Alla inlägg av ulrikamansson

Östersjöstiftelsens adventsseminarium: Vad kan Norden lära av nya östra Europa?


Välkommen till en eftermiddag fylld av kunskap, perspektiv och dialog om östra Europas betydelse för Norden – i dag och i framtiden. Seminariet riktar sig till alla som arbetar med, forskar om eller på annat sätt är intresserade av samhällsutveckling, internationella relationer och forskning om vår nära omvärld.

Programmet innehåller både forskarsamtal och panelsamtal som tar upp vilka lärdomar Norden kan dra av östra Europa, och hur forskningen och forskningsfinansiärer kan bidra till förståelse av en heterogen och dynamisk region.

Medverkande

Under eftermiddagen medverkar bland andra:

  • Bert Sundström, tidigare Rysslandskorrespondent för SVT
  • Liza Jakobsson, Södertörns högskola
  • Victoria Leukavets, Södertörns högskola
  • Elzbieta Korolczuk, Södertörns högskola

Panelsamtalen gästas av:

  • Katarina Bjelke, Vetenskapsrådet
  • Kurt Bratteby, Svenska institutet
  • Sara Packalén, Östersjöstiftelsen
  • Yuliya Yurchuk, Södertörns högskola
Praktisk information

Tid: 2 december 2025, kl. 15.00–18.00
Plats: Östersjöstiftelsen, Slupskjulsvägen 10, 111 49 Stockholm

Anmälan

Sista anmälningsdag är 25 november.
Antalet platser är begränsat.

Klicka här för att registrera dig.

Lär känna Östersjöstiftelsens styrelse

Vilka är de nio som sitter i stiftelsens styrelse, och vad driver dem i deras engagemang att stödja forskning om Östersjöregionen och östra Europa?  Vi presenterar de två sista ledamöter denna vecka:  ledamot Romulo Enmark, före detta rektor och ledamot Laura Hartman, docent i nationalekonomi och utvecklingschef.

Romulo Enmark, före detta rektor

Vilken erfarenhet från din karriär tror du är mest värdefull i din roll som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

Jag tror att mina erfarenheter av att ha varit rektor vid flera lärosäten kan komma till nytta eftersom stiftelsen är så nära knuten till Södertörns högskola. Min förståelse för hur en högskoleledning tänker är viktig för samverkan mellan de två. Jag tänker att jag också har erfarenhet av hantering av kvalitetssystem, uppbyggnad av flervetenskapliga och nya forskningsmiljöer samt indirekt ledarskap – vilket också kan vara av betydelse.

Vad vill du bidra med som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

Jag vill bidra till att stiftelsens inre organisation utvecklas och samtidigt bibehåller det som fungerar bra. Dessutom vill jag verka för att stiftelsen fortsätter ta fram bra redskap för att stötta Södertörns högskolas förmåga att utveckla sin forskning och forskningsorganisation, inte minst vad avser flervetenskapliga forskningsmiljöer där forskning som rör Östersjöregionen och östra Europa har en given plats. Excellent forskning förutsätter oftast excellenta miljöer.

Vad betyder Östersjöregionen och östra Europa för dig personligen – har du någon särskild plats eller upplevelse från regionen som berört dig?

Sovjetunionens fall har utan tvekan berört mig mest. I egenskap av generalsekreterare för NORDINFO *) var jag i Moskva under militärkuppen som ledde till upplösningen av Sovjetunionen. Någon månad senare fick jag i uppgift att förse de baltiska staternas nationalbibliotek med modern datautrustning, det visade vikten av öppen tillgång till vetenskaplig data och vetenskaplig samverkan. I dag är frihet och därmed vetenskaplig frihet i Europas östra delar hotade på ett sätt som vi då trodde vi höll på att avskaffa.

Östersjöstiftelsen spelar en viktig roll i att bidra till att förstå skeenden inom Europas östra regioner och för att där medverka till att i nutid och framtid försvara den vetenskapliga autonomin.

*) ett organ under Nordiska Ministerrådet som hanterade frågor som rörde teknisk och vetenskaplig informationsförsörjning på nordisk bas.

Laura Hartman, docent i nationalekonomi, utvecklingschef

Foto: Karl Gabor

Vilken erfarenhet från din karriär tror du är mest värdefull i din roll som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

Utöver min egen akademiska karriär så har jag arbetat med forskningsfinansiering i många år i Fortes styrelse och även som analysdirektör på Försäkringskassan, där jag ansvarade för myndighetens forskningsmedel. Jag har dessutom viss erfarenhet av kapitalförvaltning från mina år i AMF och AMF Fonders styrelse.

Vad vill du bidra med som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse? 

