Under juli månad har Östersjöstiftelsens kansli stängt.
Vi vill önska alla en trevlig och avkopplande sommar. Vi ses igen i augusti!

Glad sommar!

År 2027 kommer Östersjöstiftelsen, efter ett års uppehåll, att utlysa medel för storprojekt. Nedan presenteras information om den kommande utlysningen. Anvisningar för ansökan kommer att publiceras på stiftelsens webbplats under hösten 2026.

Stöd till storprojekt

Med storprojekt avses stöd till en större forskargrupp, med en gemensam och väl sammanhållen forskningsuppgift. Ett storprojekt ska karaktäriseras av excellens i ansökans delar och i dess helhet. Forskningsprojektet måste vara väl genomtänkt från det övergripande forskningsproblemet till det konkreta genomförandet. Storprojekt avser en utmanande forskningsuppgift och sammansättningen av forskargruppen måste vara noga utformad för att lösa denna. Möjlighet finns att söka finansiering för doktorander och postdoktorer inom ramen för storprojektet.

En förutsättning för att erhålla medel för storprojekt är att en kvalificerad forskningsmiljö eller ett kvalificerat forskarnätverk finns på plats som är väl förankrat i det internationella forskarsamhället. Storprojekt syftar till att skapa en forskargrupp verksam på lång sikt som främjar samarbeten över ämnes-, lärosätes- och nationsgränser och som karaktäriseras av ett starkt internationellt inslag.

• Bidragsformen kan sökas av: En grupp om minst fyra forskare. Samtliga ska ha avlagt doktorsexamen vid ansökningstillfället.  Medel kan även sökas för doktorander och postdoktorer.
• Projektperiod: Fyra eller fem år. Ett år av extra dispositionstid läggs till denna projektperiod.
• Bidragsbelopp: Maximalt 5 miljoner kronor per år i genomsnitt, totalt 25 miljoner kronor.
• Medelsförvaltare: Södertörns högskola.

Viktiga datum

• Utlysningen pågår från den 14 december 2026 kl. 09.00 till den 3 februari 2027 kl. 15.00 (då en fullständig och signerad ansökan skickas in).
• Beslut fattas av stiftelsens styrelse i oktober 2027.
• Projektstart: 1 januari 2028.

Medelsförvaltare

Alla projekt måste förläggas vid Södertörns högskola, som är medelsförvaltare. Varken projektledaren eller projektdeltagarna behöver vara anställda av medelsförvaltaren vid ansökningstillfället. Under projektperioden måste projektledaren vara anställd vid Södertörns högskola.

Innan ansökan skickas in måste den godkännas av medelsförvaltaren. Se Södertörns högskolas checklista med interna rutiner.

Ansökningsprocess och beredning

Ansökningar skickas in i enstegsförfarande. Detta innebär att en fullständig och signerad ansökan ska skickas in vid ansökningstillfället.

Ansökningar om storprojekt bedöms av en särskilt utsedd bedömarpanel som granskar ansökningarna i konkurrens utifrån de uppsatta bedömningskriterierna.

Bedömningskriterier

• vetenskaplig excellens
• forskningens relevans för Östersjöregionen och Östeuropa
• samhällsrelevans
• nytänkande och originalitet
• forskningens internationella standard
• forskargruppens sammansättning och kompetens
• genomförbarhet

Villkor för anställning av doktorander och postdoktorer

• Doktorander och postdoktorer rekryteras vid projektstart efter utlysningsförfarande (till skillnad från övriga deltagande forskare som namnges i ansökan).
• Inkluderas doktorander i storprojektet ska dessa vara väl handledda och ges synnerligen goda förutsättningar för att kunna vara integrerade i forskningsmiljön.
• För doktorand kan lönemedel sökas för maximalt fyra år med 100 procents arbetstid.
• Om doktorand deltar i projektet får projektmedel inte användas till lön för undervisning eller annan institutionstjänstgöring för doktoranden.
• Medel kan sökas för kostnader i samband med doktorands disputation och handledning, men inte för eventuella kostnader för doktorand efter projekttidens slut. De senare ansvarar medelsförvaltaren för.
• Postdoktorer som rekryteras får inte ha en doktorsexamen äldre än tre år (med möjlighet till sedvanlig avräkning av tid för föräldraledighet, sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret, fackligt eller politiskt förtroendeuppdrag).
• Medel för postdoktorer kan sökas för 80-100 procent heltidstjänst per år per person under två år. Eventuell undervisning eller andra uppdrag (maximalt 20 procent) inom ramen för postdok-anställning finansieras inte av Östersjöstiftelsen.

Andra kommande utlysningar

Förutom stöd till storprojekt kommer stiftelsen under 2027 utlysa:

• Projektstöd (två- och treåriga)
• Postdokstöd
• Små bidragsformer – utlysning två gånger per år:
  • Stöd till forskarnätverk
  • Konferensstöd
  • Publiceringsstöd

Mer information publiceras på stiftelsens hemsida under hösten.

Kontakt

Vid frågor kontakta Zofia Makowska Känngård zofia.makowska@ostersjostiftelsen.se.

Sist i serien om finansierade storprojekt presenterar vi HUMAN-UKR, storprojektet som fick stöd inom stiftelsens särskilda utlysning på tema ”Kriget i Ukraina och dess konsekvenser”. Projektet undersöker hur kriget påverkar människor och samhällen i Ukraina. I intervjun berättar projektledare Stefan Döring om projektets centrala forskningsfrågor och vilken kunskap forskningen kan bidra med. 

Berätta kort om storprojektet 

HUMAN-UKR är ett tvärvetenskapligt femårigt forskningsprojekt som undersöker krigets mänskliga konsekvenser i Ukraina och dess betydelse för Östersjöregionen och östra Europa. Projektet samlar forskare från Sverige, Norge och Ukraina inom bland annat statsvetenskap, psykologi, sociologi, nationalekonomi, miljöforskning och freds- och konfliktforskning. Genom återkommande enkätstudier, intervjuer, experiment och analyser av geografiska data studerar vi frågor såsom samhällelig motståndskraft, stöd, desinformation, psykiskt välbefinnande, veteraners återintegrering och människors vardag under krig. 

Vad har det betytt för er att få ett storprojekt? 

Att få finansiering för ett storprojekt har gjort det möjligt att bygga upp ett långsiktigt internationellt forskningssamarbete kring frågor som är avgörande för Europas framtid. Det ger oss möjlighet att samla in omfattande data över tid och att kombinera flera vetenskapliga perspektiv och datakällor för att bättre förstå hur krig påverkar människor, samhällen och institutioner. 

Varför är just er forskning viktig för förståelsen av Östersjöregionen och/eller östra Europa? 

Forskningen är viktig för förståelsen av både Ukraina och Östersjöregionen eftersom kriget påverkar säkerhet, demokrati, samhällsberedskap och social sammanhållning långt utanför Ukrainas gränser. Hittills har mycket fokus i regionen legat på militär upprustning och säkerhetspolitik. HUMAN-UKR kompletterar detta genom att undersöka hur individer och lokalsamhällen påverkas av krig och hur samhällelig motståndskraft kan stärkas. Projektet ska också bidra med kunskap som kan användas för att stärka beredskap och återhämtningsförmåga i hela regionen. 

Vad hoppas ni att projektet ska leda till på längre sikt? 

På längre sikt hoppas vi att resultaten ska komma till användning både i Ukraina och i andra europeiska länder. Projektet ska bidra med kunskap om hur myndigheter och samhällsaktörer kan agera för att bygga tillit, motverka desinformation, stödja psykiskt välbefinnande och underlätta återintegrering av veteraner efter väpnad konflikt. Genom dialog med beslutsfattare och praktiker vill vi omsätta forskningen i konkreta strategier för resiliens, återuppbyggnad och demokratisk stabilitet.

Vilka storprojekt finansieras av stiftelsen och vilka resultat ska de leda till? I veckans inlägg riktar vi blicken mot Östersjöregionens tidigmoderna historia. Storprojektet Money(-)making Empire undersöker hur penningpolitik och finansiella praktiker bidrog till att forma det svenska Östersjöväldet. Docent Christopher Pihl svarar på frågor om projektet. 

Berätta kort om storprojektet 

Projektet undersöker den långsiktiga utvecklingen av pengar och monetarisering i Östersjöregionen under tidigmodern tid, med det svenska imperiet som fallstudie. Fokus ligger på hur pengar användes, cirkulerade och reglerades, samt hur detta hängde samman med statsbildning och politiska processer. Till skillnad från tidigare forskning betonar projektet samspelet mellan statens politik och vanliga människors praktiska hantering av pengar. 

Vad har det betytt för er att få ett storprojekt? 

Att få ett storprojekt möjliggör att ett mer ambitiöst angreppssätt kan intas och mer komplexa frågeställningar kan besvaras än i ett mindre forskningsprojekt. Det ger resurser att kombinera flera forskningsfält, arbeta med stora och komplexa källmaterial samt bygga upp en långsiktig forskningsmiljö. Projektet involverar flera forskare och doktorander, vilket skapar en stabil plattform för framtida forskning om Östersjöregionens tidigmoderna (före cirka 1800/1850) historia. 

Varför är just er forskning viktig för förståelsen av Östersjöregionen och/eller östra Europa? 

Forskningen är viktig eftersom den analyserar Östersjöregionen och i synnerhet det svenska Östersjöväldet som en mer sammanhängande historisk helhet, snarare än uppdelad efter moderna nationsgränser vilket präglat mycket tidigare forskning. I projektet vill vi undersöka hur ekonomiska och monetära system band samman, men kanske också höll isär, regionen och påverkade både politiska och sociala processer. Genom att inkludera både makthavare och vanliga människor bidrar projektet till en mer nyanserad förståelse av regionens utveckling och dess kopplingar mellan östra och västra Europa. 

Vad hoppas ni att projektet ska leda till på längre sikt? 

På längre sikt hoppas vi att projektet ska förändra hur man förstår att pengar var en central aspekt av framväxten av den moderna staten och i interaktionen mellan människor, både i Östersjöregionen och i övriga världen. Genom att lyfta fram människors vardagliga erfarenheter av pengar vill vi bidra med nya perspektiv som också kan hjälpa oss att bättre förstå dagens snabba ekonomiska och monetära förändringar på både individ- och samhällsnivå. 

Se mer information om storprojektet Money(-)making empire: https://moneymakingempire.se/ 

Näst i serien om finansierade storprojekt presenterar vi storprojektet (Re)Constructing Modern Ukraine, som beviljades inom ramen för Östersjöstiftelsens strategiska satsningar med anledning av kriget i Ukraina. I intervjun berättar docent Anders Olofsgård om projektets forskningsfrågor, samarbeten och betydelsen av kunskap i arbetet med Ukrainas framtid.

