Etikettarkiv: forskningsdelegation

Lär känna Östersjöstiftelsens styrelse

Vilka är de nio som sitter i stiftelsens styrelse, och vad driver dem i deras engagemang att stödja forskning om Östersjöregionen och östra Europa?  Vi presenterar de två sista ledamöter denna vecka:  ledamot Romulo Enmark, före detta rektor och ledamot Laura Hartman, docent i nationalekonomi och utvecklingschef.

Romulo Enmark, före detta rektor

Vilken erfarenhet från din karriär tror du är mest värdefull i din roll som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

Jag tror att mina erfarenheter av att ha varit rektor vid flera lärosäten kan komma till nytta eftersom stiftelsen är så nära knuten till Södertörns högskola. Min förståelse för hur en högskoleledning tänker är viktig för samverkan mellan de två. Jag tänker att jag också har erfarenhet av hantering av kvalitetssystem, uppbyggnad av flervetenskapliga och nya forskningsmiljöer samt indirekt ledarskap – vilket också kan vara av betydelse.

Vad vill du bidra med som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

Jag vill bidra till att stiftelsens inre organisation utvecklas och samtidigt bibehåller det som fungerar bra. Dessutom vill jag verka för att stiftelsen fortsätter ta fram bra redskap för att stötta Södertörns högskolas förmåga att utveckla sin forskning och forskningsorganisation, inte minst vad avser flervetenskapliga forskningsmiljöer där forskning som rör Östersjöregionen och östra Europa har en given plats. Excellent forskning förutsätter oftast excellenta miljöer.

Vad betyder Östersjöregionen och östra Europa för dig personligen – har du någon särskild plats eller upplevelse från regionen som berört dig?

Sovjetunionens fall har utan tvekan berört mig mest. I egenskap av generalsekreterare för NORDINFO *) var jag i Moskva under militärkuppen som ledde till upplösningen av Sovjetunionen. Någon månad senare fick jag i uppgift att förse de baltiska staternas nationalbibliotek med modern datautrustning, det visade vikten av öppen tillgång till vetenskaplig data och vetenskaplig samverkan. I dag är frihet och därmed vetenskaplig frihet i Europas östra delar hotade på ett sätt som vi då trodde vi höll på att avskaffa.

Östersjöstiftelsen spelar en viktig roll i att bidra till att förstå skeenden inom Europas östra regioner och för att där medverka till att i nutid och framtid försvara den vetenskapliga autonomin.

*) ett organ under Nordiska Ministerrådet som hanterade frågor som rörde teknisk och vetenskaplig informationsförsörjning på nordisk bas.

Laura Hartman, docent i nationalekonomi, utvecklingschef

Foto: Karl Gabor

Vilken erfarenhet från din karriär tror du är mest värdefull i din roll som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

Utöver min egen akademiska karriär så har jag arbetat med forskningsfinansiering i många år i Fortes styrelse och även som analysdirektör på Försäkringskassan, där jag ansvarade för myndighetens forskningsmedel. Jag har dessutom viss erfarenhet av kapitalförvaltning från mina år i AMF och AMF Fonders styrelse.

Vad vill du bidra med som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse? 

Den forskning som vi finansierar om Östersjöområdet och Östeuropa är mer aktuell och viktigare än på länge. Jag vill med mina erfarenheter och driv bidra till att stiftelsen finansierar högkvalitativ och relevant forskning som får ett stort genomslag i samhället.

Vad betyder Östersjöregionen och östra Europa för dig personligen – har du någon särskild plats eller upplevelse från regionen som berört dig?

Jag brukar tänka att jag delvis är uppvuxen på Östersjön. Alla barndomens somrar, varenda helg mellan maj och september, spenderades seglandes. Jag trivs bäst vid havet. Dessutom, Östersjön binder ihop mina två hemländer – Finland och Sverige.

Lär känna Östersjöstiftelsens styrelse

Vilka är de nio som sitter i stiftelsens styrelse, och vad driver dem i deras engagemang att stödja forskning om Östersjöregionen och östra Europa?  Vi presenterar tre ledamöter denna vecka:  ledamot Ann Fust, före detta rådsdirektör, ledamot Eleonora Narvselius, universitetslektor i etnologi, docent, Lunds universitet och ledamot Ulf Bengtsson, före detta generaldirektör.   

Ledamot Ann Fust, före detta rådsdirektör

Vilken erfarenhet från din karriär tror du är mest värdefull i din roll som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

Jag har erfarenheter från Högskolan i Kalmar och Uppsala universitet, och dels arbetet på Vetenskapsrådet och som ledamot av Uppsala Akademiförvaltning under min tid som universitetsdirektör på Uppsala universitet. Mitt engagemang i Vetenskap och Allmänhet har gett mig erfarenheter och engagemang för samverkan och deltagande brett i samhället. Även de internationella uppdragen, bland annat som ledamot av JRC – Joint research center – ger perspektiv.

Vad vill du bidra med som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse? 