Den forskning som vi finansierar om Östersjöområdet och Östeuropa är mer aktuell och viktigare än på länge. Jag vill med mina erfarenheter och driv bidra till att stiftelsen finansierar högkvalitativ och relevant forskning som får ett stort genomslag i samhället.

Vad betyder Östersjöregionen och östra Europa för dig personligen – har du någon särskild plats eller upplevelse från regionen som berört dig?

Jag brukar tänka att jag delvis är uppvuxen på Östersjön. Alla barndomens somrar, varenda helg mellan maj och september, spenderades seglandes. Jag trivs bäst vid havet. Dessutom, Östersjön binder ihop mina två hemländer – Finland och Sverige.

Lär känna Östersjöstiftelsens styrelse

Vilka är de nio som sitter i stiftelsens styrelse, och vad driver dem i deras engagemang att stödja forskning om Östersjöregionen och östra Europa?  Vi presenterar tre ledamöter denna vecka:  ledamot Ann Fust, före detta rådsdirektör, ledamot Eleonora Narvselius, universitetslektor i etnologi, docent, Lunds universitet och ledamot Ulf Bengtsson, före detta generaldirektör.   

Ledamot Ann Fust, före detta rådsdirektör

Vilken erfarenhet från din karriär tror du är mest värdefull i din roll som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

Jag har erfarenheter från Högskolan i Kalmar och Uppsala universitet, och dels arbetet på Vetenskapsrådet och som ledamot av Uppsala Akademiförvaltning under min tid som universitetsdirektör på Uppsala universitet. Mitt engagemang i Vetenskap och Allmänhet har gett mig erfarenheter och engagemang för samverkan och deltagande brett i samhället. Även de internationella uppdragen, bland annat som ledamot av JRC – Joint research center – ger perspektiv.

Vad vill du bidra med som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse? 

Jag vill bidra till att de resurser som stiftelsen förfogar över används för att utveckla kunskap och framstående forskning inom de områden som är stiftelsens uppgift. Det är viktigt att vi har transparens i förutsättningar och satsar för att nå långsiktiga mål och resultat. Styrelsens uppgift är att ge ramar och följa upp beslutade initiativ. Jag vill bidra till ett öppet klimat med fokus på att skapa förtroende inom och utom stiftelsen.

Hur tror du att Östersjöstiftelsen kan bidra i vår tid med utmaningar och förändringar i Östersjöregionen och östra Europa?

Jag tror att Östersjöstiftelsen kan bidra till att öka kunskap och förståelse för kultur, politik och levnadsförhållanden i regionen. Dessutom kan vi bidra till att kontakter upprätthålls och t o m ökar under kritiska förhållanden. I samarbeten kan Östersjöstiftelsen bidra till högklassig forskning.

Ledamot Eleonora Narvselius, universitetslektor i etnologi, docent, Lunds universitet

Vilken erfarenhet från din karriär tror du är mest värdefull i din roll som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

Jag behärskar flera av de språk som är av särskild betydelse inom Östersjöområdet och har ett djupt intresse för dessa länders kulturella uttryck, litteratur och historia. En stor del av min forskning har ägnats åt fältarbete framför allt i Ukraina, Polen och Ryssland, en unik insikt i människors vardagliga föreställningar och intressen. Mitt främsta forskningsintresse har länge kretsat kring kollektiva minnen, kulturarv och historiebruk. Genom detta ser jag tydligt hur avgörande det är att ha en djup insikt i regionens historia, kulturliv och lokala processer för att kunna förutse viktiga riktningar i dess strategiska utveckling.

Att kunna ta del av inhemska perspektiv via regionala medier och lokala nätverk är kunskap av särskilt värde, det ger mig förutsättningar att bidra på ett meningsfullt sätt till Östersjöstiftelsens styrelsearbete, i kombination med mina många forskningskontakter i Östersjöområdet och internationellt.

Vad vill du bidra med som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

Som etnolog har jag under många år fördjupat mig i vardagsliv av Östeuropas gränsområden – de mångskiftande landskap där kulturer och identiteter möts och bryts mot varandra. Jag behärskar språk som öppnar dörrar till olika kulturella rum, som också gör det möjligt att uppfatta de finstämda nyanser och undertoner som annars lätt går förlorade. 

Min expertis kring Östersjöområdet har gett mig en god överblick över det aktuella forskningsläget inom europeiska studier av Öst- och Centraleuropa, och jag ser en möjlighet att bidra med en nyanserad, kritisk och samtidigt uppdaterad förståelse av fältet.

Hur tror du att Östersjöstiftelsen kan bidra i vår tid med utmaningar och förändringar i Östersjöregionen och östra Europa?