Berätta om storprojektet

Storprojektet ”(Re)Constructing Modern Ukraine – people, institutions, and the environment” studerar hur Ukraina kan återuppbyggas efter Rysslands fullskaliga invasion – inte bara fysiskt, utan också socialt, institutionellt och ekonomiskt. Projektet samlar forskare från Södertörns högskola, Kyiv School of Economics (KSE), Östekonomiska Institutet vid Handelshögskolan och Tor Vergata-universitetet i Rom kring fyra centrala områden: hållbar stadsutveckling, offentlig upphandling och korruption, opinion och konflikt, samt jordbrukets och landsbygdens motståndskraft. Projektet kombinerar datainsamling, policyanalys, humankapital utveckling och internationella forskningssamarbeten för att bidra med kunskap som kan stödja Ukrainas återuppbyggnad och framtida EU-integration och samtidigt generera akademiska publikationer. 

Vad har det betytt för er att få ett storprojekt? 

Att få ett storprojekt har haft mycket stor betydelse för oss. Det har gjort det möjligt att bygga långsiktiga forskningssamarbeten mellan svenska och ukrainska forskare under mycket svåra omständigheter och att skapa nya forskningsmiljöer och infrastrukturer. Projektet har bland annat bidragit till etableringen av ett Urban Research Centre vid KSE och möjliggjort omfattande datainsamling i Ukraina under pågående krig. Det har också bidragit till att stärka Södertörns högskolas internationella forskningsprofil inom analys av de mest omedelbara nuvarande utmaningarna i Östeuropa och Ukraina. 

Varför är just er forskning viktig för förståelsen av Östersjöregionen och/eller östra Europa? 

Forskningen är viktig för förståelsen av Östersjöregionen och Östeuropa eftersom Ukrainas motståndskraft och återuppbyggande påverkar hela Europas säkerhet, ekonomi och demokratiska utveckling. Kriget har förändrat relationerna mellan stater, marknader och samhällen i regionen och skapat nya frågor kring motståndskraft, styrning, migration, livsmedelsförsörjning och europeisk integration. Genom att studera hur människor, institutioner och lokalsamhällen anpassar sig till krig och återuppbyggnad kan projektet bidra med kunskap som är relevant långt utanför Ukraina. 

Hur hoppas ni att resultaten kommer till användning?

Vi hoppas att resultaten ska användas både inom forskning och i praktiskt policyarbete, något vi redan ser hända. Projektet producerar ny kunskap om återuppbyggnad, offentlig styrning, jordbruk, stadsutveckling och social sammanhållning som kan vara värdefull för ukrainska beslutsfattare, internationella organisationer och europeiska samarbetspartner. Ambitionen är också att skapa öppna databaser och analyser som kan användas av andra forskare och bidra till långsiktig kunskapsuppbyggnad om Ukraina och regionen. 

Vilka storprojekt finansieras av stiftelsen och vilka resultat ska de leda till? I det tredje inlägget berättar docent Ulrika Björk om storprojektet Experimenting with Traditions, där forskare undersöker hur judiska idéer, traditioner och kulturella uttryck har förändrats och levt vidare i Östersjöregionen under 1900-talet. 

Berätta kort om storprojektet

Vi undersöker det nya tänkande som mötet mellan upplysningsfilosofi och judisk tanketradition med rötter i östra Europa gav upphov till under mellankrigstiden. En tyskspråkig generation judiska tänkare inledde då en rad filosofiska, teologiska och litterära “experiment” som vi för vidare. Vi visar hur de skapade nya tankeformer och uttryck, inte minst bland kvinnliga filosofer och författare som inte alltid hade tillgång till de akademiska institutionerna. 

Vad har det betytt för er att få ett storprojekt? 

Det har gjort det möjligt att utforska ett fält som det till stor del saknas filosofisk kunskap om i Sverige. Genom att föra samman expertis från filosofi, religionsvetenskap, teologi och judaistik från svenska och internationella lärosäten har vi skapat en ny forskningsmiljö. 

Varför är just er forskning viktig för förståelsen av Östersjöregionen och/eller östra Europa? 

Vår forskning är viktig för att den visar att den moderna europeiska filosofin inte är så enhetlig som den ibland beskrivs. Det finns en inre skillnad som skapats av en tyskspråkig judisk kultur med rötter i nuvarande Litauen, Polen och Ukraina. Det var en kultur som närmast utplånades under Förintelsen men vi visar att den lämnade efter sig ett levande intellektuellt arv. 

Vad blir nästa steg för er (efter storprojektet är genomfört)? 

Vi kommer att fortsätta samarbeta i de forskarnätverk vi nu bygger, söka nya projektmedel nationellt och internationellt och fördjupa kunskapen om mötet mellan upplysningsfilosofi och det östeuropeiska judiska intellektuella arvet. 

Se mer information om storprojektet Experimenting with Traditions: experimentingwithtraditions.se

Vilka storprojekt finansierar stiftelsen och vilka resultat är de tänkta att leda till? Från Östersjöns kustnära miljöer riktar vi nu blicken mot civilsamhällets roll i tider av kris, när professor Dominika V. Polanska berättar om storprojektet SustainAction. 

Berätta kort om storprojektet 

Projektet SustainAction är ett internationellt forskningsinitiativ som analyserar civilsamhällets motståndskraft och handlingsförmåga i tider av kris. Genom jämförande studier i Polen, Ungern, Rumänien, Serbien, Tjeckien och Sverige analyserar projektet hur sociala rörelser, aktivistnätverk och lokala initiativ mobiliserar mot samtidens utmaningar, såsom ekonomisk ojämlikhet, bostadskris, klimatförändringar, pandemier och hot mot demokratiska rättigheter. 

Projektet fokuserar på hur civilsamhället utvecklar strategier för motstånd och uthållighet. 

Vad har det betytt för er att få ett storprojekt? 

Det har stärkt vår kapacitet att arbeta långsiktigt och tvärvetenskapligt med komplexa samhällsutmaningar, och har gett oss möjlighet att fördjupa samarbeten med forskare och civilsamhällesaktörer i flera europeiska länder. Projektet har också skapat en gemensam plattform för att utveckla och testa nya teoretiska och metodologiska verktyg för att förstå civilsamhällets roll i tider av kris.  

Varför är just er forskning viktig för förståelsen av Östersjöregionen och/eller östra Europa? 

Vår forskning är viktig eftersom den fokuserar på hur människor organiserar sig och agerar kollektivt i mötet med samtidens kriser. Vi visar hur civilsamhället fungerar som en motkraft till auktoritära tendenser, nyliberal omstrukturering och social fragmentering, och hur det samtidigt skapar nya former av solidaritet, omsorg och politisk handlingskraft.  

Vad blir nästa steg för er (efter storprojektet är genomfört)? 

Vi har lagt grunden för framtida forskning och samverkan. Vi planerar att bygga vidare på våra internationella samarbeten, fördjupa jämförande analyser och utveckla nya projekt som fokuserar på motståndskraft, omsorg och kollektiv organisering.  

Se mer information om storprojektet SustainAction: www.sustainaction.org  

Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa (Östersjöstiftelsen) bildades av den svenska regeringen 1994. Enligt stadgarna ska stiftelsen stödja forskning, forskarutbildning och akademisk infrastruktur med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa vid Södertörns högskola. Stiftelsen har en tydlig profil där både ett geografiskt område och uppdraget att bidra till utvecklingen av Södertörns högskola är centrala.

Forskningsstödet omfattar dels bidrag som beviljas efter ansökan från enskilda forskare eller forskargrupper, dels stöd till Södertörns högskola efter ansökan från rektor. Stiftelsen kan stödja såväl egna som externa initiativ. All forskning som finansieras ska ha koppling till Östersjöregionen eller Östeuropa och är öppen för forskare både i och utanför Sverige. Verksamheten leds av en styrelse och stiftelsen förvaltar i dag ett kapital om drygt 8 miljarder kronor.

Mot bakgrund av förändrade omvärldsvillkor och ett behov av att vidareutveckla styrning och arbetssätt har styrelsen beslutat att rekrytera en verkställande direktör. Vd ansvarar för att leda verksamheten vid kansliet och bistå styrelsen i utvecklingen av stiftelsens arbete.

Uppdraget

Som vd leder och utvecklar du verksamheten i nära samarbete med styrelsen. Du ansvarar för att organisera och driva kansliets arbete så att verksamhetens mål uppnås med god kvalitet och effektivitet. I rollen ingår att utveckla och förvalta stiftelsens verksamhet, arbeta strategiskt med kompetensförsörjning samt säkerställa att kansliets samlade kompetens tas tillvara.

Du etablerar och utvecklar relationer och samarbetsformer med relevanta aktörer, särskilt Södertörns högskola och andra forskningsfinansiärer. Rollen innebär även att företräda stiftelsen i externa sammanhang, nationellt och internationellt.

Kvalifikationer

Vi söker dig som har erfarenhet av och god kunskap om det statliga forsknings- och utbildningssystemet. Du har arbetat strategiskt med styrningsfrågor, verksamhetsutveckling och ekonomi samt har erfarenhet av att leda verksamhet i förändring med medarbetare med hög specialistkompetens. Erfarenhet av kvalitetssäkringssystem är en förutsättning.

Du har god kunskap om statsförvaltningen och dess beslutsprocesser samt förståelse för den struktur som stiftelsen verkar inom. Du uttrycker dig väl på svenska och engelska i tal och skrift och har en relevant akademisk examen.

Meriterande

Det är meriterande med forskarutbildning eller annan dokumenterad erfarenhet från den akademiska världen. Erfarenhet av arbete tillsammans med en styrelse, förhandlingsarbete och samverkan med externa parter är också värdefullt, liksom erfarenhet av finansierings- och kapitalfrågor. Kunskap om Östersjöregionen och Östeuropa ses som en tillgång.

Ansökan

I denna rekrytering arbetar vi tillsammans med Michaël Berglund Executive Search. Frågor och ansökningar skickas till Jacob Severin på Michaël Berglund via jacob.severin@michaelberglund.se

För fem år sedan utlystes bidragsformen storprojekt för första gången. Vilka projekt beviljades medel och vad kommer de leda till? I en serie inlägg presenterar vi de beviljade storprojekten. Först ut är professor Martin Gullström som svarar på frågor om storprojektet ClimScape.