Jag vill bidra till att de resurser som stiftelsen förfogar över används för att utveckla kunskap och framstående forskning inom de områden som är stiftelsens uppgift. Det är viktigt att vi har transparens i förutsättningar och satsar för att nå långsiktiga mål och resultat. Styrelsens uppgift är att ge ramar och följa upp beslutade initiativ. Jag vill bidra till ett öppet klimat med fokus på att skapa förtroende inom och utom stiftelsen.

Hur tror du att Östersjöstiftelsen kan bidra i vår tid med utmaningar och förändringar i Östersjöregionen och östra Europa?

Jag tror att Östersjöstiftelsen kan bidra till att öka kunskap och förståelse för kultur, politik och levnadsförhållanden i regionen. Dessutom kan vi bidra till att kontakter upprätthålls och t o m ökar under kritiska förhållanden. I samarbeten kan Östersjöstiftelsen bidra till högklassig forskning.

Ledamot Eleonora Narvselius, universitetslektor i etnologi, docent, Lunds universitet

Vilken erfarenhet från din karriär tror du är mest värdefull i din roll som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

Jag behärskar flera av de språk som är av särskild betydelse inom Östersjöområdet och har ett djupt intresse för dessa länders kulturella uttryck, litteratur och historia. En stor del av min forskning har ägnats åt fältarbete framför allt i Ukraina, Polen och Ryssland, en unik insikt i människors vardagliga föreställningar och intressen. Mitt främsta forskningsintresse har länge kretsat kring kollektiva minnen, kulturarv och historiebruk. Genom detta ser jag tydligt hur avgörande det är att ha en djup insikt i regionens historia, kulturliv och lokala processer för att kunna förutse viktiga riktningar i dess strategiska utveckling.

Att kunna ta del av inhemska perspektiv via regionala medier och lokala nätverk är kunskap av särskilt värde, det ger mig förutsättningar att bidra på ett meningsfullt sätt till Östersjöstiftelsens styrelsearbete, i kombination med mina många forskningskontakter i Östersjöområdet och internationellt.

Vad vill du bidra med som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

Som etnolog har jag under många år fördjupat mig i vardagsliv av Östeuropas gränsområden – de mångskiftande landskap där kulturer och identiteter möts och bryts mot varandra. Jag behärskar språk som öppnar dörrar till olika kulturella rum, som också gör det möjligt att uppfatta de finstämda nyanser och undertoner som annars lätt går förlorade. 

Min expertis kring Östersjöområdet har gett mig en god överblick över det aktuella forskningsläget inom europeiska studier av Öst- och Centraleuropa, och jag ser en möjlighet att bidra med en nyanserad, kritisk och samtidigt uppdaterad förståelse av fältet.

Hur tror du att Östersjöstiftelsen kan bidra i vår tid med utmaningar och förändringar i Östersjöregionen och östra Europa?

Jag skulle aldrig identifiera mig som ”östeuropé” trots att jag härstammar från Ukraina. Begreppet bär alltför ofta en bismak av underutveckling, ekonomiska svårigheter och någon sorts kvasisovjetisk mentalitet. Om man däremot frigör sig från dessa värdeladdade associationer och betraktar Östeuropa och Östersjöregionen som det vidsträckta kulturhistoriska och geopolitiska landskap det faktiskt är – framträder en annan bild: en domän otroligt rik på kulturell, språklig, religiös och ideologisk mångfald.

Hemstaden eller regionen kan ofta vara viktigare än nationen och staten för en människa.  Att navigera där, att lyssna till familjehistorier och livsöden blir därför ett äventyr i sig. En hållning präglad av ödmjukhet och nyfikenhet krävs, samtidigt som medvetenheten om att många infekterade konflikter kan ge upphov till oväntade följder, både djupt personliga och storpolitiska.

Ledamot Ulf Bengtsson, före detta generaldirektör.

Vilken erfarenhet från din karriär tror du är mest värdefull i din roll som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

Mycket av mitt arbete har haft fokus inom statlig och kommunal förvaltning på effektivitet, intern styrning och kontroll och ”ordning- och reda-frågor”, det tror jag kommer att vara till nytta för Östersjöstiftelsen. Jag har också lång erfarenhet av styrelsearbete i andra statliga myndigheter och kommunala bolag och även 10 år som ledamot i Industrifonden.

Jag tror att min bakgrund som chef och generaldirektör på Finansdepartementet, min ledningserfarenhet och min erfarenhet av styrelsearbete kan vara värdefull för stiftelsen.

Vad vill du bidra med som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

Styrelsearbete är ett lagarbete – jag är en bra lagspelare som söker konstruktiva lösningar på de frågor som kommer upp. Östersjöstiftelsen har flera spännande, intressanta och utmanande uppgifter framöver, inte minst att stärka sin roll som forskningsfinansiär så forskningsmedel används till att excellent forskning samt kreativa och internationellt erkända miljöer gynnas. Jag hoppas få en god överblick över det aktuella forskningsläget rörande Östersjöregionen och östra Europa och därmed öka förståelsen om vad Östersjöstiftelsen kan bidra med.

Hur tror du att Östersjöstiftelsen kan bidra i vår tid med utmaningar och förändringar i Östersjöregionen och östra Europa?