Jag skulle aldrig identifiera mig som ”östeuropé” trots att jag härstammar från Ukraina. Begreppet bär alltför ofta en bismak av underutveckling, ekonomiska svårigheter och någon sorts kvasisovjetisk mentalitet. Om man däremot frigör sig från dessa värdeladdade associationer och betraktar Östeuropa och Östersjöregionen som det vidsträckta kulturhistoriska och geopolitiska landskap det faktiskt är – framträder en annan bild: en domän otroligt rik på kulturell, språklig, religiös och ideologisk mångfald.

Hemstaden eller regionen kan ofta vara viktigare än nationen och staten för en människa.  Att navigera där, att lyssna till familjehistorier och livsöden blir därför ett äventyr i sig. En hållning präglad av ödmjukhet och nyfikenhet krävs, samtidigt som medvetenheten om att många infekterade konflikter kan ge upphov till oväntade följder, både djupt personliga och storpolitiska.

Ledamot Ulf Bengtsson, före detta generaldirektör.

Vilken erfarenhet från din karriär tror du är mest värdefull i din roll som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

Mycket av mitt arbete har haft fokus inom statlig och kommunal förvaltning på effektivitet, intern styrning och kontroll och ”ordning- och reda-frågor”, det tror jag kommer att vara till nytta för Östersjöstiftelsen. Jag har också lång erfarenhet av styrelsearbete i andra statliga myndigheter och kommunala bolag och även 10 år som ledamot i Industrifonden.

Jag tror att min bakgrund som chef och generaldirektör på Finansdepartementet, min ledningserfarenhet och min erfarenhet av styrelsearbete kan vara värdefull för stiftelsen.

Vad vill du bidra med som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

Styrelsearbete är ett lagarbete – jag är en bra lagspelare som söker konstruktiva lösningar på de frågor som kommer upp. Östersjöstiftelsen har flera spännande, intressanta och utmanande uppgifter framöver, inte minst att stärka sin roll som forskningsfinansiär så forskningsmedel används till att excellent forskning samt kreativa och internationellt erkända miljöer gynnas. Jag hoppas få en god överblick över det aktuella forskningsläget rörande Östersjöregionen och östra Europa och därmed öka förståelsen om vad Östersjöstiftelsen kan bidra med.

Hur tror du att Östersjöstiftelsen kan bidra i vår tid med utmaningar och förändringar i Östersjöregionen och östra Europa?

Östersjöregionen är en av Europas mest dynamiska regioner vad avser ekonomi, innovation och utveckling, samtidigt som de säkerhetspolitiska och geopolitiska frågorna står i fokus. I detta spänningsfält har forskningen i viktig roll att spela.

I stort sett alla vetenskapliga ämnen och discipliner har något att bidra med för att öka förståelsen för och bidra till utvecklingen av hela Östersjöregionen och östra Europa. Östersjöstiftelsens uppdrag att finansiera forskning bidrar till en ökad förståelse för utvecklingen i regionen.

Lär känna Östersjöstiftelsens styrelse

I vår serie ”Lär känna styrelsen” möter du ledamöterna i Östersjöstiftelsens styrelse – med olika bakgrund, erfarenheter och drivkrafter, men med ett gemensamt engagemang för fri och relevant forskning om Östersjöregionen och östra Europa. Den här veckan träffar ni Linda Ryan Bengtsson, ledamot i styrelsen och ordförande i forskningsdelegationen och Lars-Göran Orrevall, ledamot och ordförande i placeringsdelegationen.

Ledamot och ordförande i forsknings-delegationen Linda Ryan Bengtsson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, Karlstads universitet

Vilken erfarenhet från din karriär tror du är mest värdefull i din roll som ordförande i Östersjöstiftelsens styrelse?

Jag har kunskaper och erfarenheter om hur den akademiska forskningsvärlden fungerar, efter över 20 år i det lokala till det nationella och internationella. Tillsammans med kollegor har jag byggt upp en forskningsmiljö från grunden, idag ett internationellt etablerat forskningscentrum, Centrum för geomediastudier. Jag har också ett uppdrag från Karlstads universitet att stötta andra forskare och forskningsmiljöer i att stärka sina förutsättningar för god forskning. Sammantaget ger det mig en djup förståelse för forskningsfinansieringslandskapet och de olika komponenter som behövs för att skapa goda trygga forskningsmiljöer i Sverige och Europa.

Vad vill du bidra med som ordförande i Östersjöstiftelsens styrelse? 

Jag vill bidra med forskarens och forskningsmiljöernas perspektiv. Forskningsfinansiering är centralt i forskarens konkreta vardagliga arbete och för att styrelsen ska ta goda och väl avvägda beslut behövs en förståelse för hur det landar i dessa miljöer. Jag vill också bidra till det strategiska arbetet kring Östersjöstiftelsens roll som forskningsfinansiär framöver, särskilt utifrån att stiftelsen finansierar forskning av mycket hög relevans i ett osäkert och ambivalent Östersjö- och Östeuropaområde.