Berätta om storprojektet

Som en viktig del i att motverka klimatkrisen behöver vi ta tillvara ekosystemens naturliga förmåga att binda och lagra koldioxid och därigenom minska mängden växthusgaser i atmosfären. Vegetationen i Östersjöns kustmiljöer såsom våtmarker, saltängar och sjögräsängar fungerar som naturens kolförråd. Dessa ekosystem kan binda och lagra stora mängder kol och därmed bidra till att bromsa klimatförändringarna. När dessa miljöer skadas riskerar lagrat kol och andra växthusgaser att frigöras, vilket gör att bevarande av friska kustekosystem är mycket viktigt. Trots ökad forskning om ”blått”* kol finns stora kunskapsluckor kring hur kustens kolsänkor fungerar och hur effektiva de är. Storprojektet ”ClimScape” undersöker och utvärderar kapaciteten hos kolsänkor i Östersjöns kustlandskap genom att kvantifiera mängden kol som finns lagrat, den totala kapaciteten för upptag och lagring av organiskt kol, utbytet av växthusgaser och hur mycket kol som transporteras mellan olika naturtyper. Genom att koppla denna kunskap till hur livsmiljöer förändras, samt hur mark och hav används, kan vi forskare (via konceptuella modeller) identifiera kustområden som har särskilt stor betydelse för reglering av klimatet. Resultaten ska ge kustförvaltare ett vetenskapligt underlag för hållbar planering och bidra till strategier som stödjer Östersjöländernas aktiva samarbete att nå klimatmål och minska utsläppen.

Varför är just er forskning viktig för förståelsen om Östersjöregionen och/eller östra Europa?

Projektet gör det möjligt att få en sammanhängande bild över kustnära kolsänkors utbredning och effektivitet i hela Östersjöregionen. Genom att utveckla modeller och kartor, baserade på fältinsamlade data, som visar vilka kustområden som är särskilt viktiga eller sårbara kan vi ge kustförvaltare och beslutsfattare konkret, vetenskapligt underlag för hållbar planering. Det stärker möjligheten att bevara kustmiljöer som både är biologiskt värdefulla och viktiga för att bromsa klimatförändringarna.

Vad har det betytt för er att få ett storprojekt?

Att få finansiering för storprojektet ”ClimScape” har betytt mycket såväl vetenskapligt som samhälleligt. Det innebär en unik möjlighet att fördjupa förståelsen för hur ekosystem i våra kustlandskap kan bidra till att motverka klimatförändringar.

Möjligheten att genomföra ett storprojekt har inneburit ett erkännande av projektets relevans och forskargruppens potential och kompetens. Projektet har skapat och utvecklat nationella och internationella samarbeten och kommer att kunna stärka den marina klimatforskningen i Östersjöregionen. Det ger även chansen att bidra till långsiktiga strategier inom regionen som kan göra verklig skillnad för både miljön och klimatpolitiken.

Vad blir nästa steg för er (efter storprojektet är genomfört)?

När storprojektet är avslutat så hoppas vi kunna utveckla forskningen genom att använda projektets upptäckter och resultat i syfte att förstå hur kustens viktiga kolsänkor kan skyddas och bevaras på bästa sätt i den kraftigt miljöpåverkade Östersjöregionen.

Se mer information om storprojektet ClimScape: https://www.climscape.se/

* Blått kol (blue carbon): Koldioxid som fångas upp och lagras i marina och kustnära ekosystem som binder kol effektivt och under lång tid.

Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) har nu överlämnat en oberoende granskning av Östersjöstiftelsens forskningsfinansierande verksamhet. Genomlysningen har skett på uppdrag av Stiftelsen i enlighet med stadgarna. Granskningens mål är att belysa Stiftelsens arbete under åren 2019–24 samt att bidra med rekommendationer för fortsatt utveckling av verksamheten.

Läs rapporten här.

Granskningen säger sammanfattningsvis att ”den forskning som finansieras av Östersjöstiftelsen, i internationell jämförelse, håller hög kvalitet och att den forskning som stiftelsen finansierar till sitt innehåll huvudsakligen behandlar områden och innehåll som faller inom ramen för stiftelsens ambitioner [—]. Stiftelsens finansiering har också starkt bidragit till att stärka Södertörns högskola. Stiftelsens finansiering fångar ett tematiskt och regionalt fokus på Östersjöområdet och Östeuropa som samtidigt brett spänner över begrepp kopplade till aktuella samhällsutmaningar.”

” – Granskningen bekräftar betydelsen av Stiftelsens verksamhet, samtidigt som den pekar på en del områden där vi måste bli ännu tydligare och mer effektiva i vårt arbete. Vi riktar ett varmt tack till Akademiens granskningsgrupp för en värdefull rapport”, säger Stiftelsens ordförande Lars-Erik Edlund, som vidare konstaterar:

” – Östersjöstiftelsens redan pågående långsiktiga strategiska arbete ligger helt i linje med rapportens perspektiv och rekommendationer.”

Utifrån rapporten blir det möjligt för styrelsen att ytterligare utveckla sina strategier inför en ny programförklaring. 

För ytterligare information:
Stiftelsens ordförande Lars-Erik Edlund, lars-erik.edlund@umu.se 

Inom ramen för vårt arbete med att främja forskningsinitiering och internationalisering, samt att stärka synlighet och samverkan, beslutade Östersjöstiftelsen – The Foundation for Baltic and East European Studies i årets första utlysningsomgång av mindre bidrag att bevilja medel till två konferenser och fem forskarnätverk.

Konferensstödet syftar till att främja internationellt samarbete, kunskapsutbyte samt spridning av forskningsresultat inom Östersjöregionen och östra Europa.

Stöd till forskarnätverk avser att antingen etablera nya nätverk eller stärka redan befintliga samarbeten mellan forskare. Nätverken ska vara forskningsinitierande och bidra till framtida forskning genom vetenskapliga möten och kontakter. Dessa ska möjliggöra för forskare att definiera, avgränsa och formulera forskningsidéer som på sikt kan leda till ansökningar om forskningsmedel.

Beviljade ansökningar, mars 2026

Är du också intresserad av att söka medel?

Årets andra ansökningsomgång om mindre bidrag: forskarnätverk, konferens- och publiceringsstöd kommer vara öppen från 17 augusti till 29 september 2026.

Läs mer om hur du ansöker här:

• forskarnätverk
• konferensstöd
• publiceringsstöd

Som forskningsstiftelse har Östersjöstiftelsen ett brett uppdrag att stödja forskning med relevans för Östersjöområdet och östra Europa vid Södertörns högskola. Inom detta uppdrag har kriget i Ukraina kommit att bli en ofrånkomlig fråga. Den 24 februari markerar ännu ett år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. 

För oss som verkar i och med fokus på Östersjöområdet och östra Europa är detta inte bara en geopolitisk händelse. Det är en mänsklig tragedi som påverkar forskare, universitet, samarbeten och hela kunskapsmiljöer. 

Sedan invasionens början har vi på Östersjöstiftelsen bland annat arbetat för att: 

• Stödja ukrainska forskare som tvingats lämna sina hem och institutioner. 
• Möjliggöra fortsatt forskning under svåra omständigheter. 
• Finansiera forskning om krigets konsekvenser. 
• Stärka akademiska nätverk i Östersjöregionen. 

Vi är ödmjuka inför att forskning inte kan stoppa krig. Men kunskap, öppna akademiska miljöer och internationellt samarbete är viktiga för att förstå komplexa frågor och bidra till långsiktiga lösningar. 

I dag riktar vi våra tankar till alla dem som drabbats.

Den 16 december 2026 höll Östersjöstiftelsen ett informationsmöte inför utlysningar 2026. Se presentationen från informationsmötet.

Utlysningar 2026 är öppna för ansökan. Sista ansökningsdatum är den 28 januari 2026 kl. 15.00.

Se anvisningar för:

• två- och treåriga projekt
• postdok-projekt
• Mindre bidrag:
  • forskarnätverk
  • konferensstöd
  • publiceringsstöd

Stöd till storprojekt gör ett uppehåll under 2026 och planeras att åter utlysas 2027. Stiftelsen uppmuntrar att under 2026 ansöka om medel för forskarnätverk i syfte att förbereda en framtida ansökan till storprojektutlysningen 2027.

Samtliga stödformer är öppna for forskare såväl i som utanför Sverige. Projekt, postdok och konferensstöd förläggs vid Södertörns högskola. Se Södertörns högskolas checklista med interna rutiner. Ett svenskt lärosäte kan vara medelsförvaltare för forskarnätverk och publiceringsstöd.

Ansök om medel via stiftelsens ansökningssystem Apply.

Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 2022 har påverkat Östersjöregionen och Östeuropa dramatiskt med omfattande konsekvenser på de säkerhetspolitiska, humanitära, ekonomiska och rättsliga områdena. Oavsett krigets utgång har det geopolitiska läget och den internationella världsordningen förändrats radikalt, vilket kommer att prägla regionen under överskådlig framtid. För att förstå dessa skeenden spelar forskningen en avgörande roll.

Under hösten 2025 genomförde Östersjöstiftelsen därför en särskild utlysning på temat ”Kriget i Ukraina och dess konsekvenser” för att ytterligare stärka svensk forskning på området. Inom utlysningen kunde medel sökas för: storprojekt, treåriga projektstöd och forskarnätverk. 

Den 9 december 2025 beslutade Östersjöstiftelsens styrelse vilka ansökningar som skulle beviljas medel. Ansökningarna bedömdes i konkurrens av en internationell och interdisciplinär panel bestående av aktiva forskare. Östersjöstiftelsens styrelse beslutade att bevilja sammanlagt 58,6 miljoner kronor för åren 2026–2030 till ett storprojekt, sex treåriga projekt samt ett forskarnätverk. Södertörns högskola är medelsförvaltare för samtliga bidrag.

Beviljat stöd

Den 16 december 2025 kl. 13.00-14.30 håller stiftelsen ett digitalt informationsmöte om utlysningar 2026. Medverkar gör Östersjöstiftelsens kansli, ledamöter från stiftelsens forskningsdelegation och representanter från Södertörns högskola.

Under mötet får du ta del av information och praktiska tips om ansökningsprocessen från både forskningsdelegationen och Södertörns högskola. Du får också möjlighet att ställa frågor.

Mötet hålls på engelska. Anmäl dig senast den 14 december 2025.

Varmt välkommen!

Anmäl dig här!

2026 kommer Östersjöstiftelsen utlysa bidragsformer: 

• Två- och treåriga projekt
• Postdok-projekt
• Mindre bidrag: 
  • forskarnätverk
  • stöd för att anordna konferenser
  • stöd till publicering

Storprojektutlysningen gör ett uppehåll under 2026 och planeras att åter utlysas 2027. Stiftelsen uppmuntrar forskare att under 2026 ansöka om medel för forskarnätverk i syfte att förbereda en framtida ansökan till storprojektutlysningen 2027. 

