Vilka är de nio som sitter i stiftelsens styrelse, och vad driver dem i deras engagemang att stödja forskning om Östersjöregionen och östra Europa? Vi presenterar de två sista ledamöter denna vecka: ledamot Romulo Enmark, före detta rektor och ledamot Laura Hartman, docent i nationalekonomi och utvecklingschef.

Romulo Enmark, före detta rektor

Vilken erfarenhet från din karriär tror du är mest värdefull i din roll som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?
Jag tror att mina erfarenheter av att ha varit rektor vid flera lärosäten kan komma till nytta eftersom stiftelsen är så nära knuten till Södertörns högskola. Min förståelse för hur en högskoleledning tänker är viktig för samverkan mellan de två. Jag tänker att jag också har erfarenhet av hantering av kvalitetssystem, uppbyggnad av flervetenskapliga och nya forskningsmiljöer samt indirekt ledarskap – vilket också kan vara av betydelse.
Vad vill du bidra med som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?
Jag vill bidra till att stiftelsens inre organisation utvecklas och samtidigt bibehåller det som fungerar bra. Dessutom vill jag verka för att stiftelsen fortsätter ta fram bra redskap för att stötta Södertörns högskolas förmåga att utveckla sin forskning och forskningsorganisation, inte minst vad avser flervetenskapliga forskningsmiljöer där forskning som rör Östersjöregionen och östra Europa har en given plats. Excellent forskning förutsätter oftast excellenta miljöer.
Vad betyder Östersjöregionen och östra Europa för dig personligen – har du någon särskild plats eller upplevelse från regionen som berört dig?
Sovjetunionens fall har utan tvekan berört mig mest. I egenskap av generalsekreterare för NORDINFO *) var jag i Moskva under militärkuppen som ledde till upplösningen av Sovjetunionen. Någon månad senare fick jag i uppgift att förse de baltiska staternas nationalbibliotek med modern datautrustning, det visade vikten av öppen tillgång till vetenskaplig data och vetenskaplig samverkan. I dag är frihet och därmed vetenskaplig frihet i Europas östra delar hotade på ett sätt som vi då trodde vi höll på att avskaffa.
Östersjöstiftelsen spelar en viktig roll i att bidra till att förstå skeenden inom Europas östra regioner och för att där medverka till att i nutid och framtid försvara den vetenskapliga autonomin.
*) ett organ under Nordiska Ministerrådet som hanterade frågor som rörde teknisk och vetenskaplig informationsförsörjning på nordisk bas.

Laura Hartman, docent i nationalekonomi, utvecklingschef

Vilken erfarenhet från din karriär tror du är mest värdefull i din roll som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?
Utöver min egen akademiska karriär så har jag arbetat med forskningsfinansiering i många år i Fortes styrelse och även som analysdirektör på Försäkringskassan, där jag ansvarade för myndighetens forskningsmedel. Jag har dessutom viss erfarenhet av kapitalförvaltning från mina år i AMF och AMF Fonders styrelse.
Vad vill du bidra med som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?
Den forskning som vi finansierar om Östersjöområdet och Östeuropa är mer aktuell och viktigare än på länge. Jag vill med mina erfarenheter och driv bidra till att stiftelsen finansierar högkvalitativ och relevant forskning som får ett stort genomslag i samhället.
Vad betyder Östersjöregionen och östra Europa för dig personligen – har du någon särskild plats eller upplevelse från regionen som berört dig?
Jag brukar tänka att jag delvis är uppvuxen på Östersjön. Alla barndomens somrar, varenda helg mellan maj och september, spenderades seglandes. Jag trivs bäst vid havet. Dessutom, Östersjön binder ihop mina två hemländer – Finland och Sverige.