Hur tror du att Östersjöstiftelsen kan bidra i vår tid med utmaningar och förändringar i Östersjöregionen och östra Europa?

Östersjöstiftelsen har finansierad forskning relaterat till Östersjöregionen och östra Europa i över 25 år och bidrar därmed till en ovärderlig kunskapsbas som ger en förståelse för och en mer nyanserad bild av dagens och framtidens utmaningar kopplat till Östersjö- och östeuroparegionen. Med invasionen av Ukraina och Rysslands förändrade hållning gentemot EU och världen har intresset ökat för att söka medel från Östersjöstiftelsen. Här finns möjlighet till forskning som har direkt verkan på dagens situation. Men stiftelsen finansierar också forskning om hållbarhet, social förändring, demokrati och kultur relaterat till regionen vilket har bäring på vårt tids globala utmaningar.

Ledamot och ordförande i placerings-delegationen Lars-Göran Orrevall, f d kapitalförvaltningschef Skandia

Vilken erfarenhet från din karriär tror du är mest värdefull i din roll som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

För att stiftelsen ska kunna uppfylla sitt syfte har stiftelsen fått ett kapital att förvalta. Jag har gedigen erfarenhet från långsiktig kapitalförvaltning i över 35 år, med de sista 20 åren från Skandia där jag var ansvarig för Skandias livportfölj på över 600 miljarder kronor. Med min kompetens och bakgrund inom kapitalförvaltning och finansmarknad hoppas jag att min erfarenhet ska vara värdefull för stiftelsens arbete och inte minst för kapitalförvaltningen.

Vad vill du bidra med som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

Förutom en lång och bred erfarenhet av kapitalförvaltning, har jag suttit i stor mängd styrelser. De flesta av dessa styrelser har stått under tillsyn av Finansinspektionen, som ställer väldigt hårda krav på bolagen. Jag har mycket praktisk träning på hur ett effektivt styrelsearbete ska bedrivas och hur man säkerställer ordning och reda i en organisation.

Hur tror du att Östersjöstiftelsen kan bidra i vår tid med utmaningar och förändringar i Östersjöregionen och östra Europa?

Den ryska invasionen av Ukraina är en ödesfråga för den framtida utvecklingen i hela Europa och inte minst för länderna i Östersjöregionen. Hur Sverige och andra länder agerar kommer att vara avgörande för utvecklingen. Här kan och bör forskningen bidra med analys och ta fram relevant kunskap om Östersjöregionen och Östeuropa. Östersjöstiftelsens syfte att stödja forskning inom området har aldrig varit viktigare än nu!

Lär känna Östersjöstiftelsens styrelse

Vilka är de nio som sitter i stiftelsens styrelse, och vad driver dem i deras engagemang för forskning om Östersjöregionen och östra Europa? I en serie inlägg lyfter vi fram människorna bakom besluten. Styrelseledamöterna delar med sig av sina tankar om uppdraget och varför just Östersjöregionen och östra Europa är angeläget för dem – både professionellt och personligt. Först ut är ordförande Lars-Erik Edlund och vice ordförande Veronika Bard.

Ordförande Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet

Foto: Per Melander Umeå universitet

Vilken erfarenhet från din karriär tror du är mest värdefull i din roll som ordförande i Östersjöstiftelsens styrelse?

Jag har varit mycket intresserad av forskning inom de nordskandinaviska områdena, särskilt tvär- och mångvetenskaplig, under hela min karriär. Jag tror att jag knöts till styrelsen för att Södertörns högskola ägnar sig åt motsvarande områden. Östersjöregionen och östra Europa är, precis som Nordskandinavien, spännande, mångspråkiga och mångkulturella områden. På det sättet känner jag så väl igen mig. Jag har också nytta av min erfarenhet av ledningsuppdrag från mina många år vid akademien.

Vad vill du bidra med som ordförande i Östersjöstiftelsens styrelse? 

Under den innevarande mandatperioden vill jag arbeta med att utveckla Östersjöstiftelsen till en professionell och respekterad forskningsfinansiär. Jag vill exempelvis verka för att de medel som vi satsar ska stärka forskningen maximalt på ett mycket ”hett” område – medierna uppmärksammar ju vårt område dagligen. Forskning behövs här nu mer än tidigare.

Vad betyder Östersjöregionen och östra Europa för dig personligen – har du någon särskild plats eller upplevelse från regionen som berört dig?

Skulle jag lyfta fram en enskild plats, får det bli Tartu. Det är en stad med en historia som uppvisar influenser och erövringar från olika håll. Men är för en svensk också en stad med speciell lyskraft, med sitt universitet – tidsmässigt det andra i Sverige efter Uppsala – och sina många Gustav Adolfs-minnen. Det senare intresserar mig självfallet personligen, som preses för Kungl. Gustav Adolfs Akademien i Uppsala!