Den särskilda utlysningen på temat Kriget i Ukraina och dess konsekvenser genomfördes 2025 och återkommer inte 2026. 

Se mer information om bidragsformerna under For forskare. 

Ändringar

Utlysning av två-och treåriga projekt och postdok-projekt fortsätter utan större förändringar.

Viktiga datum

• 15 december 2025 kl. 9.00 öppnar samtliga utlysningar. Samma dag publiceras anvisningar för ansökan.
• 28 januari 2026 kl. 15.00 är sista ansökningsdag för projekt och postdok i steg 1, samt för första utlysningsomgång av mindre bidrag.
• 28 april 2026 kl. 15.00 är sista ansökningsdag för projekt och postdok i steg 2.
• Andra utlysningsomgången av mindre bidrag sker 17 augusti 2026 kl. 9.00 till 29 september 2026 kl. 15.00.

Informationsmöte

Den 16 december 2025 kl. 13.00-14.30 välkomnar stiftelsen till ett digitalt informationsmöte om utlysningar 2026. Mer information inklusive anmälan kommer på stiftelsens webbplats.

Inom ramen för Östersjöstiftelsens arbete med att stödja forskningens synlighet och samverkan har tre konferenser beviljats stöd i den avslutande ansökningsomgången för året. Alla tre konferenser beviljade i denna omgång har koppling till forskningsprojekt som stiftelsen finansierar.

Under 2025 har totalt 11 konferenser beviljats.

Beviljade ansökningar, oktober 2025

Östersjöstiftelsens styrelse har vid möte den 2 oktober 2025 fattat beslut om vilka ansökningar som får medel i årets utlysningar av medel till forskningsprojekt. Beredningsarbetet i stiftelsens olika bedömarpaneler har resulterat i rekommendationer till stiftelsens styrelse som nu har beslutat att bevilja sammanlagt 98,9 miljoner kronor till 17 forskningsprojekt. 

Två- och treåriga projekt 

Projektstöd kan sökas av enskilda forskare eller mindre grupper av forskare. Projektperioden är två eller tre år och anslagsbeloppet är maximalt 2 miljoner kronor per år. Stiftelsen beviljade 13 projektansökningar i årets ansökningsomgång. Beviljandegraden för projekt var 13% i årets utlysning. 

Postdok-projekt 

Postdok-projekt är stöd till en enskild forskare som nyligen har erhållit sin doktorsexamen. Projektperioden är två år och lönemedlen kan omfatta 80–100 procent av heltidstjänst/år. Stiftelsen beviljade 3 ansökningar om postdok-projekt i årets ansökningsomgång. Beviljandegraden för postdok-projekt var 12% i årets utlysning. 

Storprojekt 

Storprojekt är stöd till en forskargrupp bestående av minst fyra forskare, med en gemensam och väl sammanhållen forskningsuppgift. Storprojekt syftar till samarbeten över ämnes-, lärosätes- och nationsgränser och till att ge forskare möjlighet att skapa en forskargrupp verksam på lång sikt. Inom ramen för ett storprojekt kan medel sökas till postdoktorer och doktorander. Projektperioden är fyra till fem år och anslagsbeloppet är maximalt 5 miljoner kronor per år. Stiftelsen beviljade en storprojektansökan i årets ansökningsomgång. Beviljandegraden för storprojekt var 25% i årets utlysning. 

Bedömningarna har genomförts av särskilda bedömarpaneler med ansökningar och externa sakkunnigutlåtanden, och för storprojektet även intervju med forskargruppen, som underlag. Östersjöstiftelsens styrelse har följt panelernas rekommendationer. 

Forskningsprojekten påbörjas från och med januari 2026. Samtliga projekten kommer genomföras vid Södertörns högskola, som är medelsförvaltare. 

I stiftelsens projektdatabas presenteras beviljade forskningsprojekt och forskarnätverk. När projekten och nätverken har avslutat sin verksamhet läggs även slutredovisningar ut i projektdatabasen. För varje projekt finns listat vilka publikationer som projektet har resulterat i. 

Har du fått finansiering från Östersjöstiftelsen? Har du sökt men inte beviljats medel? Har du övervägt att söka men valt att avstå — eller aldrig sökt alls?

Din åsikt är viktig för oss, oavsett din erfarenhet.

Östersjöstiftelsen genomför en kort enkätundersökning för att bättre förstå hur forskare uppfattar stiftelsens bidrag, vilket stöd som behövs framöver, och vilken betydelse finansiering från stiftelsen har haft för enskilda forskare.

Enkäten tar cirka 10–20 minuter att besvara. Alla svar är konfidentiella och redovisas i aggregerad form.

Enkäten stänger den 17 oktober 2025.

Tack för att du deltar!

Delta i enkäten: Dela med dig av ditt perspektiv

Stiftelsens utlysning på temat ”Kriget i Ukraina och dess konsekvenser” är nu öppen.  Medel kan sökas för: storprojekt, treåriga projektstöd och forskarnätverk. Se anvisningar för ansökan och skicka in din ansökan via stiftelsens ansökningssystem Apply.

Sista ansökningsdag är den 16 september 2025 kl. 15.00.  Då ska en fullständig och signerad ansökan ha skickats in.

Välkommen med din ansökan!

Anvisningar för tematisk utlysning ”Kriget i Ukraina och dess konsekvenser” är nu publicerade. Dessa anvisningar omfattar tre bidragsformer: storprojekt, treåriga projekt och forskarnätverk. 

Anvisningar kompletteras av följande: 

• Tabeller över vilka bidrag kan man ha och söka samtidigt 
• Frågor och svar 
• Beskrivning av Östersjöregionen och Östeuropa med lista av länder 

Utlysningen öppnar den 5 augusti 2025 kl. 9.00 och stänger den 16 september 2025 kl. 15:00. 

Östersjöstiftelsen fortsätter sitt arbete med att stödja forskningens synlighet och samverkan genom att bevilja fyra konferenser i årets andra ansökningsomgång.  

Konferensstödet syftar till att främja internationellt samarbete, kunskapsutbyte och spridning av forskningsresultat inom Östersjöregionen och Östeuropa. 

Beviljade ansökningar 

Är du också intresserad av att söka medel?

Årets sista utlysningsomgång är nu öppen och sista ansökningsdag är 30 september 2025 kl. 15:00.   

Även utlysningen om publiceringsstöd är öppen med samma deadline. Publiceringsstöd syftar till att öka synlighet och tillgänglighet för forskning om Östersjöregionen och Östeuropa genom publicering med öppen tillgång. Stödformen avser publicering av forskningsresultat från projekt eller konferens som tidigare finansierats av Östersjöstiftelsen. 

Läs mer om hur du ansöker här:

• konferensstöd 
• publiceringsstöd 

Den 12 juni 2025 höll Östersjöstiftelsen ett informationsmöte inför kommande utlysning på tema ”Kriget i Ukraina och dess konsekvenser”. Se presentation från informationsmötet.

Välkommen till informationsmöte inför utlysning på tema ”Kriget i Ukraina och dess konsekvenser” torsdagen den 12 juni 2025 kl. 13.00-14.30. Mötet äger rum på Teams och hålls på engelska. Medverkar gör stiftelsens kansli och representanter från Södertörns högskola. 

Anmäl dig via länk senast den 10 juni 2025. 

Program 

• Välkommen och information om stiftelsen 
• Information om utlysningen 
• Bedömningen av ansökningar 
• Några tips på vägen 
• Information från Södertörns högskola 
• Frågestund 

Varmt välkommen! 

Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 2022 har påverkat Östersjöregionen och Östeuropa dramatiskt med omfattande konsekvenser på de säkerhetspolitiska, humanitära, ekonomiska och rättsliga områdena. Oavsett krigets utgång har det geopolitiska läget och den internationella världsordningen förändrats radikalt, vilket kommer att prägla regionen under överskådlig framtid. För att förstå dessa skeenden spelar forskningen en avgörande roll.

Östersjöstiftelsen genomför därför nu en särskild utlysning på temat ”Kriget i Ukraina och dess konsekvenser” för att ytterligare stärka svensk forskning på området. 

Vi välkomnar ansökningar på detta tema inom alla discipliner och välkomnar i synnerhet internationella forskningssamarbeten.  En klar plan för samverkan med relevanta aktörer inom och utanför akademin och outreach-insatser stärker ansökan.

Detaljerade anvisningar publiceras på stiftelsens webbplats i juni 2025. Utlysningen öppnar den 5 augusti 2025 och stänger den 16 september 2025. Stiftelsen kommer hålla ett digitalt informationsmöte om utlysningen den 12 juni 2025 kl. 13.00-14.30.

Bidragsformer – översikt

Storprojekt

• Med storprojekt avses stöd till en forskargrupp bestående av minst fyra forskare, med en gemensam och väl sammanhållen forskningsuppgift.
• Ett storprojekt karaktäriseras av excellens i ansökans olika delar och i dess helhet. Forskningsprojektet måste vara väl genomtänkt. Detta gäller från det övergripande forskningsproblemet/frågan till det konkreta genomförandet. Bidragsformen avser en utmanande forskningsuppgift och sammansättningen av forskargruppen måste vara noga utformad för att lösa denna.
• Storprojekt karaktäriseras av ett starkt internationellt inslag i forskargruppen.Storprojekt syftar till samarbeten över ämnes-, lärosätes- och nationsgränser.
• Storprojekt syftar dessutom till att ge forskare möjlighet att skapa en forskargrupp som kan verka på lång sikt.
• Kan sökas av: Forskargrupp om minst fyra forskare. Samtliga ska ha avlagt doktorsexamen vid ansökningstillfället. Medel kan sökas också för anställning av postdoktorer och doktorander.
• Projektperiod: Fyra eller fem år. Ett och halv år av extra dispositionstid läggs till denna projektperiod.
• Bidragsbelopp: Maximalt 5 miljoner SEK per år i genomsnitt, totalt maximalt 25 miljoner SEK.
• Medelsförvaltare: Södertörns högskola
  Alla projekt måste förläggas vid Södertörns högskola, som är medelsförvaltare. Varken projektledaren eller projektdeltagarna behöver vara anställda av medelsförvaltaren vid ansökningstillfället. Under projektperioden måste projektledaren vara anställd vid Södertörns högskola, medan övriga projektdeltagare normalt ska tillbringa viss tid där.

