) samt Kulturvetenskapliga donationen vid Riksbankens Jubileumsfond.

Enligt Östersjöstiftelsens stadgar är ändamålet att stödja forskning och utbildning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa vid en ny struktur för högre utbildning i södra Stockholmsregionen utan begränsningar till vissa discipliner, det som blivit Södertörns högskola.

Från början var LO-ekonomen Per-Olof Edin starkt engagerad både i Stiftelsen och i högskolan. Edin bars av en stark vision om akademisk verksamhet på Södertörn, och när han gick bort 2021 vittnade de båda förra rektorerna Per Thullberg och Ingela Josefson om Edins starka vision om att ungdomar på Södertörn skulle ges en faktisk möjlighet att fortsätta med högre studier vid högskolan för att säkra sin framtid. P-O Edin återkom ofta till sina erfarenheter från norrbottniska Älvsbyn, där skolan betytt så mycket för honom och hans generationskamrater.

En annan som betydde mycket för Stiftelsen och Södertörns högskola i ett tidigt skede var förre rektorn vid Stockholms universitet, den lärde litteraturvetaren Inge Jonsson. Hans deltagande i 1994 år Stockholmsutredning var avgörande för etableringen av Södertörns högskola, och han gav också med sin person auktoritet och legitimitet åt Östersjöstiftelsen. Inge Jonsson var en stark och klok akademiker, ja, en akademisk statsman av format, och att ha honom bakom sig var tryggt både för Stiftelsen och högskolan.

Östersjöstiftelsen erhöll till en början 1,3 miljarder, detta har växt till uppemot 8,8 miljarder idag och vi har genom åren utdelat ca 5 miljarder inklusive kanslikostnader till stöd för forskning och utbildning rörande Östersjöregionen och Östeuropa.

En del andra siffror beskriver mer konkret betydelsen av vårt forskningsstöd. Under 2024 pågår ca 100 forskningsprojekt som Stiftelsen finansierar där ca 400 forskare återfinns. Vid Södertörns högskola finansieras ca 75 doktorander helt eller delvis av oss, därutöver över 200 anställda. Ett tjugotal professorer återfinner man inom ett särskilt professorsprogram. En väl sammansatt forskningsdelegation med tiotalet forskare bereder forskningsansökningar, och i beredningsarbetet deltar över 100 forskare som rekryteras internationellt. Detta sker för att säkra kvaliteten.

Östersjöstiftelsen söker hitta strategier för att utveckla forskningen mot excellens och internationell lyskraft. Inriktningen mot Östersjön och Östeuropa gör Stiftelsen särskilt relevant idag. Vi har mycket framför oss att uträtta!

Lars-Erik Edlund

Ordförande

(Texten bygger på ett invigningstal, hållet den 22 augusti 2024.)

Historik över Slupskjulsvägen 10

Östersjöstiftelsen initierar en oberoende genomlysning av verksamheten

Östersjöstiftelsens uppdrag är att stödja forskning, forskarutbildning och akademisk infrastruktur med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa. Sedan 1994, då verksamheten startades, har Stiftelsen delat ut cirka fem miljarder kronor till viktig samhällsnyttig forskning.

Stiftelsens forskningsverksamhet granskas regelbundet av Kungl. Vetenskapsakademien (KVA). En ny sådan granskning är nära förestående och välkomnas av Stiftelsen.

De senaste åren har Stiftelsen verksamhet påverkats av intern och extern turbulens. Bl.a. har det varit flera byten på ordförandeposten och några ledamöter har lämnat styrelsen. Detta och annat – Stiftelsens policy för handel i egen räkning samt riskhantering – har även uppmärksammats i medier i negativa sammanhang. Styrelsen har anledning att reflektera kring allt som hänt och dra nödvändiga lärdomar av det. 

Den möjlighet till handel i egen räkning som sedan 2009 fanns har visat sig problematisk. Styrelsens styrning och ledning har lidit av de många personbytena och inte fungerat optimalt.

Östersjöstiftelsens verksamhet har onekligen fått sig en törn.

Styrelsen har vidtagit och vidtar fortsättningsvis åtgärder för att rätta till de brister som har uppmärksammats:

  • Stiftelsens policy för handel i egen räkning har förändrats. Den 22 augusti infördes ett nytt regelverk där möjlighet till handel i egen räkning i onoterade bolag inte längre finns. Den nya policyn i sin helhet finns tillgänglig här.
  • Stiftelsens jävsregler har systematiserats. Styrelsen har nyligen beslutat om nya jävsregler, vilket bland annat innebär att rutinerna för hur och till vem frågor om eventuellt jäv ska anmälas har stramats upp. Den nya jävspolicyn finns tillgänglig här.
  • Styrelsen förstärks med nya personer. Inom en relativt snar framtid kommer två vakanser i styrelsen att behöva fyllas. Inför de nya rekryteringarna gör styrelsen en genomgång av vilka kompetensbehov som finns i styrelsen. Målsättningen är att ta detta tillfälle i akt för att tillföra sådan kompetens som förlorats genom avgångar.

Styrelsen kommer självklart att löpande följa upp dessa åtgärder och effekterna av dem.  I Stiftelsen pågår ett kontinuerligt arbete med att utveckla verksamheten och styrelsen är förstås beredd att vidta ytterligare åtgärder om så krävs.

Därutöver gör styrelsen bedömningen att det är högst angeläget att med hjälp av en oberoende granskare allsidigt genomlysa Stiftelsens verksamhet. Styrelsen har därför beslutat att en sådan genomlysning ska genomföras av en extern, oberoende jurist.

Genomlysningen kommer att bedrivas självständigt. Det står utredaren fritt att granska och analysera verksamheten och i ett skriftligt utlåtande lyfta fram det granskaren funnit vara relevant.

Följande områden bör särskilt belysas i genomlysningen på ett allsidigt sätt:

  • Stiftelsens ledning och styrning; kompetenser och kommunikation inom styrelse och verksamhet
  • Policies/styrdokument
  • Administrativa strukturer, rutiner och förfaranden
  • Kapitalförvaltningens struktur, organisation och inriktning

Arbetet påbörjas snarast och ska genomföras skyndsamt. Stiftelsens styrelse och kansli bidrar med alla underlag som granskaren är i behov av för att kunna fullgöra uppdraget.