Hur tror du att Östersjöstiftelsen kan bidra i vår tid med utmaningar och förändringar i Östersjöregionen och östra Europa?

Vid vårt seminarium i våra lokaler den 6 maj i år anmodades vi av huvudsekreteraren för hum/sam vid Vetenskapsrådet, göteborgsforskaren Henrik Ekengren Oscarsson, att dra på oss ”ledartröjan” vad gäller forskning just om östra Europa och Östersjöregionen.

Jag tror verkligen att Östersjöstiftelsen kan göra skillnad genom att finansiera högkvalitativ forskning där forskare själva formulerar sina problem men också genom satsningar där stiftelsen formulerar teman. På detta sätt kan Östersjöstiftelsen lämna ett bestående avtryck.

Vice ordförande Veronika Bard, ambassadör

Vilken erfarenhet från din karriär tror du är mest värdefull i din roll som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

Min sammantagna erfarenhet från 40 års tjänstgöring inom den svenska Utrikesförvaltningen, inklusive några år på Statsrådsberedningen, hoppas jag ska komma till nytta.

Som ambassadör i Moskva och vid de multilaterala organisationerna, OSCE i Wien och FN och de internationella organisationerna i Genève, har jag arbetat med säkerhetspolitiska frågor, mänskliga rättigheter, handel, kultur och miljöfrågor i som rört Östersjöområdet, Öst- och Centraleuropa, Balkan och Centralasien.

Vad vill du bidra med som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

Östersjöstiftelsens grunduppgift att få till stånd ett nav och finansiera högkvalitativ forskning inom ämnen som rör Östersjöområdet och Östeuropa är viktigare än någonsin.

I dialog med Södertörns högskola ska styrelsen stödja excellent och relevant forskning som uppmärksammas och får genomslag i samhället. Tillsammans med övriga ledamöter önskar jag bidra till att målet uppfylls.

Vad betyder Östersjöregionen och östra Europa för dig personligen – har du någon särskild plats eller upplevelse från regionen som berört dig?

Sedan barndomen har jag tillbringat majoriteten av sommarloven och ledig tid vid Östersjön. Det sitter väl i generna brukar jag tänka eftersom min mor var född i Königsberg.

Jag har upplevt Östersjön som en hård gräns mellan öst och väst där människor riskerade sina liv för att simma och med båt ta sig till friheten i väst. Att Östersjön efter bara några årtionden av fredligt utbyte och samverkan återigen blivit ett säkerhetspolitiskt spänningsfält är oroväckande – men sporrar också till analys och forskning.

Östersjöregionen och Östeuropa i en brytningstid

Östersjöstiftelsen bjöd in till välbesökt seminarium.

”Östersjöstiftelsen ska ta ledartröjan inom Östersjö- och Östeuropaforskning.”, Henrik Ekengren Oscarsson, statsvetarprofessor från Göteborg och huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap på Vetenskapsrådet, var tydlig med sin syn på Östersjöstiftelsens framtida inriktning när han deltog i ett panelsamtal under stiftelsens seminarium Östersjöregionen i en brytningstid – vad säger forskningen?, som hölls den 6 maj.

När krig, säkerhetspolitiska skiften och historiska maktförskjutningar skakar Östeuropa och Östersjöregionen, växer behovet av forskning och kunskap. Ett femtiotal representanter från akademi, politik, näringsliv och forskningsfinansiärer samlades för att diskutera regionens utveckling och forskningens avgörande roll i att förstå den.

Stiftelsens forskningsdirektör, Sara Packalén, inledde eftermiddagen med att konstatera: ”Svensk forskning om Östersjöregionen behövs nu mer än någonsin.” Hon påminde om Sveriges långa historiska förbindelser till regionen genom handel, migration, krig och kulturutbyte – och behovet av bred, mångvetenskaplig forskning för att förstå skeendena som nu präglar vår samtid.

Två högaktuella forskningsprojekt, finansierade av Östersjöstiftelsen, presenterades under seminariet.

Tatiana Kasperski, projektforskare vid Södertörns högskola, presenterade forskningsprojektet Ukraine and the Global Nuclear Order: an Environmental and Technological History, som belyser Ukrainas roll i den globala kärnvapenordningen. Utifrån ett miljö- och teknikhistoriskt perspektiv visade hon hur Ukrainas kärnkraft har varit viktig för landets självständighet och hur regionens energipolitiska landskap påverkar den globala säkerheten i ljuset av Rysslands invasion.