Projekt

• Med projekt avses stöd till en enskild forskare eller en mindre grupp av forskare som själva formulerar forskningsproblem, metod och genomförande och utför en väl definierad forskningsuppgift inom en begränsad tid.
• Kan sökas av: en enskild forskare eller en mindre forskargrupp. Samtliga ska ha avlagt doktorsexamen vid ansökningstillfället.
• Projektperiod: Tre år. Ett och halv år av extra dispositionstid läggs till denna projektperiod.
• Bidragsbelopp: Maximalt 2 miljoner SEK per år i genomsnitt, totalt maximalt 6 miljoner SEK.
• Medelsförvaltare: Södertörns högskola
  Alla projekt måste förläggas vid Södertörns högskola, som är medelsförvaltare. Varken projektledaren eller projektdeltagarna behöver vara anställda av medelsförvaltaren vid ansökningstillfället. Under projektperioden måste projektledaren vara anställd vid Södertörns högskola, medan övriga projektdeltagare normalt ska tillbringa viss tid där.

Forskarnätverk

• Med forskarnätverk avses stöd till att antingen skapa eller upprätthålla redan etablerade nätverk mellan forskare. Nätverken ska vara forskningsinitierande och syfta till att bidra till kommande forskning genom vetenskapliga möten och kontakter där forskare kan definiera, avgränsa och formulera forskningsidéer som i förlängningen kan leda fram till ansökningar om forskningsmedel.
• Kan sökas av: Grupp av forskare. Projektledare ska vara en forskare från ett lärosäte i Sverige. Nätverket ska inkludera forskare vid Södertörns högskola.  Kan inkludera doktorander.
• Period: Max ett år. Ett år av extra dispositionstid läggs till denna bidragsperiod.
• Bidragsbelopp:  Maximalt 200 000 SEK i ett år. Medel söks endast för mötes- och resekostnader.
• Medelsförvaltare: Ett svenskt lärosäte, förutsatt samarbete med forskare vid Södertörns högskola.  

Viktiga datum

• Utlysningen pågår från den 5 augusti 2025 kl. 09.00 till den 16 september 2025 kl. 15.00 (då en fullständig och signerad ansökan skickas in).
• Beslut fattas av stiftelsens styrelse i december 2025.
• Projektstart: 1 januari 2026. Extra dispositionstid för bidragen tillkommer, se information i Bidragsformer – översikt

Beredning

Ansökningar skickas in i enstegsförfarande för samtliga bidragsformer, inklusive projektstöd. Detta innebär att en fullständig ansökan ska skickas in vid ansökningstillfället. 

Alla ansökningar granskas av en panel bestående av internationella sakkunniga.

Bedömningskriterier 

Storprojekt och projekt

• Vetenskaplig kvalitet
• Relevans för Östersjöregionen och Östeuropa
• Samhällsrelevans (inklusive samverkan och outreach) 
• Nytänkande och originalitet 
• Forskargruppens sammansättning och kompetens
• Genomförbarhet (inklusive beredskap för förändrade förutsättningar) 
• Relevans för utlysningen 

Forskarnätverk 

• Vetenskaplig potential 
• Relevans för Östersjöregionen och Östeuropa
• Samhällsrelevans (inklusive samverkan och outreach) 
• Forskarnätverkets sammansättning och kompetens 
• Kvaliteten i planen för forskarnätverkets aktiviteter 
• Hur forskarnätverket gynnar forskning och/eller forskarutbildning vid Södertörns högskola 
• Relevans för utlysningen

Östersjöstiftelsens styrelse har, vid sammanträde den 5 maj 2025, beviljat stöd till sju forskarnätverk som främjar forskningsinitiering och internationalisering.

Forskarnätverken tilldelas stöd för att starta nya eller vidareutveckla befintliga nätverk mellan forskare. Syftet är att skapa forskningsinitierande mötesplatser där forskare kan utbyta idéer och utveckla forskningsfrågor som kan leda till framtida ansökningar om forskningsmedel. Särskild prioritet ges till nätverk med främst internationella deltagare.

Det beviljade stödet uppgår till högst 150 000 kronor per nätverk för ett år. Svenska lärosäten kan agera som medelsförvaltare för nätverken förutsatt att samarbetet sker tillsammans med forskare vid Södertörns högskola.

Startdatum för de beviljade nätverken är den 1 september 2025.

Beviljade ansökningar om förskarnätverk

Östersjöstiftelsens styrelse välkomnar den oberoende genomlysningen av Stiftelsens verksamhet som beställdes under hösten och som nu har slutförts. Rapporten innehåller en del kritiska synpunkter och styrelsen genomför ett antal extra åtgärder för att stärka Stiftelsens förvaltning. Bland annat ska en ny funktion som kanslichef inrättas.

”Rapporten innehåller konstruktiv kritik på flera områden. Sedan jag tillträdde som ordförande i juni 2024 har styrelsen vidtagit en rad åtgärder för att förbättra verksamheten. Det arbetet intensifieras nu med stöd av rapporten”, säger styrelsens ordförande Lars-Erik Edlund.

Östersjöstiftelsens styrelse beslutade i höstas att en oberoende genomlysning av verksamheten skulle genomföras. Bakgrunden var den interna och externa oro som Stiftelsen påverkats av under de senaste åren och som också uppmärksammats i medierna. I december anlitades advokatbyrån Mannheimer Swartling för uppdraget.

Mannheimer Swartling har nu slutfört sitt uppdrag och presenterat sin rapport.

Rapporten innehåller många viktiga synpunkter och rekommendationer som rör flera områden. Bland dessa kan nämnas:

• Kompetensen i styrelsen har varit inriktad på forskningsfinansiering. Det har enligt rapporten inte funnits tillräcklig och relevant kompetens i styrelsen för att följa upp kapitalförvaltningen. Rapporten föreslår ytterligare förstärkning av styrelsen med ledamöter som besitter kompetens inom kapitalförvaltning.
• Stiftelsens rutiner och processer bör förbättras och styrelsens kontroll över verksamheten förstärkas. Rapporten föreslår en översyn av de gällande styrdokumenten.
• Styrelsens roll i förhållande till den operativa verksamheten bör bli tydligare. Stiftelsen har inte haft en verkställande direktör eller motsvarande ledningsfunktion; det har lett till att styrelsens ordförande fått vara operativ.
• Stiftelsens tillgångsportfölj är enligt rapporten komplex men idag mer väldiversifierad än tidigare. Rapporten föreslår att Stiftelsen ser över riktlinjer och rutiner kopplade till kapitalförvaltningen samt att placeringspolicyn ses över vad gäller mål och inriktning.
• Strategin med att ha en egen aktiv förvaltning kan enligt rapporten ifrågasättas. Kapitalförvaltningen bedöms ha tillräcklig kompetens men organisationen på området är sårbar. Med en egen aktiv förvaltning blir också kraven på styrelsen att följa upp, granska och kontrollera verksamheten större.

Styrelsen har sedan förra hösten vidtagit en rad åtgärder som har förbättrat verksamheten. Bland annat har Stiftelsens policy för handel i egen räkning förändrats: den 22 augusti 2024 infördes ett nytt regelverk där handel i egen räkning i onoterade bolag inte längre tillåts. Stiftelsens jävsregler har systematiserats och förtydligats vilket bland annat innebär att rutinerna kring eventuellt jäv stramats upp.

Med stöd av rapporten utvidgar styrelsen nu sin åtgärdsplan. I detta arbete kommer bland annat följande områden att ses över:

• En ny funktion som kanslichef inrättas inom kort. Syftet är att öka tydlighet i ansvar och styrning men också att ytterligare tydliggöra fokuset på Stiftelsens forskningsfrämjande uppdrag genom att frigöra ordföranden från att leda kansliets arbete.
• Delegationsordningar och andra relevanta dokument ses över och justeras, ett arbete som redan pågår. Syftet är att ytterligare öka styrelsens möjligheter att styra, kontrollera och utvärdera Stiftelsens arbete.
• Skriftliga rutiner kring hanteringen av insiderinformation ska inrättas. Processer och rutiner har funnits men de behöver dokumenteras tydligare.
• Stiftelsen har successivt minskat risken och komplexiteten i sin investeringsportfölj. En översyn av placeringspolicyn ska dessutom genomföras.
• Kompetensen både i styrelsen och i den operativa verksamheten avseende kapitalplaceringar kommer att förstärkas med ytterligare styrelsemedlemmar och medarbetare.

Östersjöstiftelsen tillfördes 1994 knappt 1,3 miljarder kronor av de medel som frigjordes vid upplösningen av löntagarfonderna. I december 2024 uppgick kapitalet till cirka 8,1 miljarder kronor, och Stiftelsen har genom åren utdelat sammanlagt omkring 5 miljarder kronor. Således har Stiftelsen presterat en årlig avkastning på nästan 10 procent.  ”Östersjöstiftelsens fokus är forskning och forskningsfinansiering. Jag ser mycket optimistiskt på att Stiftelsen, genom sitt pågående förändringsarbete, kommer att få en förstärkt roll som viktig forskningsfinansiär på ett idag mycket centralt och aktuellt geografiskt område”, säger Lars-Erik Edlund.

Östersjöstiftelsen fortsätter sitt arbete med att stödja forskningens synlighet och samverkan genom att bevilja fyra konferenser och en publikation i årets första ansökningsomgång.

Konferensstödet syftar till att främja internationellt samarbete, kunskapsutbyte och spridning av forskningsresultat inom Östersjöregionen och Östeuropa.

Publiceringsstöd bidrar till att öka synligheten och tillgängligheten för forskning om Östersjöregionen och Östeuropa genom publicering med öppen tillgång. Stödformen avser publicering av forskningsresultat från projekt eller konferens som tidigare finansierats av Östersjöstiftelsen.

Beviljade ansökningar

Är du också intresserad av att söka medel? Ansökan till årets andra utlysningsomgång är nu öppen och sista ansökningsdag är 30 maj 2025.

Läs mer om hur du ansöker här:

• konferensstöd
• publiceringsstöd

Östersjöstiftelsen har under 2022–2025 finansierat ett stödprogram för riskutsatta akademiker från Ukraina med placering vid Södertörns högskola. 

Nu har stiftelsen beslutat om att förlänga den särskilda satsningen med drygt 17 miljoner kronor och finansiera ett nytt gästforskarprogram vid Södertörns högskola. Programmet syftar till att ge akademiker i Ukraina möjligheten att komma bort från den ansträngda arbetssituationen i landet och under en sammanhållen tid koncentrera sig på egen forskning och knyta viktiga vetenskapliga kontakter i Sverige i allmänhet och vid Södertörns högskola.  

Programmet är beslutat för perioden 2025–2028. 