Östersjöregionen är en av Europas mest dynamiska regioner vad avser ekonomi, innovation och utveckling, samtidigt som de säkerhetspolitiska och geopolitiska frågorna står i fokus. I detta spänningsfält har forskningen i viktig roll att spela.

I stort sett alla vetenskapliga ämnen och discipliner har något att bidra med för att öka förståelsen för och bidra till utvecklingen av hela Östersjöregionen och östra Europa. Östersjöstiftelsens uppdrag att finansiera forskning bidrar till en ökad förståelse för utvecklingen i regionen.

Lär känna Östersjöstiftelsens styrelse

I vår serie ”Lär känna styrelsen” möter du ledamöterna i Östersjöstiftelsens styrelse – med olika bakgrund, erfarenheter och drivkrafter, men med ett gemensamt engagemang för fri och relevant forskning om Östersjöregionen och östra Europa. Den här veckan träffar ni Linda Ryan Bengtsson, ledamot i styrelsen och ordförande i forskningsdelegationen och Lars-Göran Orrevall, ledamot och ordförande i placeringsdelegationen.

Ledamot och ordförande i forsknings-delegationen Linda Ryan Bengtsson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, Karlstads universitet

Vilken erfarenhet från din karriär tror du är mest värdefull i din roll som ordförande i Östersjöstiftelsens styrelse?

Jag har kunskaper och erfarenheter om hur den akademiska forskningsvärlden fungerar, efter över 20 år i det lokala till det nationella och internationella. Tillsammans med kollegor har jag byggt upp en forskningsmiljö från grunden, idag ett internationellt etablerat forskningscentrum, Centrum för geomediastudier. Jag har också ett uppdrag från Karlstads universitet att stötta andra forskare och forskningsmiljöer i att stärka sina förutsättningar för god forskning. Sammantaget ger det mig en djup förståelse för forskningsfinansieringslandskapet och de olika komponenter som behövs för att skapa goda trygga forskningsmiljöer i Sverige och Europa.

Vad vill du bidra med som ordförande i Östersjöstiftelsens styrelse? 

Jag vill bidra med forskarens och forskningsmiljöernas perspektiv. Forskningsfinansiering är centralt i forskarens konkreta vardagliga arbete och för att styrelsen ska ta goda och väl avvägda beslut behövs en förståelse för hur det landar i dessa miljöer. Jag vill också bidra till det strategiska arbetet kring Östersjöstiftelsens roll som forskningsfinansiär framöver, särskilt utifrån att stiftelsen finansierar forskning av mycket hög relevans i ett osäkert och ambivalent Östersjö- och Östeuropaområde.

Hur tror du att Östersjöstiftelsen kan bidra i vår tid med utmaningar och förändringar i Östersjöregionen och östra Europa?

Östersjöstiftelsen har finansierad forskning relaterat till Östersjöregionen och östra Europa i över 25 år och bidrar därmed till en ovärderlig kunskapsbas som ger en förståelse för och en mer nyanserad bild av dagens och framtidens utmaningar kopplat till Östersjö- och östeuroparegionen. Med invasionen av Ukraina och Rysslands förändrade hållning gentemot EU och världen har intresset ökat för att söka medel från Östersjöstiftelsen. Här finns möjlighet till forskning som har direkt verkan på dagens situation. Men stiftelsen finansierar också forskning om hållbarhet, social förändring, demokrati och kultur relaterat till regionen vilket har bäring på vårt tids globala utmaningar.

Ledamot och ordförande i placerings-delegationen Lars-Göran Orrevall, f d kapitalförvaltningschef Skandia

Vilken erfarenhet från din karriär tror du är mest värdefull i din roll som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

För att stiftelsen ska kunna uppfylla sitt syfte har stiftelsen fått ett kapital att förvalta. Jag har gedigen erfarenhet från långsiktig kapitalförvaltning i över 35 år, med de sista 20 åren från Skandia där jag var ansvarig för Skandias livportfölj på över 600 miljarder kronor. Med min kompetens och bakgrund inom kapitalförvaltning och finansmarknad hoppas jag att min erfarenhet ska vara värdefull för stiftelsens arbete och inte minst för kapitalförvaltningen.

Vad vill du bidra med som ledamot i Östersjöstiftelsens styrelse?

Förutom en lång och bred erfarenhet av kapitalförvaltning, har jag suttit i stor mängd styrelser. De flesta av dessa styrelser har stått under tillsyn av Finansinspektionen, som ställer väldigt hårda krav på bolagen. Jag har mycket praktisk träning på hur ett effektivt styrelsearbete ska bedrivas och hur man säkerställer ordning och reda i en organisation.

Hur tror du att Östersjöstiftelsen kan bidra i vår tid med utmaningar och förändringar i Östersjöregionen och östra Europa?

Den ryska invasionen av Ukraina är en ödesfråga för den framtida utvecklingen i hela Europa och inte minst för länderna i Östersjöregionen. Hur Sverige och andra länder agerar kommer att vara avgörande för utvecklingen. Här kan och bör forskningen bidra med analys och ta fram relevant kunskap om Östersjöregionen och Östeuropa. Östersjöstiftelsens syfte att stödja forskning inom området har aldrig varit viktigare än nu!