Anna-Karin Selberg, postdoktor vid Södertörns högskola, visade i projektet Industry of Lies: How lies are transformed into reality in a Russian “troll-farm”, där hon analyserarhur ryska trollfabriker systematiskt undergräver demokratiska institutioner. Med utgångspunkt i Hannah Arendts teorier om den moderna politiska lögnen beskrev hon hur systematiserad desinformation undergräver demokratiska institutioner.

Efter presentationerna följde ett panelsamtal på temat Forskning om Östersjön och Östeuropa: geopolitisk relevans, aktuell status och framtida prioriteringar med Henrik Ekengren Oscarsson, Sara Packalén, Anna Maria Jönsson (vicerektor vid Södertörns högskola) och Maria Nilsson (statssekreterare hos utbildningsministern). Diskussionen kretsade kring forskningspolitik, akademisk frihet och behovet av att forskningen når beslutsfattare.

Maria Nilsson, Anna Maria Jönsson, Henrik Ekengren Oscarsson och Sara Packalén. Foto: Östersjöstiftelsen.

Anna Maria Jönsson betonade Södertörns högskolas särskilda ansvar tillsammans med Östersjöstiftelsen att bidra till förståelsen av Östersjöregionen, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap.

Maria Nilsson påtalade utmaningen med att balansera fri forskning gentemot samhällets kunskapsbehov kring säkerhet och demokrati i Östeuropa, särskilt med tanke på utvecklingen i Ukraina och Ryssland. Hon efterlyste också tätare kontakt mellan politiker och akademi: ”Vi behöver forskningen, men den måste också nå fram till dem som fattar beslut.”

Maria Nilsson, Anna Maria Jönsson, Henrik Ekengren Oscarsson och Sara Packalén. Foto: Östersjöstiftelsen.

Henrik Ekengren Oscarsson framhöll att Östersjöstiftelsen ska fortsatt ta ledartröjan och kan agera friare och modigare än statligt styrda forskningsfinansiärer som Vetenskapsrådet. Samtidigt varnade han för alltför smala forskningssatsningar: ”Nyckelord som ’resiliens’ är viktiga – men får inte bli ett filter som begränsar pluralismen.”

Seminariet avrundades med personliga reflektioner från Östersjöstiftelsens styrelseledamöter Veronika Bard och Lars-Erik Edlund, som båda betonade vikten av forskning som når ut och gör skillnad. Veronika Bard, med tidigare erfarenhet som ambassadör i Moskva, berättade om hur tidiga varningstecken på rysk aggression kunde ha uppfattats bättre om forskningen fått större genomslag. ”Vi kan inte förutse allt, men med hjälp av forskning kan vi förstå mer och reagera snabbare.”

Stiftelsens ordförande Lars-Erik Edlund sammanfattade eftermiddagen genom att säga att ”Vi måste bygga upp excellens, internationell attraktionskraft och försvara den akademiska friheten. Östersjöstiftelsen har en unik roll – inte minst i tider av osäkerhet.”.

Styrelseledamoten Anders Ljunggren har avlidit

Styrelseledamoten i Östersjöstiftelsen Anders Ljunggren avled den 3 november 2024 efter en längre tids sjukdom i en ålder av 73 år.

Anders föddes i småländska Höreda och var sedan 1970-talet engagerad i centerrörelsen, först som ordförande i ungdomsförbundet och senare, under kortare perioder, som riksdagsledamot. Han innehade posten som statssekreterare vid miljödepartementet i Bildt-regeringen åren 1991–94, detta under Olof Johansson. Under den period då centern under Johanssons ledning nära samarbetade med socialdemokraterna om den ekonomisk politiken (1995–98) var Anders den som höll i trådarna i diskussionerna med finansdepartementet, där först Göran Persson och sedan Erik Åsbrink residerade. Detta krävde diplomatisk fingertoppskänsla, och den egenskapen besatt Anders i hög grad.

Efter denna period drogs Anders så småningom som diplomat in i utlandstjänstgöringar på olika håll. Först var han åren 2006–09 andreman vid svenska ambassaden i Helsingfors, blev sedan svensk ambassadör i Reykjavík 2009 och till sist, åren 2013–18, ambassadör i Tallinn.

Anders var mångsidigt engagerad i nordiskt samarbete på flera plan och i flera roller. Bland annat var han generalsekreterare för Föreningen Norden, ordförande i föreningens Stockholmsavdelning, ordförande i Nordens Folkhögskola Biskops Arnö och ordförande i Svensk-isländska samarbetsfonden. Pyry Niemi, nuvarande ordförande för Föreningen Norden i Sverige, har i minnesord sagt att Anders ”var en glad, debattfrisk och klarsynt Nordenvisionär”, och nuvarande ordförande i Biskops Arnö, Anna Ekström, understryker att han med sin ”övertygelse om folkbildningens betydelse såg […] till att all vår verksamhet präglades av demokrati och bildning. Med sitt sociala patos såg han till att vi byggde upp nya verksamheter inom SFI och för ungdomar som inte kommit in i samhällsgemenskapen”.