Regeringen har utsett förra ambassadören Veronika Bard och förre kapitalförvaltningschefen Lars-Göran Orrevall till nya ledamöter i Östersjöstiftelsens styrelse. De tillträdde uppdraget den 2 januari i år.

”Östersjön och Östeuropa är just nu i blickpunkten för centrala omvärldshändelser. Östersjöstiftelsens roll, när det gäller att finansiera forskning som kan hjälpa oss att förstå och tolka det aktuella skeendet, har aldrig varit viktigare. Stiftelsen bedriver nu ett målmedvetet arbete med att utveckla verksamheten. Veronika Bard och Lars-Göran Orrevall blir viktiga förstärkningar i styrelsen och jag ser fram emot att få arbeta tillsammans med dem, säger Lars-Erik Edlund, styrelseordförande för Östersjöstiftelsen.”

Veronika Bard är född 1954. Efter en fil. kand. i statsvetenskap och studier vid tolkhögskolan i Germersheim am Rhein i Tyskland, arbetade hon som informationssekreterare vid Handikappinstitutet. Hon anställdes vid Utrikesdepartementet år 1980 och har tjänstgjort som ambassadsekreterare i London, Moskva och Bonn. Därefter har Veronika Bard varit politisk rådgivare vid Statsrådsberedningen under åren 1997 till 2002. Hon blev minister vid ambassaden i Wien 2002 och utsågs 2007 till ambassadör vid den svenska OSSE-delegationen i Wien. Mellan 2012 och 2015 tjänstgjorde hon som ambassadör i Moskva och mellan 2015 och 2020 vid Sveriges representation vid FN och de internationella organisationerna i Genève. Veronika Bard är vice ordförande i Östekonomiska Institutet/SITE och är introduktör av främmande sändebud vid utrikesdepartementet.

Lars-Göran Orrevall är född 1962. Han är utbildad civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, tog examen 1988, och har därefter haft en över 35 år lång karriär inom långsiktig kapitalförvaltning. Han är idag styrelseledamot i Skandiabanken AB och han arbetade mellan åren 2005 och 2024 inom Skandiakoncernen. Lars-Göran Orrevall var fram till 2024 chef för Skandia Kapitalförvaltning och innan dess bland annat VD för Skandia Investment Management. Dessförinnan var han VD för Öhman Kapitalförvaltning och har också haft chefsbefattningar på SPP Kapitalförvaltning (Alecta) och SEB Kapitalförvaltning/Fonder. Lars-Göran Orrevall var tidigare styrelseordförande i Skandia Fonder och Sveriges Finansanalytikers Förening, tidigare styrelseledamot i exempelvis Skandia Fastigheter, Brandkontoret och Swedish National Board of Impact Investing.

Östersjöstiftelsen anlitar advokatbyrån Mannheimer Swartling för den genomlysning av stiftelsens verksamhet som styrelsen tidigare har beslutat om. Styrelsen beslöt i november (se uttalandet) om innehållet i uppdraget och att genomlysningen ska genomföras av en extern, oberoende jurist.

Mannheimer Swartling inleder arbetet med genomlysningen omedelbart och ska redovisa sina slutsatser i en rapport som beräknas vara klar under första kvartalet 2025. Rapporten kommer att bli offentlig i samband med att den presenteras av Östersjöstiftelsen.

Ansök om medel via stiftelsens ansökningssystem Apply. Se mer information under För forskare.

Den 25 november 2024 höll Östersjöstiftelsen ett informationsmöte inför utlysningar 2025. Se presentation från informationsmötet.

2025 kommer Östersjöstiftelsen utlysa följande stödformer:

• två- och treåriga projekt
• postdok-projekt
• storprojekt
• forskarnätverk
• stöd för att anordna konferenser
• stöd till publicering.

Utlysningarna öppnar den 16 december 2024 kl. 9.00. Samma dag läggs nya anvisningar för ansökan 2025 ut på stiftelsens webbplats.

Sista ansökningsdag för projekt, postdok, storprojekt och forskarnätverk är fredagen den 31 januari 2025 kl. 15.00.

Konferens- och publiceringsstöd kan sökas fortlöpande mellan 16 december 2024 och 30 september 2025. Beslut fattas tre gånger per år.  Deadline att skicka in ansökningar inför respektive beslut är: 28 februari, 30 maj och 30 september 2025.

Måndagen den 27 november 2023 kl. 9.00-11.00 ordnar Östersjöstiftelsen ett informationsmöte inför utlysningar 2024. Mötet äger rum på Teams och det hålls på engelska. Medverkar gör Östersjöstiftelsens kansli, ledamöter från stiftelsens forskningsdelegation och representanter från Södertörns högskola.

Anmäl ditt deltagande senast den 22 november 2023 till ulrika.mansson@ostersjostiftelsen.se.

Program

• Välkommen och information om stiftelsen
• Stödformer 2024
  • Översikt
  • Två- och treåriga projekt
  • Postdok-projekt
  • Forskarnätverk
  • Stöd för att anordna konferenser
  • Stöd till publicering
• Hur går bedömningen av ansökningar till?
• Hur skriver man en bra ansökan? Några tips på vägen
• Presentation från Södertörns högskola (medelsförvaltare för stiftelsens forskningsprojekt och konferenser)
• Frågestund

På stiftelsens webbplats hittar du all information inför ansökan. Här finns anvisningar, en översikt över stödformerna, information om vilka stödformer du är behörig att söka, frågor och svar, och en beskrivning av vad som avses med forskningens relevans för Östersjö- och Östeuropaområdet.

Varmt välkommen!

Anvisningarna gäller fem stödformer: två- och treåriga projekt, postdok-projekt, forskarnätverk, stöd för att anordna konferenser och stöd till publicering. Storprojekt utlyses vartannat år med uppehåll 2024 och utlyses sedan nästa gång 2025.

Anvisningarna är separata för respektive stödform. Anvisningarna, en översikt över stödformerna, frågor och svar samt en tabell över vem som kan söka vilken stödform finns på såväl svenska som engelska. Se För forskare.

Viktiga ändringar i anvisningarna

Nya regler

• Samhällsrelevans som nytt bedömningskriterium
  Nytt bedömningskriterium ”samhällsrelevans” läggs till i anvisningarna för alla stödformer. Kriteriet definieras enligt följande: ”Vid bedömningen av ansökningarna kommer även samhällsrelevansen – där detta låter sig tillämpas – att vara ett viktigt kriterium. Med samhällsrelevans avses här forskning vars resultat kan komma till nytta i de samhällen som beforskas och/eller kan bidra till att lösa aktuella problem i dessa samhällen alternativt kan teoretiskt eller empiriskt förklara bakgrunden till dessa problem.”
• Forskarnätverkets sammansättning som nytt bedömningskriterium
  Nytt bedömningskriterium ”forskarnätverkets sammansättning” läggs till i anvisningarna för forskarnätverk. Kriteriet avser sammansättningen av forskarnätverkets kärngrupp av deltagare.
• Ändring i krav för forskarnätverk
  Inom forskarnätverk blir det tidigare kravet på att en övervägande del av deltagarna i nätverket ska komma från forskningsmiljöer utanför Sverige önskvärt istället för ett krav.
• Nya regler för anställningsgrad i projekt
  Begränsningen av den maximala sökbara anställningsgraden inom två- och treåriga projekt (tidigare 75%) tas bort. Från och med 2024 blir det möjligt att söka 100% forskningstid i projekt.
• Ökad schablon för spridning av resultat
  Belopp för schablon för spridning av projektets resultat ökar för två- och treåriga projekt till 120 000 kr och för postdok-projekt till 60 000 kr.

Praktiska ändringar

• E-signering av ansökningar
  Stiftelsen har uppdaterat rutiner för signering av ansökningar. Ansökningar om två- och treåriga projekt och postdok-projekt i steg 2 samt om forskarnätverk, konferensstöd och publiceringsstöd signeras digitalt med BankID via en ny funktion i stiftelsens ansökningssystem Apply. Stiftelsen godkänner e-signering endast genom Apply (inga externa e-signeringstjänster). Ansökningar måste, som tidigare, signeras av projektledaren och behörig företrädare för medelsförvaltaren (oftast ansvarig prefekt vid den institution dit projektet avses förläggas). Sökande som inte har BankID signerar manuellt på papper genom att ladda ner en signatursblankett från ansökningssystemet, signera, skanna in den signerade blanketten och ladda upp den i ansökningsformuläret. Mer information kommer att finnas tillgänglig i stiftelsens ansökningssystem Apply när utlysningarna öppnar.
• Beräkning av LKP och OH
  I ansökningar om två- och treåriga projekt kommer finnas möjlighet att ange olika värden för LKP (sociala avgifter) och indirekta kostnader (OH) per projektdeltagare i ansökan. För projektledare gäller fortfarande Södertörns högskolas LKP.

Se detaljerad information i anvisningarna för respektive stödform.

Viktiga datum

Alla utlysningar öppnar måndagen den 8 januari 2024 kl. 9.00.

Sista ansökningsdag för två- och treåriga projekt och postdok-projekt i steg 1, samt forskarnätverk är onsdagen den 31 januari 2023 kl. 15.00.

Ansökningar för konferensstöd och publiceringsstöd kan skickas in fortlöpande till och med 29 november 2024 kl. 15.00. Beslut fattas fyra gånger per år: i mars, juni, september och december. Deadlines att skicka in ansökningar inför respektive beslut är: 29 februari, 31 maj, 31 augusti och 29 november 2024.

Informationsmöte

Informationsmöte inför ansökan 2024 hålls måndagen den 27 november 2023 kl. 09.00-11.00 digitalt. Mötet hålls på engelska. Mer information kommer på webbplatsen.

Östersjöstiftelsens styrelse har vid möte den 11 oktober 2023 fattat beslut om vilka ansökningar som får medel i årets utlysningar av medel till forskningsprojekt. Beredningsarbetet i stiftelsens olika bedömarpaneler har resulterat i rekommendationer till stiftelsens styrelse som nu har beslutat att bevilja sammanlagt 96,5 miljoner kronor till 17 forskningsprojekt.

Två- och treåriga projekt

Projektstöd kan sökas av enskilda forskare eller mindre grupper av forskare. Projektperioden är två eller tre år och anslagsbeloppet är maximalt 2 miljoner kronor per år. Stiftelsen har beviljat 11 projektansökningar i årets ansökningsomgång.

Läs sammanfattningar av beviljade projekt.

Postdok-projekt

Postdok-projekt är stöd till en enskild forskare som nyligen har erhållit sin doktorsexamen. Projektperioden är två år och lönemedlen kan omfatta 80–100 procent av heltidstjänst/år. Stiftelsen har beviljat 5 ansökningar om postdok-projekt i årets ansökningsomgång.

Läs sammanfattningar av beviljade postdok-projekt.

Storprojekt

Storprojekt är stöd till en forskargrupp bestående av minst fyra forskare, med en gemensam och väl sammanhållen forskningsuppgift. Storprojekt syftar till samarbeten över ämnes-, lärosätes- och nationsgränser och till att ge forskare möjlighet att skapa en forskargrupp verksam på lång sikt. Inom ramen för ett storprojekt kan medel sökas till postdoktorer och doktorander. Projektperioden är fyra till fem år och anslagsbeloppet är maximalt 5 miljoner kronor per år. Stiftelsen har beviljat en storprojektansökan i årets ansökningsomgång.

Läs en sammanfattning av det beviljade storprojektet.

Bedömningarna har genomförts av särskilda bedömarpaneler med ansökningar och externa sakkunnigutlåtanden, och för storprojekten även intervjuer med forskargrupper, som underlag. Östersjöstiftelsens styrelse har följt panelernas rekommendationer.

Forskningsprojekten påbörjas från och med januari 2024.

Besked om stiftelsens beslut skickas till de sökande per e-post.

I stiftelsens projektdatabas presenteras beviljade forskningsprojekt och forskarnätverk. När projekten och nätverken har avslutat sin verksamhet läggs även slutredovisningar ut i projektdatabasen. För varje projekt finns listat vilka publikationer som projektet har resulterat i. Det mesta av det som stiftelsen finansierar publiceras öppet tillgängligt.

Beviljade ansökningar om konferens- och publiceringsstöd

Vid sammanträden den 7 juni och 8 september 2023 beviljade Östersjöstiftelsen 230 000 kr till tre ansökningar om stöd för att anordna konferenser och 7 000 kr till en ansökan om stöd till publicering. Medlen kan användas under ett år från och med beslutsdatumet.

Stöd för att anordna konferenser syftar till att främja internationalisering och kunskapsutbyte mellan svenska och utländska forskare samt att bidra till spridning av forskning om Östersjö- och Östeuropaområdet.

Stöd till publicering möjliggör för forskare som har haft ett tidigare forskningsprojekt finansierat av Östersjöstiftelsen att publicera forskningsresultat efter projektslut. Stödformen kan sökas även i samband med konferensstöd.

Östersjöstiftelsen, Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, stödjer forskning, forskarutbildning och akademisk infrastruktur samt verksamhet som utvecklar dessa områden vid Södertörns högskola. Östersjöstiftelsens stöd ska ha anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa och kan omfatta alla discipliner. Stiftelsen stödjer forskningsprojekt med enskilda forskare och forskargrupper efter ansökan i årliga utlysningar och stödjer också verksamhet vid Södertörns högskola efter årlig ansökan från högskolan.

2024 kommer Östersjöstiftelsen utlysa följande stödformer:

• två- och treåriga projekt
• postdok-projekt
• forskarnätverk
• stöd för att anordna konferenser
• stöd till publicering.

Storprojekt utlyses vartannat år. Utlysningen gör uppehåll 2024 och utlyses nästa gång 2025.

Utlysningarna för projekt, postdok och forskarnätverk öppnar måndagen den 8 januari 2024 kl. 9.00 och sista ansökningsdag är onsdagen den 31 januari 2024 kl. 15.00.

Konferens- och publiceringsstöd kan sökas fortlöpande mellan 8 januari och 29 november 2024. Beslut fattas fyra gånger per år: i mars, juni, september och december.

Nya anvisningar för ansökan 2024 läggs ut på stiftelsens webbplats i oktober.

Ett informationsmöte inför ansökan 2024 hålls digitalt den 27 november 2023 kl. 09.00. Mötet kommer att hållas på engelska. Mer information kommer att läggas ut på webbplatsen i god tid innan mötet.

Peter Hedström har utsetts till Östersjöstiftelsens ordförande fr.o.m. 7 juli 2023. Han är för närvarande professor i analytisk sociologi vid Linköpings universitet och Senior Research Fellow vid Nuffield College i Oxford.

Peter Hedström erhöll sin doktorsexamen i sociologi från Harvard och har tidigare bl.a. varit professor vid Stockholms universitet och University of Oxford. Han är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Vitterhetsakademien och har tidigare varit ledamot av Vetenskapsrådets och STINT:s styrelser. Han var grundare av Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet och har varit VD för Institutet för framtidsstudier.

”Jag känner mig mycket hedrad över uppdraget” säger Peter Hedström. ”Det är ett stort ansvar och en spännande utmaning att se till att de omfattande medel som Östersjöstiftelsen förfogar över används så klokt som möjligt. Personligen hoppas jag att stiftelsen framförallt kommer att inrikta sig mot att stärka fri, forskarinitierad forskning gällande Östersjö- och Östeuropaområdet för att därigenom driva fram forskning med så stor internationell lyskraft som möjligt,” understryker han.

Östersjöstiftelsens styrelse har den 18 april 2023 fattat beslut om vilka ansökningar om forskarnätverk som får anslag i årets utlysning. Stiftelsen har beviljat 443 000 kronor till tre forskarnätverk. Nätverkens finansiering omfattar ett år och har startdatum 1 september 2023.

Den 21 mars 2023 beviljade Östersjöstiftelsen 818 014 kr till tre ansökningar om stöd för att anordna konferenser. Medlen kan användas under ett år från och med beslutsdatumet.

Beviljade ansökningar om forskarnätverk

Forskarnätverk är stöd till att antingen skapa eller upprätthålla redan etablerade nätverk mellan forskare. Nätverken ska vara forskningsinitierande och syfta till att bidra till kommande forskning genom vetenskapliga möten och kontakter där forskare kan definiera, avgränsa och formulera forskningsidéer som i förlängningen kan leda fram till ansökningar om forskningsmedel. Omfattningen i medel är maximalt 150 000 kronor per nätverk.

Beviljade ansökningar om stöd för att anordna konferenser

Stöd för att anordna konferenser syftar till att främja internationalisering och kunskapsutbyte mellan svenska och utländska forskare samt att bidra till spridning av forskning om Östersjö- och Östeuropaområdet.

Vetenskapsrådet har tagit initiativ till att undersöka vad forskare tycker om publicering med öppen tillgång. Östersjöstiftelsen och Riksbankens Jubileumsfond medverkar i undersökningen. Enkäten är indelad i två delar: en som handlar om öppen tillgång till publikationer och en om öppen tillgång till forskningsdata.

För Östersjöstiftelsen är det intressant att få kunskap om hur forskare med finansiering från stiftelsen ser på frågor rörande öppen tillgång. Undersökningen kontrollerar inte huruvida forskare följer finansiärers villkor. Enkätsvaren kommer enbart att redovisas i aggregerad form.

Östersjöstiftelsen förlänger sista ansökningsdatum till fredag den 3 februari 2023 kl. 15.00 inom årets utlysningar för stödformerna:

• Två- och treåriga projekt, steg 1
• Postdok-projekt, steg 1
• Storprojekt
• Forskarnätverk.

Anledningen till förlängning av sista ansökningsdatum är tillfälligt problem med stiftelsens ansökningssystem den 23–24 januari 2023.

Ansök om medel via stiftelsens ansökningssystem Apply. Se mer information under För forskare.

Östersjöstiftelsen har under 2022 beviljat totalt knappt 254 miljoner kronor till forskning, forskarutbildning och infrastruktur med fokus på Östersjöregionen och Östeuropa.

100 miljoner kronor har beviljats till nya forskningsprojekt med start 2023.

Stiftelsen har också beviljat knappt 130 miljoner kronor till verksamheter nästa år vid Södertörns högskola efter ansökan från rektor för högskolan. Bland de beviljade medlen är knappt 52 miljoner kronor till forskarskolan Baltic and East European Graduate School, BEEGS. Östersjö- och Östeuropaprogrammet för professorer och biträdande lektorer har beviljats 30 miljoner kronor och forskningsinstitutet Centre for Baltic and East European Studies, CBEES, drygt 21 miljoner kronor. Därutöver ges medel till bland annat laboratorier, högskolans bibliotek, tidskriften Baltic Worlds, till publikationer och till särskilda kommunikationsinsatser för att synliggöra Östersjö- och Östeuropaforskningen vid Södertörns högskola.

Östersjöstiftelsens stödprogram för utsatta forskare har under året utvidgats för att ta emot ukrainska forskare vid Södertörns högskola. Stiftelsen har hittills beviljat knappt 24 miljoner kronor till programmet.

Medel beviljade av Östersjöstiftelsen 2022

Senast uppdaterad: 2022-12-07

Onsdagen den 30 november 2021 kl. 9.00 till senast 11.00 ordnar Östersjöstiftelsen ett informationsmöte inför utlysningar 2023. Mötet äger rum på Teams och det hålls på engelska. Medverkar gör Östersjöstiftelsens kansli och ledamöter från stiftelsens forskningsdelegation och bedömarpaneler.

Anmäl ditt deltagande senast den 25 november 2022 till ulrika.mansson@ostersjostiftelsen.se.

Program

• Välkommen och information om stiftelsen
• Stödformer 2023
  • Översikt
  • Två- och treåriga projekt
  • Postdok-projekt
  • Storprojekt
  • Forskarnätverk
  • Stöd för att anordna konferenser
  • Stöd till publicering
• Hur går bedömningen av ansökningar till?
• Hur skriver man en bra ansökan? Några tips på vägen
• Frågestund

På stiftelsens webbplats hittar du all information inför ansökan. Här finns anvisningar, en översikt över stödformerna, information om vilka stödformer du är behörig att söka, frågor och svar, och en beskrivning av vad som avses med forskningens relevans för Östersjö- och Östeuropaområdet.

Varmt välkommen!

Anvisningarna gäller samma fyra stödformer som utlystes under 2022 (två- och treåriga projekt, postdok-projekt, storprojekt, forskarnätverk) samt två nya stödformer: stöd att anordna konferenser och stöd till publicering.

Anvisningarna är separata för respektive stödform. Anvisningarna, en översikt över stödformerna, frågor och svar samt en tabell över vem som kan söka vilken stödform finns på såväl svenska som engelska. Se För forskare.

Nya stödformer

Stöd att anordna konferenser för kunskapsutbyte

Medel kan sökas för att anordna konferenser med tydlig Östersjö- och Östeuroparelevans. Syftet är att främja internationalisering och kunskapsutbyte mellan svenska och utländska forskare samt att bi­dra till spridning av forskning om Östersjö- och Östeuropaområdet.
Utlysningen är öppen för forskare inom och utanför Sverige. Söder­törns högskola ska vara medelsförvaltare för ett beviljat stöd att anordna en konferens.