Anders Ljunggren engagerades i stiftelsestyrelsen år 2019. Av dokument från tiden 2019–22 som jag tagit del av framgår hur djupt engagerad i diskussionerna Anders från första början var, inte minst i betydelsefulla strategiska frågor. Under den tid jag själv suttit i Östersjöstiftelsen, alltså sedan hösten 2002 – under de senaste månaderna dessutom som ordförande – har också Anders’ engagemang för Stiftelsen samt för Östersjöområdet och Östeuropa framstått som mycket dedikerat.

Vid mitt sista telefonsamtal med Anders alldeles i slutet av oktober, då han var djupt märkt av sin svåra sjukdom, avslutade han med orden ”jag kommer till strategimötet i november”. Nu blev det inte så, men vi kommer att minnas vår djupt engagerade och målmedvetet arbetande ledamot Anders Ljunggren.

Frid över hans minne!

Vi sänder deltagande tankar till makan Barbro och övriga familjen.

För styrelsen

Lars-Erik Edlund

Ordförande

Östersjöstiftelsen i nya lokaler

Östersjöstiftelsen fokuserar som bekant på Östersjön och Östeuropa, och nog är det därför symbolmässigt passande att vi nu huserar på Skeppsholmen.

Från 1600-talet och tre sekler framöver var Skeppsholmen nämligen i flottans ägo, den flotta med vars hjälp Sverige ville residera över just Östersjön. Det var under drottning Kristinas tid som flottan flyttade hit från Blasieholmen, och instruktionen lär ha varit att varven skulle placeras på Skeppsholmens östra sida för att inte störa slottets utsikt. Flottan stannade kvar på Skeppsholmen till 1969.

Vår gata heter, lite med en tungvrickning, Slupskjulsvägen – en slup är ju ett mindre fartyg och det var i slupskjul som sluparna garagerades. Här har funnits olika slupskjul, det största var det som ritades av Fredrik Blom och uppfördes 1841. Det användes också till en del annat än garagering, och revs slutligen 1970.

Här skall alltså Östersjöstiftelsen fortsättningsvis ha sitt kansli. Som bekant fick Stiftelsen sitt grundkapital från de fondmedel som genererades under 1980-talet i syfte att överföra övervinster i företag till löntagarstyrda fonder men också för att säkra kapitalbildning för modernisering och omstrukturering av industrin – de s.k. löntagarfonderna. Fonderna väckte mycket politisk debatt. År 1991 beslöt riksdagen att de skulle läggas ner. De hade vid det laget genererat hela 8 miljarder. Hur skulle pengarna nu användas var frågan, socialdemokraterna och den borgerliga regeringen diskuterade saken. Ingvar Carlsson har berättat att Carl Bildt en natt under dessa förhandlingar föreslog att medlen skulle satsas på forskning, och Ingvar Carlsson var genast helt med på noterna. Frågan gick vidare till partierna och förankrades. En av dessa satsningar blev Östersjöstiftelsen, andra blev t.ex. Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning (MISTRA), Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) samt Kulturvetenskapliga donationen vid Riksbankens Jubileumsfond.

Enligt Östersjöstiftelsens stadgar är ändamålet att stödja forskning och utbildning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa vid en ny struktur för högre utbildning i södra Stockholmsregionen utan begränsningar till vissa discipliner, det som blivit Södertörns högskola.

Från början var LO-ekonomen Per-Olof Edin starkt engagerad både i Stiftelsen och i högskolan. Edin bars av en stark vision om akademisk verksamhet på Södertörn, och när han gick bort 2021 vittnade de båda förra rektorerna Per Thullberg och Ingela Josefson om Edins starka vision om att ungdomar på Södertörn skulle ges en faktisk möjlighet att fortsätta med högre studier vid högskolan för att säkra sin framtid. P-O Edin återkom ofta till sina erfarenheter från norrbottniska Älvsbyn, där skolan betytt så mycket för honom och hans generationskamrater.

En annan som betydde mycket för Stiftelsen och Södertörns högskola i ett tidigt skede var förre rektorn vid Stockholms universitet, den lärde litteraturvetaren Inge Jonsson. Hans deltagande i 1994 år Stockholmsutredning var avgörande för etableringen av Södertörns högskola, och han gav också med sin person auktoritet och legitimitet åt Östersjöstiftelsen. Inge Jonsson var en stark och klok akademiker, ja, en akademisk statsman av format, och att ha honom bakom sig var tryggt både för Stiftelsen och högskolan.