Stöd till publicering om du har ett avslutat projekt

Forskare som har haft ett forskningsprojekt finansierat av Östersjö­stiftelsen har möjlighet att, inom tre år efter slutredovisat två- eller treårigt projekt, postdok-projekt eller storprojekt, söka stöd till publi­cering av forskningsresultat från projektet.
Svenskt lärosäte ska vara medelsförvaltare för ett beviljat publice­ringsstöd.

Viktiga ändringar i stödformer

Observera att utlysningen av medel till storprojekt efter ansökningsomgång 2023 gör uppehåll år 2024. Stödformen kommer därefter att utlysas vartannat år.

Postdok-projekt kan även sökas av doktorander som inte har erhållit sin doktorsexamen vid sista ansökningsdatum. Doktoranden måste dock ha en doktorsexamen innan projektperiodens start (senast 2023-12-31). Ifall projektet beviljas och projektledaren inte har doktorsexamen innan projektperiodens start kan anslaget inte användas.

Viktiga datum

Alla utlysningar öppnar måndagen den 9 januari 2023 kl. 9.00.

Sista ansökningsdag för två- och treåriga projekt och postdok-projekt steg 1, samt för storprojekt och forskarnätverk är onsdagen den 1 februari 2023 kl. 15.00.

Ansökningar för konferensstöd och publiceringsstöd kan skickas in fortlöpande till och med 30 november 2023 kl. 15.00.

Informationsmöte

Informationsmöte inför ansökan 2023 hålls onsdagen den 30 november 2022 kl. 09.00 till senast 11.00 på Zoom. Mötet hålls på engelska. Mer information kommer på webbplatsen.

Östersjöstiftelsens styrelse har idag fattat beslut om vilka ansökningar som får anslag i årets utlysning av anslag till forskningsprojekt.  

–Östersjöstiftelsen har tagit emot många ansökningar om forskningsprojekt av hög kvalitet, säger stiftelsens forskningsdirektör Britta Lövgren. Beredningsarbetet i stiftelsens olika bedömarpaneler har resulterat i rekommendationer till stiftelsens styrelse som nu har beslutat att bevilja sammanlagt 100 miljoner kronor till 17 forskningsprojekt.

Postdok-projekt

Postdok-projekt är stöd till en enskild forskare som nyligen har erhållit sin doktorsexamen. Projektperioden är två år och lönemedlen kan omfatta 80–100 procent av heltidstjänst/år. Stiftelsen har beviljat 4 ansökningar om postdok-projekt i årets ansökningsomgång.

Läs sammanfattningar av beviljade postdok-projekt.

Två- och treåriga projekt

Projektstöd kan sökas av enskilda forskare eller mindre grupper av forskare. Projektperioden är två eller tre år och anslagsbeloppet är maximalt 2 miljoner kronor per år. Stiftelsen har beviljat 12 projektansökningar i årets ansökningsomgång.

Läs sammanfattningar av beviljade projekt.

Storprojekt

Storprojekt är stöd till en forskargrupp bestående av minst fyra forskare, med en gemensam och väl sammanhållen forskningsuppgift. Storprojekt syftar till samarbeten över ämnes-, lärosätes- och nationsgränser och till att ge forskare möjlighet att skapa en forskargrupp verksam på lång sikt. Inom ramen för ett storprojekt kan medel sökas till postdoktorer och doktorander. Projektperioden är fyra till fem år och anslagsbeloppet är maximalt 5 miljoner kronor per år. Stiftelsen har beviljat en storprojektansökan i årets ansökningsomgång.

Läs en sammanfattning av det beviljade storprojektet.

Bedömningarna har genomförts av särskilda bedömarpaneler med ansökningar och externa sakkunnigutlåtanden, och för storprojekten även intervjuer med forskargrupper, som underlag. Östersjöstiftelsens styrelse har följt panelernas rekommendationer.

Forskningsprojekten påbörjas från och med januari 2023.

Besked om stiftelsens beslut skickas till de sökande per e-post.

I stiftelsens projektdatabas presenteras beviljade forskningsprojekt och forskarnätverk. När projekten och nätverken har avslutat sin verksamhet läggs även slutredovisningar ut i projektdatabasen. För varje projekt finns listat vilka publikationer som projektet har resulterat i. Det mesta av det som stiftelsen finansierar publiceras öppet tillgängligt.

Östersjöstiftelsen, Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, stödjer forskning, forskarutbildning och akademisk infrastruktur samt verksamhet som utvecklar dessa områden vid Södertörns högskola. Östersjöstiftelsens stöd ska ha anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa och kan omfatta alla discipliner. Stiftelsen stödjer forskningsprojekt med enskilda forskare och forskargrupper efter ansökan i årliga utlysningar och stödjer också verksamhet vid Södertörns högskola efter årlig ansökan från högskolan.

Nästa år kommer Östersjöstiftelsen utlysa samma fyra stödformer som under 2022: två- och treåriga projekt, postdok-projekt, storprojekt och forskarnätverk.

En nyhet för postdok-utlysningen är att stödformen även kan sökas av doktorander som inte har erhållit sin doktorsexamen vid sista ansökningsdatum. Doktoranden måste dock ha en doktorsexamen innan anslagsperiodens start (senast 2023-12-31). Ifall projektet beviljas och projektledaren inte har doktorsexamen innan anslagsperiodens start kan anslaget inte användas.

I de nya anvisningarna utökas informationen om etikprövning. Varje ansökan ska enligt de reviderade anvisningarna innehålla en beskrivning och motivering av de etiska övervägandena.

Instruktioner till ansökningssystemet inkluderas i anvisningarna för respektive stödform.

Utlysningarna öppnar måndagen den 9 januari 2023 kl. 9.00 och sista ansökningsdag är onsdagen den 1 februari 2023 kl. 15.00.

Nya anvisningar för ansökan 2023 läggs ut på stiftelsens webbplats i oktober.

Ett informationsmöte inför ansökan 2023 hålls digitalt onsdagen den 30 november 2022 kl. 09.00. Mötet kommer att hållas på engelska. Mer information kommer på webbplatsen.

Östersjöstiftelsens styrelse har idag fattat beslut om vilka ansökningar om forskarnätverk som får anslag i årets utlysning. Stiftelsen har beviljat 324 000 kronor till fyra forskarnätverk.

En särskild bedömarpanel har bedömt ansökningarna och lämnat en rekommendation om beslut till Östersjöstiftelsens styrelse. Styrelsen har följt rekommendationen. Nätverkens finansiering omfattar ett år och har startdatum 1 september 2022. Besked om stiftelsens beslut skickas till de sökande per e-post.

Beviljade ansökningar om forskarnätverk, 2022-04-20

Forskarnätverk är stöd till att antingen skapa eller upprätthålla redan etablerade nätverk mellan forskare. Nätverken ska syfta till att bidra till kommande forskning genom vetenskapliga möten och kontakter där forskare kan definiera, avgränsa och formulera forskningsidéer som i förlängningen kan leda fram till ansökningar om forskningsmedel. Omfattningen i medel är maximalt 150 000 kronor per nätverk för maximalt ett år. Läs mer om forskarnätverk här.

Östersjöstiftelsen fattade under hösten 2021 ett beslut om att inrätta ett stödprogram för riskutsatta forskare med placering vid Södertörns högskola.

Som en konsekvens av det ryska anfallet på Ukraina den 24 februari 2022 och de efterföljande krigshandlingarna har stiftelsen beslutat att temporärt utöka programmet till att snarast omfatta sex personer.

Programmet finansieras av Östersjöstiftelsen och akademikerna erbjuds en anställning vid Södertörns högskola. Målet är att de ska kunna fortsätta verka som forskare och lärare inom sitt område.

Stiftelsen och högskolan undersöker samtidigt gemensamt möjligheterna för att kunna utöka programmet till att även omfatta forskarstuderande.

Stiftelsen och högskolan undersöker även andra möjligheter till stöd för forskare från Ukraina.

Regeringen uppmanar lärosäten och forskningsfinansiärer att se till att kontakter och samarbeten med statliga institutioner i Ryssland och Belarus omedelbart upphör samt att inga nya kontakter initieras. Östersjöstiftelsen har inga institutionella samarbeten i Ryssland eller Belarus och kommer inte att finansiera forskningssamarbeten med kopplingar till ryska eller belarusiska staten.

Östersjöstiftelsen och Södertörns högskola samverkar om hantering av verksamhet som påverkas av denna uppmaning samt undersöker möjligheter till stöd för forskare från Ukraina.

Följande gäller för:

Pågående forskningsprojekt

Medel från Östersjöstiftelsen får inte föras över till statliga institutioner i Ryssland eller Belarus.

Om ett pågående projekt inte kan genomföras enligt plan under nuvarande omständigheter rekommenderas projektledaren att kontakta stiftelsen och skicka en ansökan om ändring i projektet inklusive en uppdaterad projektplan till stiftelsen.

Nya forskningsprojekt

Det vilar ett ansvar på anslagsförvaltaren att göra en bedömning av om ny finansiering av samarbeten är i linje med regeringens riktlinjer. Vid eventuell ny finansiering av forskningsprojekt med koppling till ryska eller belarusiska forskare kommer Östersjöstiftelsen att göra en bedömning i enlighet med regeringens riktlinjer i varje enskilt fall. Finansiering från Östersjöstiftelsen får inte vidareförmedlas till statliga institutioner i Ryssland eller Belarus.

Bedömning av ansökningar

Östersjöstiftelsen kommer inte att anlita externa sakkunniga som har sin anställning vid statliga institutioner i Ryssland eller Belarus.

Östersjöstiftelsens uppgift är att stödja forskning, forskarutbildning och akademisk infrastruktur med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa. Stiftelsen stödjer därmed forskare från denna region, från Ukraina, från Ryssland, men också från många andra länder i regionen. Stiftelsen stödjer också forskningsprojekt som berör Ukraina. Exempel på forskningsprojekt återfinns i stiftelsens projektdatabas, men har också samlats i listan nedan.

Stiftelsen delar Södertörns högskolas djupa oro över den situation som universitet och forskare i Ukraina och Östeuropa befinner sig i efter Rysslands invasion av Ukraina. Stiftelsen avser att finna vägar att stödja en fortsatt fri forskning, forskarutbyte och universitetens självständiga utveckling i Ukraina och Östeuropa.

Ryssland måste omedelbart upphöra med alla krigshandlingar som nu plågar det ukrainska folket. Denna aggression mot en självständig nation bryter både mot internationell rätt och den mänskliga samvarons grundläggande moralkodex.

Forskningsprojekt om Ukraina