Östersjöstiftelsen erhöll till en början 1,3 miljarder, detta har växt till uppemot 8,8 miljarder idag och vi har genom åren utdelat ca 5 miljarder inklusive kanslikostnader till stöd för forskning och utbildning rörande Östersjöregionen och Östeuropa.

En del andra siffror beskriver mer konkret betydelsen av vårt forskningsstöd. Under 2024 pågår ca 100 forskningsprojekt som Stiftelsen finansierar där ca 400 forskare återfinns. Vid Södertörns högskola finansieras ca 75 doktorander helt eller delvis av oss, därutöver över 200 anställda. Ett tjugotal professorer återfinner man inom ett särskilt professorsprogram. En väl sammansatt forskningsdelegation med tiotalet forskare bereder forskningsansökningar, och i beredningsarbetet deltar över 100 forskare som rekryteras internationellt. Detta sker för att säkra kvaliteten.

Östersjöstiftelsen söker hitta strategier för att utveckla forskningen mot excellens och internationell lyskraft. Inriktningen mot Östersjön och Östeuropa gör Stiftelsen särskilt relevant idag. Vi har mycket framför oss att uträtta!

Lars-Erik Edlund

Ordförande

(Texten bygger på ett invigningstal, hållet den 22 augusti 2024.)

Historik över Slupskjulsvägen 10

Östersjöstiftelsen initierar en oberoende genomlysning av verksamheten

Östersjöstiftelsens uppdrag är att stödja forskning, forskarutbildning och akademisk infrastruktur med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa. Sedan 1994, då verksamheten startades, har Stiftelsen delat ut cirka fem miljarder kronor till viktig samhällsnyttig forskning.

Stiftelsens forskningsverksamhet granskas regelbundet av Kungl. Vetenskapsakademien (KVA). En ny sådan granskning är nära förestående och välkomnas av Stiftelsen.

De senaste åren har Stiftelsen verksamhet påverkats av intern och extern turbulens. Bl.a. har det varit flera byten på ordförandeposten och några ledamöter har lämnat styrelsen. Detta och annat – Stiftelsens policy för handel i egen räkning samt riskhantering – har även uppmärksammats i medier i negativa sammanhang. Styrelsen har anledning att reflektera kring allt som hänt och dra nödvändiga lärdomar av det. 

Den möjlighet till handel i egen räkning som sedan 2009 fanns har visat sig problematisk. Styrelsens styrning och ledning har lidit av de många personbytena och inte fungerat optimalt.

Östersjöstiftelsens verksamhet har onekligen fått sig en törn.

Styrelsen har vidtagit och vidtar fortsättningsvis åtgärder för att rätta till de brister som har uppmärksammats:

  • Stiftelsens policy för handel i egen räkning har förändrats. Den 22 augusti infördes ett nytt regelverk där möjlighet till handel i egen räkning i onoterade bolag inte längre finns. Den nya policyn i sin helhet finns tillgänglig här.
  • Stiftelsens jävsregler har systematiserats. Styrelsen har nyligen beslutat om nya jävsregler, vilket bland annat innebär att rutinerna för hur och till vem frågor om eventuellt jäv ska anmälas har stramats upp. Den nya jävspolicyn finns tillgänglig här.
  • Styrelsen förstärks med nya personer. Inom en relativt snar framtid kommer två vakanser i styrelsen att behöva fyllas. Inför de nya rekryteringarna gör styrelsen en genomgång av vilka kompetensbehov som finns i styrelsen. Målsättningen är att ta detta tillfälle i akt för att tillföra sådan kompetens som förlorats genom avgångar.

Styrelsen kommer självklart att löpande följa upp dessa åtgärder och effekterna av dem.  I Stiftelsen pågår ett kontinuerligt arbete med att utveckla verksamheten och styrelsen är förstås beredd att vidta ytterligare åtgärder om så krävs.

Därutöver gör styrelsen bedömningen att det är högst angeläget att med hjälp av en oberoende granskare allsidigt genomlysa Stiftelsens verksamhet. Styrelsen har därför beslutat att en sådan genomlysning ska genomföras av en extern, oberoende jurist.

Genomlysningen kommer att bedrivas självständigt. Det står utredaren fritt att granska och analysera verksamheten och i ett skriftligt utlåtande lyfta fram det granskaren funnit vara relevant.

Följande områden bör särskilt belysas i genomlysningen på ett allsidigt sätt:

  • Stiftelsens ledning och styrning; kompetenser och kommunikation inom styrelse och verksamhet
  • Policies/styrdokument
  • Administrativa strukturer, rutiner och förfaranden
  • Kapitalförvaltningens struktur, organisation och inriktning

Arbetet påbörjas snarast och ska genomföras skyndsamt. Stiftelsens styrelse och kansli bidrar med alla underlag som granskaren är i behov av för att kunna fullgöra uppdraget.